Essity satsar på återvinning av pappershanddukar

Essity medverkade förra året på CirEkos konferens där VUEF.se deltog och har en väldigt intressant och tydlig hållbar inriktning i arbetet för en hållbar ekonomi.

Nu startar hygienbolaget Essity med varumärket Tork ett pilotprojekt för att återvinna pappershanddukar i samarbete med Mölndals stad. Systemet har redan testats utomlands i tre år. Pappershanddukar står typiskt för upp till 20 procent av det brännbara avfallet på en arbetsplats. 

http://miljo-utveckling.se/essity-satsar-pa-atervinning-av-pappershanddukar/

MDH får tre miljoner för forskning om förnybar energi

Via en icke låst artikel ser vi denna nyhet i Vlt.se

Det finns flera mål med forskningen, ett av dessa är att minska användningen av fossila bränslen till förmån för förnybara energikällor. Detta område är enligt högskolan extra viktigt att forska på eftersom världens energianvändning ökar och jordens resurser håller på att ta slut.

– Genom det här projektet vill vi skapa ny kunskap om hur man kan sammanlänka olika energisystem på ett så effektivt sätt som möjligt. Det huvudsakliga syftet är att skapa en fördjupad förståelse kring de synergier och beröringspunkter som finns mellan el-, värme-, kyl- och gasnät, för att kunna minska användningen av fossila bränslen och ersätta med förnybar energi, säger Jinyue Yan, professor i energiteknik vid MDH och projektledare för projektet, i pressmeddelandet.

Med förnybara energikällor är dock utmaningarna många, bland annat finns fysiska begränsningar inom produktionen av solenergi och vindkraft, produktionen kan vara oregelbunden och det finns en skillnad mellan utbud och efterfrågan. För att kunna öka produktionstakten och samtidigt säkra att driften av systemen är stabil och säker ska nu forskargruppen fokusera på området.

Projektet pågår till december 2021 och har beviljats medel från Vetenskapsrådet. Det kommer även att stödjas av bland andra ABB och Chalmers.

https://www.vlt.se/artikel/vasteras-kommun/hogskola-far-tre-miljoner-for-forskning-om-fornybar-energi

Förnekelser: Filosofen: Om tio år har Gretas projekt misslyckats

Greta Thunbergs arbete kommer inte att stoppa klimatförändringarna, säger klimatfilosofen och skribenten Roy Scranton som undervisar vid (University of Notre Dame, ett privat universitet, i USA) University of Notre Dame i Indiana till TT. 

Det är oroande att vissa förståsig-påare lyfts fram i media på det här sättet och jag undrar i vilket praktiskt syfte Göteborgs filmfestival valde att ta in den här personen som är så pass negativ till förändring? För förändringar är en förutsättning för att mänskligheten kan utveckla nya idéer och lösningar. Att fokusera på att gömma sig bakom tystnad är helt fel. En del är nöjda med det men då kan vi lika gärna gå in i religiösa funderingar i evighet allihop?
Det är som att ”Jantelagen” skulle gälla även för klimatet?? HEJA Greta!

Scranon’s förslag: ”Sök tystnaden, meditera, sörj och fundera över vilka typer av mindre nätverk vi kan bygga när de stora institutionerna sviker och allt faller samman.”

Det låter ju inte bra: ”Sök tystnaden, meditera, sörj och fundera??

http://tt.omni.se/thunbergs-projekt-ar-domt-att-misslyckas/a/Eo1Q73

https://omni.se/filosofen-om-tio-ar-har-gretas-projekt-misslyckats/a/MgyozR

Fullsatt på KUNGSLEDENS seminarium

Biljana Pehrsson, VD, Mary Rosenblad, VD-sekreterare och Mats Eriksson, fastighetschef för Västerås hälsades välkommna på ett fullsatt möte.

Biljana inledde med en historisk tillbakablick om hur Kungsleden bildades efter fastighetskrisen i början av 1990-talet. Att affärsstrategin med att köpa billigt och sälja dyrt fungerade ganska bra fram till krisen 2008 då fastighetsmarknaden stannade av. Ny skattelagstiftning medförde att de skatteupplägg som Bolaget använts sig av inte godkändes vid rättslig prövning vilket medförde en efterbeskattning på 3,5 mdr kronor. 

Biljana Pehrsson tillträdde som VD 2013 och har därefter genomfört stora förändringar. Strategin har varit att förvärva fastigheter i attraktiva lägen i samlade kluster. Innehavet har koncentrerats till i huvudsak Stockholm, Göteborg, Malmö och Västerås medan innehav i andra delar av landet successivt har avvecklats. Denna förändringsprocess är avslutad under 2018. Bolaget står nu starkt med en låg belåningsgrad och en räntenivå som är under 2 % tack vare en bra värdering. Koncentration av innehavet i ett fåtal kluster medför flera fördelar. Förvaltningskostnaderna kan sänkas, servicen och flexibiliteten mot hyresgästerna kan förbättras och en närmare kontakt med hyresgästerna uppnås. 

Kungsleden har satt upp fem hållbarhetsmål:

  1. Miljö/energi med målet att sänka energiförbrukningen med 20 % (3%/år). Här nämns smartare belysning och ventilation, installation av solelanläggningar (bl.a. en anläggning i Östersund med årsproduktion om 164 000 kWh) mm. Mats Eriksson påpekar problemen med att få tillstånd för montering av solpaneler på k-märkta byggnader. Bolagets fastigheter på Finnslätten har däremot stor potential för sol-el. 
  2. Miljöcertifiering med målen 50 % 2020 och 100% 2025. Kungsleden använder endast miljömärkt el.
  3. Affärsetik. Bolagets affärsetik ska genomsyra organisationen och även omfatta affärspartners och underentreprenörer.
  4. Mångfald/jämställdhet. Kungsleden eftersträvar att fördelningen av anställda ska spegla sammansättningen i det svenska samhället beträffande kön och utländsk bakgrund. 
  5. Socialt ansvar. Här nämns ett lyckat projekt med Fryshuset och ett samarbete med Stadsmissionen i Västerås där en loppmarknad ska hjälpa ensamkommande att få tillgång till bostad.

Arbetet med hållbarhetsmålen har också medfört ekonomiska fördelar genom belåning med gröna obligationer till förmånlig ränta. 

Biljana berättar vidare om ett flertal investeringar i nybyggnationer, ombyggnader och renoveringar i Stockholm, Östersund, Västerås och Malmö. 

Under frågestunden ställs bl.a. frågor om hur Kungsleden förbereder med laddplatser för elbilar och hur bolaget ser på möjligheten att använda klimatvänligare byggmaterial än betong. Biljana förklarar att genom att vara en dominerande ägare inom ett kluster har Kungsleden en stark förhandlingsposition gentemot Kommunen. Detta är en fördel då det gäller planering av effektiv infrastruktur med t.ex.cykelvägar mm. Beträffande trä som alternativt byggmaterial menar Biljana att det inte riktigt slagit igenom vid uppförande av kommersiella lokaler ännu.

Det är värt att nämna att Kungsleden med en omsättning på en bra bit över 2 mdr endast har lite över 100 personer anställda. 

Västmanland Upplands Energiförening tackar Biljana, Mats och Mary för ett mycket intressant och givande seminarium. Vi kommer att följa Kungsledens utveckling och insatser för ett hållbart samhälle. Vi står gärna till tjänst med vårt kontaktnät och kunnande på energiområdet. 

Gunnar Öberg /ordf/

Klimatpositivt: Kommission: Gör Tyskland kolfritt senast 2038

Angela Merkels tillsatta kolkommission rekommenderar landet att avveckla alla sina kolkraftverk senast år 2038, skriver Bloomberg.

Jaenschwalde, Germany February 3, 2018. REUTERS/Hannibal Hanschke

Kommissionen föreslår också att de tyska industriregioner som drabbas av omställningen till förnybar energi ska erbjudas stöd på motsvarande 400 miljarder kronor.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7142741

– Dessa rekommendationer kommer säkerställa att Tyskland når sina 2030-mål för klimatet, säger kommissionens ordförande Barbara Praetorius, enligt Bloomberg.

https://www.dw.com/en/germany-to-stop-using-coal-by-end-of-2038/a-47244572

https://www.reuters.com/article/us-germany-energy-coal/germany-to-phase-out-coal-by-2038-in-move-away-from-fossil-fuels-idUSKCN1PK04L

http://bloomberg.omniekonomi.se/merkel-s-coal-commission-wants-germany-to-quit-fuel-by-2038/a/J1mxb4

https://omni.se/kommission-gor-tyskland-kolfritt-senast-2038/a/A2KLGz

Framtiden här 2025? VTOL-taxi kan revolutionera lokala kommunikationer

Kika på det här klippet från Transport Evolved där man får en kort beskrivning av Bell Nexus.

Nu börjar vi se resultaten av alla vertikala flygfarkoster (i somliga fall rent autonoma). Många har både forskat och experimenterat. Några företag hur nu modeller framme, allt från en-sits fordon till flygtaxi.

Blir det Ubers första flygande taxi?

I Trollhättan utvecklas fiskodling på land

Sveriges kuster, hav och sjöar utgör redan fantastiska resurser, men det finns potential att utveckla nya havsanknutna näringar för att möta framtida utmaningar. Just nu arbetar Innovatum bland annat med projektet BIODRAS för att möjliggöra hållbar fiskodling på land.

https://vimeo.com/313148763

En av de största utmaningarna i vår tid är att öka produktionen av mat för att tillgodose behoven hos den växande världsbefolkningen, samtidigt som vi skyddar naturresurser och ekosystem.

Inom projektet BIODRAS, utvecklas biofilter i den första svenska test- och demoanläggningen för landbaserad fiskodling i saltvatten. Målsättningen är att vattnet i fiskodlingen ska cirkulera i ett slutet system där dels alger, dels biofilter, renar vattnet från kväve och fosfor. På så sätt blir det inga utsläpp av näringsämnen som kan påverka havet negativt.

– Det finns efterfrågan på fisk som man vet är hållbart framställd och vår anläggning är bra för fisken också, säger Lillemor Lindberg, innovationsledare på Innovatum.

https://www.innovatum.se/nyheter/hallbar-fiskodling/

Laddnätet behöver byggas ut mer och i glesbygdslän

Publika laddstolpar för elbilar har blivit dubbelt så många de senaste två åren, men det är glest mellan stolparna på landsbygden och längst i norr.

https://livsr.carto.com/builder/3c8d150d-4e5c-4e86-8c28-9048565dc0e6/embed

Publik laddstation i Luleå. Foto: Nils Eklund/Sveriges Radio

Ny statistik visar att det är stora skillnader över landet var det finns publika laddstolpar. Glesast är det på landsbygden och längst i norr, och det här är påverkar elbilsägare i Norrbottens inland.

– Ja, det är ju en katastrof. Det finns ju väldigt få ställen att ladda bilarna på och de som finns är ju oftast sådana semisnabba laddare där man får stå en till två timmar för att ta sig vidare, säger elbilsägaren Kalle Önneskog.

Han har 28 mil till veckopendlings jobbet i gruvan i Kiruna från hemmet i Gunnarsbyn någon timme nordväst om Luleå. Och under vintern krävs därför el-tankning i Gällivare.

– För att vara säker på att ta mig hela vägen upp.

Så det är din livlina för att ta dig upp till jobbet?

– Ja, visst är det så, annars kanske man får knacka på hos någon villaägare och fråga om man får låna någon ström, säger Kalle Önneskog.

80-90 procent av all el- och hybridbilsladdning sker visserligen i anslutning till hemmet men för längre resor eller boende i flerfamiljshus kan de publika laddarna varav vissa är gratis och andra kostar, vara avgörande. De har fördubblats de senaste två åren och vid årsskiftet fanns över 6 500 publika laddare fördelat på drygt 1 600 laddstationer i Sverige, enligt energibranschens intresseorganisation Power Circle.

– Tillväxten sker i storstadsregionerna med några få undantag såklart. Där det finns bilar så finns det också ett intresse för de som bygger laddinfrastruktur att bygga, säger Daniel Kulin, sakkunnig på intresseorganisation Power Circle.

I Örebro, Kronoberg, Uppsala och Västerbotten är de publika laddarna däremot färre och allra glesast är det i det vidsträckta Norrbotten. Ofta är det energibolag tillsammans med mackar, snabbmatställen och livsmedelsbutiker som står bakom utbyggnaden av publika laddstolpar med statligt stöd i ryggen.

Enligt den nya fyrpartiöverenskommelsen ska det satsas på en förbättrad laddinfrastruktur men regeringen har inte bestämt hur ännu, enligt infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Elbilspendlaren Kalle Önneskog i Gunnarsbyn i Norrbotten menar att statliga insatser är nödvändiga och säger att det nu är upp till bevis.

– Det är mycket snack och lite verkstad. Det har pratats länge om att montera upp laddstationer och snabbladdare men än har vi inte sett någonting av det här uppe.

Nils Eklund
nils.eklund@sverigesradio.se

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7139253

Nytt projekt sätter fokus på Östersjöns mikroplaster

Marin nedskräpning är ett av vår tids största miljöproblem och plast är ett av de vanligaste sortens skräp i haven. FanpLESStic är ett nytt projekt, som ska arbeta med att förebygga och förhindra utsläpp av mikroplaster innan de släpps ut i vattendrag och hav. Mikroplast innebär plastpartiklar som är mindre än 5 mm i storlek.

http://www.swedenwaterresearch.se/bolagsnyheter/nytt-projekt-satter-fokus-pa-ostersjons-mikroplaster/