Tack vare – vindenergi – solenergi – vattenkraft (FÖRNYBAR ENERGI) kan vi äntligen se tydliga tendenser till en epokgörande omsvängning för hela planeten. Inte nog med det nu, kommer äntligen elfordons-vågen!
Vi har med eldsjälarna i Västmanland Upplands Energiförening VUEF arbetat ihärdigt och helt ideellt de senaste åren. Vi såg alla SVARTA RUBRIKER och ser dem ännu! Men det finns en framtid, det gäller bara att kämpa vidare!
Vi kan!
Samhället i stort blir med smart omställning mer effektivt till lägre kostnad för ALLA då vi kan lägga våra inkomster på ny växande effektivare förnybar och fossilfri energi från Sol – vind och vattenkraft. Se bara på hur snabbt solenergi och vindkraft växer i Sverige! Allt fler installerar solceller, med elfordon får vi gratis el till elbilen!
Och till väldigt stor del har det med elbilen att göra! Vi kommer att se hela ett tjugotal elfordon under 2020 – 2021.
Debatt och insändareSverige har haft ett dubbelt och mycket dystert trendbrott: Transporternas klimatpåverkan ökar åter efter lång tids minskning, och andelen biodrivmedel minskar efter lång tids ökning. Ett snabbt och enkelt sätt att minska trafikens klimatpåverkan är att öka etanolanvändningen.
Istället för besked om prövning eller ej kom beskedet att domstolen behöver mer tid. Det gäller det komplicerade målet om tillstånd för Preemraffs utökade verksamhet i Lysekil.
Det viktigaste avtalet någonsin för att skydda våra hav förhandlas just nu fram inom FN. Sveriges regering, med en miljöminister som tidigare skrivit böcker om krisen i våra hav och en utrikesminister med ett starkt miljöengagemang, borde vara en stark röst för att avtalet blir så bra som möjligt. Men hittills har Sveriges position varit förvånansvärt återhållsam, skriver Frode Pleym och Frida Bengtsson, Greenpeace.
Överfiske och plastföroreningar är två av hoten mot havsmiljöerna. Foto: Emilio Morenatti/AP, Jennifer Lavers/AP
Vi finns på Facebook!
På måndagen den 25 mars börjar nästa förhandlingsrunda för ett kommande FN-avtal –”ett Parisavtal för haven” – som ska skydda livet i havet genom att stänga stora luckor i dagens regelverk. Till skillnad från andra progressiva länder har Sverige varit passivt och blygsamt i sina ambitioner för att nå ett bra resultat i dessa förhandlingar. Detta måste förändras.
Förnybar energi kommer att vara den största energikällan år 2040, spår det brittiska oljebolaget BP.
Exempel på socellsanläggning
BP tror att vindkraft, solkraft och andra förnybara energikällor år 2040 kommer att producera 30 procent av världens elektricitet, skriver det brittiska oljebolaget i sin årliga Energy Outlook.
Fjolårets uppskattning var 25 procent. I dag står förnybara källor för omkring 10 procent, enligt The Guardian.
”Förnybara energikällor är på väg att ta sig in i det globala energisystemet snabbare än något annat bränsle har gjort historiskt”, heter det i rapporten. För oljan, exempelvis, tog det nästan 45 år att gå från 1 procent av den globala energiförbrukningen till 10 procent.
I BP:s scenario kommer vind- och solkraft växa med en faktor av 5 respektive 10, till följd av de fallande kostnaderna.
Men att oljan för den sakens skulle skulle få en undanskymd roll, tror inte BP. I huvudscenariot i rapporten räknar man med att efterfrågan på olja når sin topp efter år 2030.
Globala uppvärmningen är ett hot säger många och kastar fram alla negativa effekter. – Men det många glömmer, och även våra politiker, är att vi redan har så pass många möjligheter nu till att vända hoten ryggen! Det finns nu två mycket intressanta områden där vi dessutom kan förbättra lokal landsbygdutveckling som alltför länge har tröskats runt i utredningarnas våtmarker.
Eldrift och solceller
Elbilen, den ofta både kritiserade och även numer upphöjda enskilda pryl som diskuterats livligt senaste fem åren visar sig ha ett ESS många kritiker förbiser. Nämligen att elbilens batterier även kan användas som extra resurs i ett system som kallas Vheicle to Grid, eller ”V2G”, Wikipedia: länk här.
Detta har enormt positiva effekter på hela vårt samhälle, om vi bara förstår att elbilsbatterier kan vara batteribanker som – dessutom skulle kunna hjälpt alla strömavbrott senaste året i tex. Roslagen. Det gäller bara att vända gammalt tänkande ut ur ”kartongen”. Se fördelarna av att koppla sitt solcellstak till elbilen och dessutom kunna producera egen el till nätet i både flermailjfastigheter och villaområden. Belastningen för hela elnätet blir även det mindre då elbilen laddas till största delen vid bostaden under nattetid.
Sjöfart och elsäkerhet
Alla motordrivna fritidsbåtar kan dessutom enkelt konverteras till eldrift. Dessutom har nu en elbåt av Orust e-Boats konstruerats för den svenska marknaden – STRANA, där begagnade batteripack från elfordon kan återanvändas i tex en marina, där elbåtar kan utgöra reservkraft under uppläggningsperioderna även på vintern. Ute i skärgårdarna är det ju inte heller svårt se möjligheterna till reservkraft med andra ord.
Vår situation idag:
Strömavbrott längre än ett dygn strider mot ellagen. År utan kraftiga stormar och oväder är det relativt få som drabbas av så långa avbrott. Men när stormar som Per (2007), Dagmar (2011) och Ivar (2013) drar in över Sverige stiger siffrorna. I år har redan tiotusentals drabbats av flera dygn långa strömavbrott efter stormen Alfrida. Källa: Energimarknadsinspektionen
Elnäten har stora brister och förmodligen kan det vara så att klimatförändringarna ligger bakom många av avbrott vi har haft senaste året? Se SVT’s artikel här.
Länk till artikel på engelska som diskuterar möjligheterna
De 25 största utsläppande bolagen står för en femtedel av de globala koldioxidutsläppen. Detta enligt en rapport som Di Hållbart Näringsliv har tagit del av.
“Vi pratar kanske för lite om de riktigt stora utsläppande företagen. Det är helt avgörande att få med dem i omställningen. Och nu verkar många av bolagen faktiskt se att klimatfrågan inte längre går att ignorera”, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet till Dagens Industri.
Granskningen visar att det blir vanligare att företag redovisar utsläppen från hela värdekedjan, scope 3, som inkluderar utsläppen såväl uppströms som nedströms. 2011 var det bara 15 procent av de 250 största utsläpparna som rapporterade scope 3, och 2017 har andelen stigit till 52 procent.
Vad är Scope 3? Läs gärna mer längst ned.
Johan Kuylenstierna säger till Dagens Industri att det är viktigt att näringslivet blir ännu bättre på att inkludera Scope 3 i sina klimatberäkningar för att komma till rätta med de utsläppsminskningar som krävs för att nå klimatmålen.
För företagens del finns det en risk att få negativ publicitet om de är öppna med sina scope 3-utsläpp, men Johan Kuylenstierna påpekar att företag som är transparenta snarare ska lyftas som förebilder. “När man börjat räkna på scope 3 och även satt vetenskapligt baserade klimatmål, då har frågan ofta blivit mer integrerad på ledningsnivå och hos styrelse. Det är något som på ett positivt sätt kan påverka hur hela företaget arbetar med frågorna och hur man arbetar mot sina leverantörer och kunder”, säger Johan Kuylienstierna till Dagens Industri.
Här är de 25 största utsläpparna
Coal India
PJSC Gazprom
Exxon Mobil Corporation
Cummins Inc.
Thyssenkrupp AG
Rosneft OAO
Royal Dutch Shell
China Petroleum & Chemical Corporation
China Shenhua Energy
Rio Tinto
Petrochina Company Limited
BHP Billiton
Petróleo Brasileiro SA – Petrobras
Korea Electric Power Corp
BP
Total
Valero Energy Corporation
Chevron Corporation
Toyota Motor Corporation
Wistron Corp
United Technologies Corporation
Peabody Energy Corporation
YTL Corp
Phillips 66
Volkswagen AG
GHG-protokollet som är den mest använda internationella redovisningsstandarden som används av regeringar, företag och organisationer. Man redovisar utsläppen i scope 1, 2 och 3 men vad ingår i de och varför gör man det? Standarden används för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser. Enligt GHG-protokollet redovisar man genom att dela in utsläppen i olika scope (områden): scope 1, 2 och 3. Detta ger en tydlig bild av vilka utsläpp som är direkta (scope 1) eller indirekta (scope 2 och 3). I stora drag innehåller scopen följande:
Scope 1: Förbränning av fossila bränslen (bensin, olja och kol) för t.ex. tillverkning i egenägda fabriker eller utsläpp från egenägda eller leasade fordon/ maskiner. Scope 2: Förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla. Scope 3: Utsläpp från inköp av varor och tjänster t.ex. logistik, flygresor, taxi, hotellnätter och materialförbrukning.
Angela Merkels tillsatta kolkommission rekommenderar landet att avveckla alla sina kolkraftverk senast år 2038, skriver Bloomberg.
Jaenschwalde, Germany February 3, 2018. REUTERS/Hannibal Hanschke
Kommissionen föreslår också att de tyska industriregioner som drabbas av omställningen till förnybar energi ska erbjudas stöd på motsvarande 400 miljarder kronor.
– Dessa rekommendationer kommer säkerställa att Tyskland når sina 2030-mål för klimatet, säger kommissionens ordförande Barbara Praetorius, enligt Bloomberg.
En snabb omställning till ”rena” energislag skulle inte radera ut alla arbetstillfällen som President Trump envist har påstått. Men enligt en studie: Does climate action destroy jobs? – Är dennes farhågor ogrundade, speciellt om man ser det över en längre tidsperiod.
“Our findings show that if we take action to limit climate change, we will have more jobs by 2030 than by not doing anything,” said Guillermo Montt, author of the study and a senior economist in the research department of the International Labor Office, a special UN agency that focuses on labor issues. “More jobs will be created than those that are lost, so the economy and countries as a whole stand to gain.”
