Tornet som bombarderas med solstrålar från solkraftverkets speglar är den högsta konstruktionen i Afrika, 243 meter hög. Foto: SR MASEN Hör inslaget här, eller ladda ned det!
I Marocko pågår en energirevolution. En rekordsnabb utbyggnad av förnybar energi gör att landet som ett av få i världen har en god chans att nå FN:s klimatmål om maximalt 1,5 graders uppvärmning.
Vi finns på Facebook!
I Ouarzazade lyser solen mer än 320 dagar om året. Här finns världens största solkraftsanläggning. Satsningen på förnybar energi gör den marockanska ekonomin mer motståndskraftig eftersom beroendet av importerad olja minskar. Det finns planer på att förvandla Marocko till en energileverantör både för afrikanska grannländer, men också för Europa.
I programmet hörs: Mustapha Sellam, platschef solkraftanläggningen Noor i Marocko, Obaid Amrane, styrelseledamot i företaget Masen i Marocko, Badr Ikken, generaldirektör för forskningscentret Iresen i Marocko, Johan Lilliestam, forskarassistent inom förnybar energipolitik vid Zürich tekniskt högskola ETZ.
Konservativa nostalgiker gör bort sig med kärnkraft
Observera att detta är ett debattinlägg och inte nödvändigtvis speglar eller påverkar Vuef’s opolitiska och objektiva profil.
Andelen fossil elproduktion och andelen kärnkraft minskar i världen, medan förnybar energi står för allt större del av världens el.
När energikommissionen för ett par år sedan räddade de stora elbolagen ur en ekonomisk kris genom att ta bort effektskatten på kärnkraft och sänka fastighetsskatten på vattenkraften fanns också ambitionen att skapa långsiktigt stabila politiska förutsättningar för energisektorn.
De partier som ville skydda de gamla energibolagens intressen fick omedelbart god utdelning och i gengäld fick de som ville se en modernisering och förbättrad konkurrens igenom långsiktiga mål om 100 procent förnybar elproduktion om några decennier.
Egentligen var detta bara en upprepning av ett lätt igenkänt mönster i den svenska energipolitiken. De som är smarta ser till att få omedelbara fördelar i utbyte mot långsiktiga utfästelser som kan ändras flera gånger innan de ska förverkligas.
Vi finns på Facebook!
Riksdagsbeslutet efter folkomröstningen om kärnkraft 1980 var ett exempel: Kärnkraften skulle avvecklas om några decennier, med först skulle den byggas ut så att svenskarna fick mest kärnkraft i världen. Naiva, godhjärtade politiker som litar på sina politikerkollegor, går med på detta och tror att de vunnit något.
Tidigare har det tagit många år innan de smartare velat ändra de långsiktiga åtagandena. Nu har det gått snabbt. Kristdemokraterna och Moderaterna har nu lämnat det man avtalat, och istället anslutit sig till Sverigedemokraternas kärnkraftsbejakande linje och vill ge kärnkraften ytterligare stöd.
Samtidigt finns det en bred insikt i industrin och i finansbranschen om att den härligt snabba utvecklingen av vindkraft, solel och batteriteknik radikalt har ändrat förutsättningarna för världens industriella och ekonomiska utveckling. Problemen med ändliga energiresurser, riskerna för ohanterliga klimatförändringar, kärnvapenspridning och upprepade reaktorhaverier som på 1900-talet såg ut att begränsa världens möjligheter, går nu att undvika.
Andelen fossil elproduktion och andelen kärnkraft minskar i världen, medan förnybar energi står för allt större del av världens el. Sol- eller vindel ger den billigaste nya elen i nästan hela världen och behöver inte längre subventioner. På flera håll i USA rapporteras att ny sol- och vindel kan konkurrera ut existerande kol- och kärnkraftverk.
Vid International renewable energy agencys årsmöte presenterade en kommission under ledning av Islands tidigare president rapporten ”A New World” som beskrev hur den nya energitekniken förändrat den geopolitiska maktstrukturen. Vinnare är länder som tidigare varit importörer av fossila bränslen och uran, och som nu kan klara sig med billig förnybar el. Förlorare är Ryssland och andra som levt på export av fossila bränslen och uran.
För de allra flesta i världen är det nu en kapplöpning där det gäller att bygga upp kunskap och industriell förmåga att både tillverka och använda solceller, vindkraftverk och batterier. Det gäller att snabbt bevara industriell konkurrenskraft genom att också använda denna billiga, förnybara el för att elektrifiera transporter och ersätta fossila bränslen i industriella processer med el eller med vätgas eller andra bränslen producerade från förnybar el.
Det industrikonservativa block som nu bildats i Sverige vill motverka denna industriella utveckling. Det liknar den industrinostalgiska populism som Donald Trump använde när han gick till val på att rädda amerikansk kolindustri. Men retoriken ställdes sedan mot den ekonomiska verkligheten.
Sedan Trump tillträdde har kolindustrin minskat i USA. Under 2018 stängdes enligt senaste uppgifterna mer än 15 000 MW kolkraftverk i USA, mer än något tidigare år. Där stängdes också en kärnreaktor och året innan avbröts två reaktorbyggen som redan kostat nästan 100 miljarder kronor.
Ett industrikonservativt block i Sverige skulle knappast kunna sätta sig över dessa ekonomiska trender i Sverige. Men de skulle kunna spilla mycket av samhällets resurser på att försöka hindra att ny teknik konkurrerar ut gammal, när man istället borde satsa på att svensk industri ska lära sig använda den nya.
Även politiskt kan Moderaternas och Kristdemokraternas beslut att frångå kompromissen som energiöverenskommelsen innebar få helt andra konsekvenser. När effektskatten på kärnkraften avskaffades blev det åter uppenbart att reaktorerna subventioneras genom att man inte behöver kunna betala ersättning till de som drabbas vid en stor reaktorolycka. När reaktorerna byggdes på 1900-talet fanns teoretiska beräkningar om att härdsmältor skulle inträffa en gång på 100 000 reaktorår eller ännu mer sällan. Nu visar verklig erfarenhet att vi efter knappt 20 000 reaktorår sett cirka tio reaktorer stängas efter härdsmältor varav åtminstone fyra lett till stora utsläpp och kostnader.
Det motiverar att man ålägger reaktorägarna fullt ansvar och att de ska bevisa att de har kapacitet att betala de tusentals miljarder som en olycka kan kosta. Det skulle kräva både försäkringar och att man använde katastrofobligationer. Om det fortfarande skulle gå att driva reaktorer vidare om man täckte sina riskkostnader vet man inte i förväg.
750 miljoner av vårändringsbudgeten på 4,5 miljarder kronor går till klimatåtgärder på lokal nivå. Det blir även besparingar och höjda skatter.
Regeringen föreslår satsningar för 4,5 miljarder kronor för 2019 i vårändringsbudgeten. Av dem läggs 750 miljoner på det så kallade klimatklivet för åtgärder på området på lokal nivå.
Regeringen satsar ytterligare 100 miljoner kronor om året på miljöåtgärder för den svenska industrin.
Vi finns på Facebook!
Det är en del av vårbudgeten som presenteras i dag och innebär en förstärkning av det så kallade industriklivet.
Industrin står i dag för cirka en tredjedel av utsläppen och målet är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till 2045, säger finansminister Magdalena Andersson.
– Vi satsar 100 miljoner kronor på att industrin ska kunna ställa om för att minska sina utsläpp. Och det är viktigt för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga och ligga före, så att vi sen också kan exportera smart svensk grön teknologi till resten av världen, säger hon.
I vårändringsbudgeten lägger regeringen alltså ytterligare 100 miljoner kronor på det så kallade industriklivet.
Dessutom återställer regeringen Energimyndighetens möjlighet att gå in med satsningar i stora fleråriga projekt på sammanlagt 1,8 miljarder.
Nu är det äntligen dags för vårens ”El-fordonets dag” vid Dingtuna kvarn. Lördagen den 27April kl 10-15.
Så klart på Facebook!
Alla privatpersoner är välkomna! Bland elfordonen kan nämnas att både en Tesla Model 3 Performance och Tesla Model S kommer att närvara via Västmanland Upplands Energiförening!
Ovanpå det kommer Unga Klimathjältar öppna sitt eget lilla hörn på området med Premiär-överraskningar!
Det blir även aktiviteter dagen därpå: ”Mat & Hantverksmarknad”.
Som vanligt får vi hjälpas åt att sprida informationen!
Svenska Dagbladet har för närvarande en mycket bra artikelserie: KLIMATSKIFTET: Detta är ett utdrag ur den senaste artikeln.
Den raketsnabba utvecklingen inom solenergi var näst intill ett teknologiskt mirakel. Nu kan det vara på väg att upprepas igen – med det som ses som den heliga graalen inom förnybar energi.
Vi finns på Facebook!
Tänk på det här i någrasekunder: den mängd solenergi som når planetens yta på ett år är 7 500 gånger större än världens sammanlagda energibehov. Eller, annorlunda uttryckt: planeten bombarderas varje år med mer energi än vad som finns i all planetens kol, olja, gas och kärnbränsle – tillsammans (enligt World Energy Council).
Kort sagt skulle solen – och de andra energislag som den ger upphov till, som vind- och vågenergi – kunna lösa alla våra energiproblem för all framtid.
Som bekant har vi också ökat vårt utnyttjande av denna näst intill oändliga energikälla i ett rasande tempo de senaste decennierna. Men det finns ett uppenbart problem. Skeptiker till omställningen mot förnybar energi påpekar det med enastående envishet: det spelar ingen roll hur många vindkraftverk vi bygger till havs eller på land, eller hur många solceller vi har på våra tak. Så fort vinden slutar blåsa och solen slutar skina, är vi körda. Alla våra apparater – och industrier – stannar.
Mattias Hansson, grundare av GruppSol uppmärksammade problemet tidigt och har ofta varnat för konsekvenserna. Plus- och minuskabel läggs ihop för att minimera induktionsspänningar och risk att växelriktare och solcellspaner går sönder vid åsknedslag. Vid värsta fall kan även brand uppstå vilket innebär att detta är mycket alvarligt om det inte genomförs på korrekt sätt.
Pressrelease: Länsförsäkringar. För ett år sedan varnade Länsförsäkringar för allvarliga brister i installationer av solpaneler. Regelverken var otydliga, marknaden omogen och kunskapen hos solcellsinstallatörerna inte alltid tillräcklig. En uppföljning visar nu att mycket positivt har hänt.
– Vi upplever att kännedomen om regelverken har ökat betydligt; även på lantbrukssidan som har mer specifika krav. Det ser vi på de besiktningar vi gör runtom i landet, säger Tomas Ekman, skadespecialist på Länsförsäkringar.
Solcellsbranschen har också fått bättre stöd av uppdaterade regelverk och en ny handbok från Svensk elstandard om solel med tydligare riktlinjer och råd.
– De vanliga elföretagen på orten kan idag ofta hjälpa till med hela anläggningen och inte bara inkopplingen av växelström, något som inte var aktuellt tidigare, säger Tomas Ekman.
Samtidigt visar en ny undersökning som Länsförsäkringar låtit göra att majoriteten svenskar, 87 procent, är osäkra på hur man förebygger elbränder i en solcellsinstallation.
– Det är kanske inte så konstigt, men med en kunnig leverantör så ska du kunna känna dig trygg. Det är däremot viktigt att du kollar upp elfirman som ska installera din solcellsanläggning ordentligt, säger Tomas Ekman.
Det som oftast orsakar elfel och brand är glappkontakter och felaktigheter på likströmsledningarna mellan solpanelerna och växelriktaren som gör om likspänning till växelspänning.
– Bristfälligt gjorda eldragningar genom taket kan dessutom orsaka vattenläckage och i förlängningen vattenskador, säger Tomas Ekman.
– Hösten 2019 startar en ny utbildning för montageledare för solel, så det görs mycket bra nu för att möta behovet av säkra och fackmässiga installationer, säger Tomas Ekman.
Tips för en säker installation • Ta in offerter, utvärdera och kontrollera att firman du vill anlita är auktoriserad med tjänsten ”kolla elföretaget”* på Elsäkerhetsverkets hemsida • Fråga och titta på referensanläggningar, försök prata med deras ägare • Anlita helst kända och etablerade elföretag, gärna rikstäckande med lokal anknytning • Om du använder ett solcellsföretag direkt, kontrollera att de är medlem i Svensk solenergi (SSE) och helst har egna montörer och installatörer • Låt en elkonsult besiktiga anläggningen eftersom du ska ha den i cirka 50 år.
*Om solcellsanläggning till exempel ska installeras på en villa ska företaget angett både verksamhetstypen ”Bostäder” och ”Elproduktionsanläggningar”. Länsförsäkringar har tagit fram faktablad för solcellsanläggning och även om råden främst avser lantbruk kan du ha det som en checklista och hjälp till dialog med företaget som ska utföra din installation.
Ena Habo tidning har getts möjlighet att svara på kritiken men har inte återkommitI SAMARBETE med Vi Bilägare?? Samma artikel nu publicerad 19-03-26!?
Av Gunnar Öberg Jag upprördes över artikeln i Ena Håbo-tidningen nr 12 (23-29 mars) angående Tesla 3. Hur gammal är den egentligen? Det rullar redan sedan början av februari hundratals Tesla Model 3 på våra svenska vägar och alla Superladdstationer är ombyggda och utbyggda för att passa Tesla 3 med ccs-kontakt.
De första utföranden av 3:an som kommit till Sverige är de dyrare premium-bilarna med hög effekt, 4-hjulsdrift och stort batteri. Därför är de dyra. De billigare, bakhjulsdrivna modellerna säljs redan i USA och kommer till Europa inom kort. Det framgår överhuvudtaget inte av artikeln.
Det är första gången jag sett i ett bilreferat att en prestandabil är ”onödigt snabb”! Onödigt korkat tycker jag! ”Model 3 är inte ett dugg bekväm”. Vad grundar han det på?
Har Erik Wedberg betalt för att skriva så värdeladdat utan vidare förklaring. Och: ”det går inte att komma längre än 35 mil på en laddning”. Detta är inget annat än lögn! – Precis som hos fossilbilar beror räckvidden/bränsleförbrukningen på körstil och hastighet och trafikförhållanden. Model 3 har en räckvidd på över 50 mil vid normal körning under normala förhållanden.
Jag blir ledsen då jag ser så mycket vinklat, lögner och påhitt i en och samma artikel! Fossilmaffian har ju gott om pengar men media behöver ta sitt ansvar! Skärpning!!
Jag kör själv Tesla S sedan 3 år tillbaka (se EP 20/3) och har provkört 3:an i verklig trafik och vet därför vad jag pratar om.
Med vänlig hälsning!
Gunnar Öberg 070-714 2262
Fotnot: Ena Habo Tidning ingår precis som Västerås tidning i Direktpress som är en medieförmedlare till ett flertal gratistidningar: https://www.direktpress.se
Det viktigaste avtalet någonsin för att skydda våra hav förhandlas just nu fram inom FN. Sveriges regering, med en miljöminister som tidigare skrivit böcker om krisen i våra hav och en utrikesminister med ett starkt miljöengagemang, borde vara en stark röst för att avtalet blir så bra som möjligt. Men hittills har Sveriges position varit förvånansvärt återhållsam, skriver Frode Pleym och Frida Bengtsson, Greenpeace.
Överfiske och plastföroreningar är två av hoten mot havsmiljöerna. Foto: Emilio Morenatti/AP, Jennifer Lavers/AP
Vi finns på Facebook!
På måndagen den 25 mars börjar nästa förhandlingsrunda för ett kommande FN-avtal –”ett Parisavtal för haven” – som ska skydda livet i havet genom att stänga stora luckor i dagens regelverk. Till skillnad från andra progressiva länder har Sverige varit passivt och blygsamt i sina ambitioner för att nå ett bra resultat i dessa förhandlingar. Detta måste förändras.
I det här reportaget från Sveriges Radio berättar Chalmers bland annat om hur effektivaste återvinningmetoden för litiumbatterier faktiskt är genom vattenseparation.
Hur mycket batterier tål planeten?
Framtiden är batteridriven, men har vi metaller så det räcker? När alla bilar ska bli elektriska växer efterfrågan på råvaror snabbt. Kommer de att räcka?
Det är en självklarhet att vi måste återvinna och skapa kretslopp. Det säger Emma Nehrenheim, miljöchef på batteriföretaget Northvolt. Men även med en bra återvinning kan det bli svårt att få resurserna att räcka till. Vi vet inte hur stor efterfrågan ska bli.
På Chalmers arbetar professor Christian Ekberg med att skapa återvinningsteknik för metaller som litium, kobolt och nickel. Han tror att vi behöver vi hitta nya typer av batterier med andra metaller, för att kunna skapa en helt fossilfri biltrafik.
I programmet hörs även batteriforskaren professor Kristina Edström, Uppsala universitet, Mikael Höök som forskar om globala energisystem vid Uppsala universitet och Martina Petranikova, assisterande professor vid Chalmers i Göteborg.
