Vårt nya erbjudande till dem som flyger ofta är en riktigt fin julklapp för klimatet. Samtidigt är det ett steg närmare ett fossilfritt inrikesflyg som ju är vårt mål för 2030, säger Anna Soltorp som är hållbarhetschef för flygbolaget BRA.
Genom att välja ett grönt årskort säkerställer BRA att motsvarande mängd bränsle som går åt till 100 genomsnittliga inrikesresor tankas med biobränsle i stället för med fossilt bränsle. Det innebär att flygresandet närmar sig koldioxidneutralitet. Ur ett livscykelperspektiv minskar de fossila utsläppen med hela 70 %.
För oss som flygbolag är det fantastiskt roligt att kunna erbjuda våra resenärer den möjligheten. Efterfrågan är stor och vi är säkra på att många av de resenärer som flyger allra mest kommer att byta till ett grönt årskort säger Christian Clemens, VD på BRA.
BRA erbjuder även gröna klippkort där 100 % biobränsle ingår i priset. Klippkorten som i första hand används av företag är biljetter som köps i förväg i större antal och sedan används av en eller flera personer.
Autobike och Unicorn är namnen på två studentprojekt, som sker i samverkan mellan studenter, forskare och företagspartner i två olika forskningsprojekt. Sista års studenter på civilingenjörsprogrammet i robotik och masterprogrammet i intelligenta inbyggda system, har under hösten arbetat med utvecklingen av en självkörande cykel och en autonom sophämtningsrobot.
Under det sista året på civilingenjörsprogrammet i robotik ägnar studenterna en hel termin åt att arbeta med ett skarpt projekt. Under hösten har studenterna arbetat med projekten Autobike och Unicorn.
– Att jobba i ett skarpt projekt som detta är kul eftersom man får utmana sig själv och testa den kunskap man har samlat på sig under de fyra år vi har gått här, säger Mohammed Mahmoud, som arbetat med projektet Autobike.
Unicorn – autonom sophämtningsrobot
Målet med projektet Unicorn är att utveckla en autonom sophämtningsrobot som kan köra mellan bostäder i ett bostadsområde, för att hämta hushållens sopor och köra soporna till en återvinningscentral. På så sätt kan soporna hämtas oftare, bullernivån minska och privatpersoner behöver inte åka iväg till en återvinningsstation med sina sopor.
– Syftet med Unicorn är att förenkla och förbättra möjligheterna till sophantering och sopsortering för hushållen. Projektet har sin grund i ett tidigare projekt där vi utvecklade en sophämtningsrobot som skulle underlätta arbetet vid tömningen av sopkärl. I samband med projektet Roar, uppkom idén om att utveckla små, självkörande robotar som kör runt i bostadsområden och tömmer soporna flera gånger i veckan, säger Mikael Ekström, docent i robotik och ansvarig för kursen.
Projektet Unicorn är ett samverkansprojekt mellan MDH, Chalmers, Göteborgs stad, Hiab, Husqvarna, PWS och Volvo Group, där de olika parterna fokuserar på olika delar i projektet. På MDH är det studenter från civilingenjörsprogrammet i robotik och studenter från masterprogrammet i intelligenta inbyggda system som arbetat med projektet under hösten.
– Vi har arbetat med att utveckla systemet för robotens lokalisering och systemet för hur roboten ska kunna lyfta sopkärlen, samt att tydligt visa robotens intention, säger Ulrik Åkesson, student som arbetat med projektet Unicorn.
I och med att flera robotar ska kunna hämta sopor i samma bostadsområde finns det en del aspekter att ta hänsyn till.
– För att människor i området inte ska bli rädda för robotarna och känna sig säkra i deras omgivning, jobbar vi med att få roboten att tydligt visa åt vilket håll den ska åka, säger Alexandra Hengl, student som arbetat med projektet Unicorn.
Studenterna som arbetat med projektet har haft olika ansvarsområden och haft avstämningsmöten med de samverkande parterna.
– Att arbeta på detta sätt är nytt för oss och har varit väldigt lärorikt. Det känns som ett bra sätt att förberedas inför arbetslivet, säger Sebastian Andersson, student som arbetat med projektet Unicorn.
Autobike – självkörande cykel
Syftet med projektet Autobike är att utveckla en självkörande cykel som ska användas i testmiljöer för autonoma bilar. Innan autonoma bilar lanseras på marknaden testas de i testmiljöer för att säkerställa att de fungerar som de ska och till exempel kan väja för en cyklist som dyker upp helt oväntat.
– I dagens testmiljöer används cyklar som dras med hjälp av linor. Men i detta projekt ska vi utveckla en cykel som är självkörande och beter sig som en cyklist, säger Mikael Ekström.
Projektet sker i samverkan mellan MDH, Chalmers, AstaZero, Cycleurope och Volvo Cars. Under hösten har studenterna arbetat med alltifrån val av cykel och utvecklingen av elektroniken, mjukvaran, programmeringen och mekaniken, till implementering av kontrollsystemet och testning av cykeln.
– Vi ansvarar för själva byggandet av cykeln och designen av ett kontrollsystem som ska göra att cykeln kan vara helt självkörande och självbalanserande, säger Therèse Eriksson, som arbetat med projektet Autobike.
Under projektets gång har studenterna haft en hel del fokus på att få cykeln att balansera. För att lyckas har de använt sig av en simulering i datorn.
– Vi använder oss av simuleringen för att testa balanseringen i datorn innan vi testar på den verkliga cykeln. Simuleringen fungerar som en indikator, så när balanseringen fungerar i simuleringen, testar vi balanseringen på den verkliga cykeln, säger Therèse Eriksson.
Nyttigt inför arbetslivet
Båda projekten kommer att fortsätta även nästa år. Då kommer de studenter som läser sista året på de två programmen att få ta vid och fortsätta med utvecklingen av projekten. De studenter som gått årets kurs har uppskattat den och sett den som en förberedelse inför arbetslivet.
– Det är jättevärdefullt för oss att få känna på hur det är att jobba mot samarbetspartners, jobba mot deadlines, mot leveranstider och med all dokumentation runtomkring. Kursen har varit som en mjukstart inför arbetslivet, säger Therèse Eriksson.
CDP Carbon Disclosure Project, reglerar och gör det möjligt för företag, länder, stater, städer och miljöorganisationer,- att mäta och möta olika klimathot genom att samarbeta globalt. Alla möjliga öppna data samlas. En hel del skickas frivilligt in och sammanställs av Carbon Disclosure Project. Den senaste rapporten visar hur delstater och företag i USA agerar för klimatkompensering. Man har data från över 2000 svar och data från flera företaga och större städer mellan 2014 och 2017.
Fula fiskar i ledningen?
Det visar sig nu tydligt i rapporten att flera företag är rädda att förlora kunder och rykte på grund av klimatförändringarna. Globala företag som inte har kontroll över sitt klimatavtryck, eller ens gör någon form av ansträngning, ligger illa till. Det kan gnissla i kundrelationer, investerare lämnar, eller hoppar plötsligt av. Det kan ge ökade kostnader även för företagets kommunikations-avdelningar med allt mer påkostade reklamkampanjer.
Det gäller inte bara globala koncerner. Även småföretag riskerar förlora kunder. Hela branscher är allt mer fokuserade på att ställa om till globala Cirkulara affärer! En hållbar ekonomi för alla.
KRISTIANSTAD. C4 Energi har tillsatt en projektgrupp som nu ska utreda möjligheten om att bygga Sveriges största solcellspark i Kristianstad.
Göran Thessén VD hoppas att den nya solcellsparken kan stå färdig redan under 2019. Foto: C4-Energi
En eventuell solcellspark skulle om C4-Energi får bestämma byggas utmed E22:an i Kristianstad. Och satsningen skulle då också innebär att Kristianstadsborna skulle kunna köpa eller hyra andelar i omställningen. Redan idag säljer C4 Energi nyckelfärdiga solcellsanläggningar till privatpersoner och företag i kommunen och är en av aktörerna i den omställning till förnybar energi som man idag står inför.
Det är fortfarande inte beslutat att parken ska byggas men C4 Energis politiskt tillsatta styrelse har gett företagets vd i uppdrag att utreda möjligheterna för byggnation.
– Den solcellspark som vi utreder möjligheterna för skulle kunna bli Sveriges största och det innebär att den skulle kunna producera miljövänlig solel motsvarande 800 villors elförbrukning på årsbasis, säger Göran Thessén vd för C4 Energi.
En ny studie som beställts av solenergiföretaget Midsummer visar att företagets egenutvecklade flexibla tunnfilmssolceller är mycket miljövänligare än andra produktionsprocesser för solmoduler, t ex kiselmoduler.
Den nyligen genomförda studien av Swerea IVF visar tydligt att Midsummers flexibla tunnfilmssolceller har mycket lägre koldioxidutsläppsekvivalenter än nästan alla andra förnybara energikällor. Jämfört med produktionen av kiselmoduler, kan Midsummers snabba produktionsprocess med sputtering för tunnfilmssolceller resultera i en global uppvärmningspotential (GWP) på endast 1/10 av kiselmodulerna.
– Eftersom solenergianläggningar nu sprids globalt kommer det att bli ett ökat fokus på dess koldioxidavtryck och energiåterbetalning, säger Sven Lindström, VD för Midsummer.
För att tillverka energikrävande kiselplattor är glas- och aluminiumramar med smutsig kolkraft inte miljövänligt nog. PV-leverantörer kommer i allt högre grad att bedöma klimateffekten av sina produktionsprocesser. Här har Midsummer en klar fördel med sina extremt små koldioxidavtryck. Vår tillverkningsprocess är mycket energieffektiv och vi använder inte kisel, glas eller aluminiumramar. En annan anledning till det låga koldioxidavtrycket är det extremt tunna ljusabsorberande CIGS-skiktet. Midsummer använder mindre än 1um (1 mikrometer, 0,001 mm) CIGS-material i sin produktionsprocess, vilket möjliggör inte bara en snabb produktionsprocess utan också låg energiförbrukning.
Syftet med Swerea IVFs livscykelanalys (LCA) -studie var att förstå miljöpåverkan av Midsummers produktionsmetod för flexibla CIGS-solceller i ett livscykelperspektiv. Resultaten visade mycket lägre koldioxidutsläpp jämfört inte bara med liknande moduler av kisel men också med annan tunnfilmsteknik.
Midsummers flexibla CIGS-solceller består inte av några glas- eller aluminiummaterial, vilket minskar materialkonsumtionen betydligt. Studien har granskats och godkänts av ett svenskt oberoende tredjepartsinstitut, Miljögiraff AB.
I Norge ska alla korta flygresor vara eldrivna redan år 2040. I bland annat USA, Kina, Tyskland och Frankrike satsar små och stora företag hårt på att utveckla eldrivna flygfarkoster. Sverige är inte på startbanan. Än.
För fossilfritt flyg finns två huvudalternativ. Biobränsle eller eldrift. Men biobränsle är cirka 3–4 gånger dyrare än flygfotogen.
– Med biobränsle skulle det bli upp till 50 procent dyrare att flyga. Dessutom räcker inte bioenergin till alla transportslag, sa Per Kågeson, Nature Associates, vid ett IVA-seminarium.
Eldrivna flygplan löser inte flygets samtliga problem med utsläpp. De nuvarande batterierna skulle göra de större planen så tunga att de knappast skulle orka mer än att lyfta från startbanan. På kortare avstånd, 50–100 mil, kan i en inte allt för avlägsen framtid eldrivna plan vara realistiska.
Anders Forslund på Chalmers leder det Vinnovastödda projektet ”Elektrisk lufttransport i Sverige”. Målet är att kartlägga svenska behov och svensk kompetens och att ta fram ett prototypplan.
– Stora satsningar pågår på många håll i världen. Olika typer av flygande farkoster utvecklas. Prototyper finns för både små och större plan. Airbus är ett exempel på företag som är engagerade, sa Anders Forslund, som menade att det är fel att jämföra elflyg med traditionella plan.
– Elflyg är ett helt nytt transportslag. Planen har inga utsläpp. De bullrar inte så mycket och kostnaden för energi sjunker.
Dessutom är de mindre komplicerade att bygga, bland annat eftersom motorerna behöver färre rörliga delar.
De blir helt enkelt billigare att tillverka än dagens jetdrivna plan.
Trots att elplan kommer att vara långsammare än jetplan, anser Anders Forslund att de kan blåsa liv i små, ofta kommunala och olönsamma flygplatser. Utrustningen på dessa behöver inte vara så komplicerad och start- och landningsbanorna kan vara kortare.
– Vi siktar på att ha en fullskalig prototyp i luften under våren 2021. Den ska vi flyga fjärrstyrt. Sen tar det minst fem år innan det finns ett passagerarplan.
I Sverige finns, påpekar Anders Forslund, den industriella kompetensen för att gå i land med detta.
Även Swedavia, som driver de statligt ägda flygplatserna, ser en elektrifierad framtid.
– Elflyget kommer, men det medför utmaningar. Hur ska exempelvis batterierna laddas? sa Henrik Littorin, Swedavia.
Han ansåg att det är bäst att börja med små flygfält. Därifrån skulle elplan kunna trafikera de större.
– Vi måste elektrifiera allt som går. Därför behövs ett skarpt mål från politiskt håll. Men jag är säker på att det kommer att gå reguljärt elflyg mellan Stockholm och Göteborg långt innan det bli möjligt att kliva på ett höghastighetståg, sa han.
WirtshaftWoche, Martin Sievert: Dödförklarar förbränningsmotorn som en God Jul – hälsning till Tesla och Elon Musk med lite ironi. VW har också sagt att den sista förbränningsmotorn skall lämna produktionslinan 2024-2025.
Samtidigt lägger WirtchaftWoche indirekt men tydlig kritik mot Tyska regerings-företrädare som dragit sig för att inte uppmärksamma den trend som började redan när Tesla levererade de första Model S bilarna som till idag är ett av de mest eftertraktade bilmärkena – före Mercedes, BMW (premiumbilar) med över 3000.000 sålda fordon.
Tyvärr är texten på tyska men man förstår innehållet om man läser mellan raderna och ”öronen”. ;^)
Västerås (och kanske Sveriges) häftigaste hus-utan-sladd närmar sig färdigställande. Huset är inte anslutet till elnätet och klarar sig bra ändå. Alla moderna bekvämligheter finns där och egentligen upplever man ingen skillnad mot ett ”vanligt” hus förutom den spännande arkitekturen och att väggar och tak innehåller mera isolering. Grattis Janne till ett fantastiskt bygge!
Solen laddar batterierna på 10 kW och från dessa tas sedan energi till huset för allt elbehov. Vid dåligt väder så laddas batterierna ur och då startar gasol / elgeneratorn som återladdar batterierna. Huset är byggt för att ha så lågt utflöde av värme som möjligt så att tillskott från golvvärmen är minimerat. Behöver man extravärme så startar gasolvärmepannan.
Varmvatten görs i första hand via extralång slinga i acktank. Räcker inte den till så startar gasolvärmepannan. Är batterierna fulladdade används elen från solcellerna till att driva en elpatron i acktanken.
