KTH-forskare bakom kulisserna i SVT:s framtidsprogram

Lotta Lundgren och Erik Haag, duon bakom Historieätarna på SVT, leder det nya tv-programmet om en hållbar framtid.

Hallå där Åsa Svenfelt, forskare på KTH, som varit vetenskaplig rådgivare i produktionen av SVT:s nya tv-program ”Rapport från 2050” som har premiär idag.

Åsa Svenfelt, programchef för Mistra Sustainable Consumption och forskare på KTH.

Berätta, vad handlar tv-programmet om?!
 
– Det handlar om hur det kan vara att leva i Sverige år 2050 om klimatmålen har uppnåtts. Lotta Lundgren och Erik Haag, duon bakom tv-programmet Historieätarna på SVT är programledare och manusförfattare. Producent är Karin af Klintberg.
 
Varför har du varit med bakom kulisserna?
 
– Jag blev indragen i arbetet med tv-programmet av Christoffer Rönnbäck, redaktör på Af Nexico som producerar programmet för SVT. Jag tror han hade hittat mig genom projektet Bortom BNP-tillväxt och sett kortfilmer som vi gjort inom det projektet. Efter att jag föreläst för teamet om hållbar utveckling och framtiden blev jag tillfrågad om jag ville vara med i arbetet med programmet.

LÄs mer på KTH’s länk

https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/kth-forskare-bakom-kulisserna-i-svt-s-framtidsprogram-1.950639

https://www.svtplay.se/video/25141894/rapport-fran-2050/rapport-fran-2050-resor?start=auto

Sluta spola bort våra avlopp med dricksvatten

Saxat ur Göteborgsposten: DebattHanteringen av vårt dricksvatten och våra avlopp måste förbättras radikalt. Inte minst för att den ekologisk väv som bär upp allt mänskligt liv nu är allvarligt hotad, skriver Ulf Svensson.

Engångs-länk till artikeln

Denna vecka äger Vattenstämman rum, platsen är Örebro och inbjudare är Svenskt Vatten som bland annat är en branschförening för kommunala avloppsreningsverk. Svenskt Vatten, som tidigare hette Svenska vatten och avloppsverksföreningen, arbetar inte enbart med dricksvatten, vilket många tycks tro. Nyligen gav föreningen till exempel ut boken Vatten – om att värdera det ovärderliga. Förutom dricksvatten ingår avlopp, slam och infrastrukturen runt detta i deras verksamhetsområde.

För många av oss är det svårförståeligt att denna sektor använder det ovärderliga dricksvattnet till att forsla bort kiss och bajs i långa ledningar.

För många av oss är det svårförståeligt att denna sektor som håller rent vatten så högt använder det ovärderliga dricksvattnet – vårt viktigaste livsmedel enligt en riksdagsdebatt helt nyligen – till att forsla bort kiss och bajs i långa ledningar. Därefter blanda detta orenade vatten med allt annat avlopp från industrier och dagvatten inklusive gifter, försöka rena denna blandsoppa och lägga en stor del av det giftiga slammet från reningsverken på vår bästa åkermark och släppa ut resten av vattnet i olika recipienter som sjöar och hav.

Ett stort problem med detta tillvägagångssätt är att man samtidigt också hotar just dricksvattenförsörjningen. Dels har utsläppen från reningsverken en negativ påverkan på råvattnet som är råvaran till vattenverken där rent dricksvatten framställs, dels hotas grundvattnet och vattentäkter via slamspridningen på vår åkermark.

Det mest naturliga vore att framtidens avloppssystem, precis som övrig avfallshantering i samhället, bygger på hushållning, sortering och återvinning.

Det mest naturliga vore att framtidens avloppssystem, precis som övrig avfallshantering i samhället, bygger på hushållning, sortering och återvinning. Vi talar om cirkulära ekonomiska system som inte tär på lagerresurser utan låter allt cirkulera i genuina kretslopp. Det kommunala initiativet om att initiera en kraftfull utbyggnad av VA-systemet – som enligt min mening håller på att bli vårt hittills största ekologiska felsatsning i modern tid – har sitt ursprung i viljan att bygga fler bostäder. Behovet av nya bostäder är mycket stort och något bör ske för att alla ska få en bostad. Frågan är dock varför framtidens produktion av bostäder främst diskuteras i relation till klimatfrågan.

Nu har även frågan om den ekologiska mångfalden och naturens så kallade ekosystemtjänster kommit fram i medias frontlinje. När många tidigare enbart har talat för 100 procent fossilfritt som den viktigaste frågan – och fått nästan allt medieutrymme – har de som lyft fram 100 procent hållbarhet som en central framtidsfråga, haft betydligt svårare att komma fram med sina budskap.

Den ekologiska väv som bär upp mänskligt liv är hotad, det vill säga nu hotas människans existens på Jorden. Det är i denna kontext som vatten- och avloppsfrågor måste sättas in.

En rapport från IPBES, som är den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel, håller på att ändra på detta. För nu konstateras att det är den ekologiska väv som bär upp mänskligt liv som är hotad, det vill säga nu hotas människans existens på Jorden. Det är i denna kontext som vatten- och avloppsfrågor måste sättas in.

Vi kan också konstatera att många av Sveriges 290 kommuner kommer att få svårt att få fram finansiering till en utbyggnad av VA-systemen. Redan i dag har många landsbygds- och glesbygdskommuner vikande befolkningssiffror, vikande skatte- underlag, högt skattetryck samt högre VA-avgifter än i våra storstadsområden. Många invånare är dessutom pensionärer med låga pensioner.

Men det positiva är att ny forskning visar att många av de små avlopp som finns i lands- och glesbygd fungerar alldeles utmärkt.

Men det positiva för dessa områden är att ny forskning visar att många av de små avlopp som finns i lands- och glesbygd fungerar alldeles utmärkt. Detta enligt en ny forskningsrapport från Havs- och vattenmyndigheten. Det behövs helt enkelt inga nya storskaliga VA-investeringar. Det finns dessutom sedan länge källsorterande toaletter som överhuvudtaget inte använder vatten, kräver avlopp eller el för att fungera, parallellt med att de producerar den bästa växtnäringen. Vattensparande teknik är på ingående, som sparar upp till 98 procent av vattenanvändningen.

Summa summarum; frågan är om det inte är områden utanför storstadsområdena som visar vägen till det hållbara kretsloppssamhället vilket krävs för att vi som art ska ha någon chans till en uthållig framtid.

Ulf Svensson

civilekonom Stockholm och tidigare forskare på Chalmers Arkitektur

Klimatpositivt: Kommission: Gör Tyskland kolfritt senast 2038

Angela Merkels tillsatta kolkommission rekommenderar landet att avveckla alla sina kolkraftverk senast år 2038, skriver Bloomberg.

Jaenschwalde, Germany February 3, 2018. REUTERS/Hannibal Hanschke

Kommissionen föreslår också att de tyska industriregioner som drabbas av omställningen till förnybar energi ska erbjudas stöd på motsvarande 400 miljarder kronor.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7142741

– Dessa rekommendationer kommer säkerställa att Tyskland når sina 2030-mål för klimatet, säger kommissionens ordförande Barbara Praetorius, enligt Bloomberg.

https://www.dw.com/en/germany-to-stop-using-coal-by-end-of-2038/a-47244572

https://www.reuters.com/article/us-germany-energy-coal/germany-to-phase-out-coal-by-2038-in-move-away-from-fossil-fuels-idUSKCN1PK04L

http://bloomberg.omniekonomi.se/merkel-s-coal-commission-wants-germany-to-quit-fuel-by-2038/a/J1mxb4

https://omni.se/kommission-gor-tyskland-kolfritt-senast-2038/a/A2KLGz

Johan Rockström: Så ska vi äta för klimatet

Högst 100 gram per vecka av rött kött, det motsvarar ungefär en hamburgare per vecka, istället som för en genomsnittlig svensk nu, en hamburgare om dagen, säger klimatexperten Johan Rockström. 

Mindre kött och mer grönt krävs för att rädda klimatet, enligt en ny rapport. I The Lancet.
Samtidigt ska hela jordens befolkning kunna få näringsrik mat.

Lyssna eller läs mer i länken nedan.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7133733

”Immuna” områden på Antarktis har börjat smälta

Isen på Antarktis smälter i dag sex gånger snabbare än för 40 år sedan, visar ny forskning som presenteras i den amerikanska vetenskapstidsskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, rapporterar AFP.

Studien visar också att även områden på östra Antarktis som tidigare har betraktats som ”immuna” mot avsmältning har börjat påverkas. Avsmältningen har fått havsytan att stiga 1,4 centimeter sedan 1979.

– I takt med att istäcket på Antarktis smälter kan vi räkna med höjningar av havsytan med flera meter de kommande århundradena, säger Eric Rignot, en av forskarna bakom rapporten.

https://omni.se/immuna-omraden-pa-antarktis-har-borjat-smalta/a/ngoV9a

24 miljoner jobb kan skapas om klimatavtalet följs

En snabb omställning till ”rena” energislag skulle inte radera ut alla arbetstillfällen som President Trump envist har påstått. Men enligt en studie: Does climate action destroy jobs? – Är dennes farhågor ogrundade, speciellt om man ser det över en längre tidsperiod.

“Our findings show that if we take action to limit climate change, we will have more jobs by 2030 than by not doing anything,” said Guillermo Montt, author of the study and a senior economist in the research department of the International Labor Office, a special UN agency that focuses on labor issues. “More jobs will be created than those that are lost, so the economy and countries as a whole stand to gain.”

https://www.cnbc.com/2017/10/24/us-to-add-11-point-5-million-jobs-in-next-decade-due-to-health-care-bls.html

USA’s företag bävar för dåligt rykte, inför klimathot och arga kunder!

CDP Carbon Disclosure Project, reglerar och gör det möjligt för företag, länder, stater, städer och miljöorganisationer,- att mäta och möta olika klimathot genom att samarbeta globalt.
Alla möjliga öppna data samlas. En hel del skickas frivilligt in och sammanställs av Carbon Disclosure Project.
Den senaste rapporten visar hur delstater och företag i USA agerar för klimatkompensering. Man har data från över 2000 svar och data från flera företaga och större städer mellan 2014 och 2017.

Fula fiskar i ledningen?

Det visar sig nu tydligt i rapporten att flera företag är rädda att förlora kunder och rykte på grund av klimatförändringarna. 
Globala företag som inte har kontroll över sitt klimatavtryck, eller ens gör någon form av ansträngning, ligger illa till.
Det kan gnissla i kundrelationer, investerare lämnar, eller hoppar plötsligt av. Det kan ge ökade kostnader även för företagets kommunikations-avdelningar med allt mer påkostade reklamkampanjer.

Det gäller inte bara globala koncerner. Även småföretag riskerar förlora kunder. Hela branscher är allt mer fokuserade på att ställa om till globala Cirkulara affärer! En hållbar ekonomi för alla.

Rapporten finns även att läsa här: https://www.cdp.net/en/articles/companies/new-analysis-absence-of-national-policy-continues-to-put-us-based-companies-and-people-at-risk-of-climate-change-in-key-states