Vi ser redan möjligheterna

Globala uppvärmningen är ett hot säger många och kastar fram alla negativa effekter. – Men det många glömmer, och även våra politiker, är att vi redan har så pass många möjligheter nu till att vända hoten ryggen!
Det finns nu två mycket intressanta områden där vi dessutom kan förbättra lokal landsbygdutveckling som alltför länge har tröskats runt i utredningarnas våtmarker.

Eldrift och solceller

Elbilen, den ofta både kritiserade och även numer upphöjda enskilda pryl som diskuterats livligt senaste fem åren visar sig ha ett ESS många kritiker förbiser. Nämligen att elbilens batterier även kan användas som extra resurs i ett system som kallas Vheicle to Grid, eller ”V2G”, Wikipedia: länk här.

Detta har enormt positiva effekter på hela vårt samhälle, om vi bara förstår att elbilsbatterier kan vara batteribanker som – dessutom skulle kunna hjälpt alla strömavbrott senaste året i tex. Roslagen.
Det gäller bara att vända gammalt tänkande ut ur ”kartongen”.
Se fördelarna av att koppla sitt solcellstak till elbilen och dessutom kunna producera egen el till nätet i både flermailjfastigheter och villaområden. Belastningen för hela elnätet blir även det mindre då elbilen laddas till största delen vid bostaden under nattetid.

Sjöfart och elsäkerhet

Alla motordrivna fritidsbåtar kan dessutom enkelt konverteras till eldrift. Dessutom har nu en elbåt av Orust e-Boats konstruerats för den svenska marknaden – STRANA, där begagnade batteripack från elfordon kan återanvändas i tex en marina, där elbåtar kan utgöra reservkraft under uppläggningsperioderna även på vintern. Ute i skärgårdarna är det ju inte heller svårt se möjligheterna till reservkraft med andra ord.

Vår situation idag:

Strömavbrott längre än ett dygn strider mot ellagen. År utan kraftiga stormar och oväder är det relativt få som drabbas av så långa avbrott. Men när stormar som Per (2007), Dagmar (2011) och Ivar (2013) drar in över Sverige stiger siffrorna. I år har redan tiotusentals drabbats av flera dygn långa strömavbrott efter stormen Alfrida. Källa: Energimarknadsinspektionen

Elnäten har stora brister och förmodligen kan det vara så att klimatförändringarna ligger bakom många av avbrott vi har haft senaste året? Se SVT’s artikel här.

Länk till artikel på engelska som diskuterar möjligheterna

Svarta listan: 25 bolag ansvariga för en femtedel av utsläppen

De 25 största utsläppande bolagen står för en femtedel av de globala koldioxidutsläppen. Detta enligt en rapport som Di Hållbart Näringsliv har tagit del av.

“Vi pratar kanske för lite om de riktigt stora utsläppande företagen. Det är helt avgörande att få med dem i omställningen. Och nu verkar många av bolagen faktiskt se att klimatfrågan inte längre går att ignorera”, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet till Dagens Industri.

Granskningen visar att det blir vanligare att företag redovisar utsläppen från hela värdekedjan, scope 3, som inkluderar utsläppen såväl uppströms som nedströms. 2011 var det bara 15 procent av de 250 största utsläpparna som rapporterade scope 3, och 2017 har andelen stigit till 52 procent.

Vad är Scope 3? Läs gärna mer längst ned.

Johan Kuylenstierna säger till Dagens Industri att det är viktigt att näringslivet blir ännu bättre på att inkludera Scope 3 i sina klimatberäkningar för att komma till rätta med de utsläppsminskningar som krävs för att nå klimatmålen.

För företagens del finns det en risk att få negativ publicitet om de är öppna med sina scope 3-utsläpp, men Johan Kuylenstierna påpekar att företag som är transparenta snarare ska lyftas som förebilder.
“När man börjat räkna på scope 3 och även satt vetenskapligt baserade klimatmål, då har frågan ofta blivit mer integrerad på ledningsnivå och hos styrelse. Det är något som på ett positivt sätt kan påverka hur hela företaget arbetar med frågorna och hur man arbetar mot sina leverantörer och kunder”, säger Johan Kuylienstierna till Dagens Industri.

Här är de 25 största utsläpparna

  1. Coal India
  2. PJSC Gazprom
  3. Exxon Mobil Corporation
  4. Cummins Inc.
  5. Thyssenkrupp AG
  6. Rosneft OAO
  7. Royal Dutch Shell
  8. China Petroleum & Chemical Corporation
  9. China Shenhua Energy
  10. Rio Tinto
  11. Petrochina Company Limited
  12. BHP Billiton
  13. Petróleo Brasileiro SA – Petrobras
  14. Korea Electric Power Corp
  15. BP
  16. Total
  17. Valero Energy Corporation
  18. Chevron Corporation
  19. Toyota Motor Corporation
  20. Wistron Corp
  21. United Technologies Corporation
  22. Peabody Energy Corporation
  23. YTL Corp
  24. Phillips 66
  25. Volkswagen AG

GHG-protokollet som är den mest använda internationella redovisningsstandarden som används av regeringar, företag och organisationer. Man redovisar utsläppen i scope 1, 2 och 3 men vad ingår i de och varför gör man det?
Standarden används för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser. Enligt GHG-protokollet redovisar man genom att dela in utsläppen i olika scope (områden): scope 1, 2 och 3. Detta ger en tydlig bild av vilka utsläpp som är direkta (scope 1) eller indirekta (scope 2 och 3). I stora drag innehåller scopen följande:

Scope 1: Förbränning av fossila bränslen (bensin, olja och kol) för t.ex. tillverkning i egenägda fabriker eller utsläpp från egenägda eller leasade fordon/ maskiner.
Scope 2: Förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla.
Scope 3: Utsläpp från inköp av varor och tjänster t.ex. logistik, flygresor, taxi, hotellnätter och materialförbrukning.

https://www.aktuellhallbarhet.se/25-bolag-ansvarar-for-en-femtedel-av-de-globala-koldioxidutslappen/

Utställningar-seminarier och årsmöten den 5-6 maj 2019 i Katrineholm

Söndag den 5-6 maj kommer ett flertal organisationer inom områdena Energieffektivisering och Förnybar Energi att tillsammans arrangera utställningar, seminarier och andra aktiviteter.

Båda dagarna samarrangeras av Svensk Vindkraftförening, Elbil Sverige, Energirådgivarna, ETC-kullen, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, Västmanland-Upplands Energiförening, Södermanlands Energiförening, Dalarnas Energiförening mfl

VIKTIGT för privatpersoner: Anmäl dig här.

Program Söndag 5 maj
Plats; Kullen Katrineholm och middag på Stadshotellet på kvällen 

10.00-16.00

  • Utställning elbilar-elfordon-laddutrustning- energilager
  • Utställare förnybar energi och energieffektivisering inom olika områden
  • Visning och guidade turer förnybar energi mm på Kullen
  • Utfrågning av utställare på scenen på Kullen
  • Lek och tipspromenader

12:00 – 17:30

  • 12.00 Lunch i serveringen på Kullen
  • 14.00 Visning av biokolpanna och presentation, Againity
  • 15.00 Kaffe i serveringen Kullen  
  • 13.00-17.30 Årsmöten SERO, Elbil Sverige, Västmanlands-Upplands Energiförening med flera organisationer på Kullen i konferens och möteshuset

18:15 – 19:00

  • 18.15 Tomas Kåberger underhåller och berättar om förnybar energi
  • 19.00 Middag på Stadshotellet i Katrineholm
PROGRAM måndag 6 MAJ
PLATS; STADSHOTELLET katrineholm

08:30 – 12:15

  • 08.30 Välkomsthälsning, Göran Bryntse, SERO & Ulla Hedman-Andrén, SVIF    
  • 08.35 Högeffektiv biokraft, Henrik Båge, Phoenix Biopower
  • 09.00 Presentation, Roland Jonsson, Energirådgivarna
  • 09.30 Presentation, ”Elbilen i framtiden” Magnus Johansson, Elbil Sverige
  • 10.00 Paus, bensträckare
  • 10.15 Presentation, ”Landsting som spjutspets i upphandling av miljöfordon”, Charlotte Kullander-Hedbom, Region Värmland
  • 10.45 Kaffe
  • 11.15 Min syn på energipolitiken, , Anders Ygeman, Energiminister
  • 11.45 ”Hur jävligt blir ditt nya klimatliv” Johan Ehrenberg, ETC
  • 12.15 Lunch

13:15 – 16:00

  • 13.15 ”Framtidsspaning” Cecilia Dahlman Eek, Vindkraftssamordnare Sydväst
  • 13.45 ”Nuläge, trender. aktuell statistik” Fredrik Dolff Noden för Vindbruk
  • 14.15 ”EnBW satsar på den svenska marknaden” Torbjörn Sjölin, EnBW
  • 14.45 Utdelning miljöpriser
  • 15.00 Kaffe
  • 15.30 ”Elmarknaden, huvudkomponenterna inom el och certifikat på kort och lång sikt ”Sten Lillienau, NEAS
  • 16.00 Avslutande sammanfattning,  Ulla Hedman

Eventuell logi mellan söndag och måndag bokas och betalas individuellt. Om du vill bo på Stadshotellet så fås ett rabatterat pris vid bokning senast 14 April, enkelrum 950 kr, dubbelrum 1145, exklusive moms. Bokning sker direkt via Statt, 0150/50440. Det finns förstås andra alternativ, t ex vandrarhem.

Anmälan till seminariet och till SEROs och SVIFs årsmöten på söndag görs till Sven Bernesson, sven.bernesson@sero.se, eller till hans mobil, 0730/655013, senast 2 maj. SEROs årsmöteshandlingar kommer att finnas på hemsidan, sero.se, ca två veckor i förväg.

Kostnaden för seminariedagen inklusive fika och lunch är 500 kr för medlemmar i arrangörsföreningarna och 750 kr för övriga. Ange faktureringsadress och eventuella matallergier. 

Stadshotellet ligger 100 m från järnvägsstationen, norr om spåren. I samband med evenemangen 5-6 maj kommer utställare att finnas.

Varmt välkomna/ Styrelsen

Vi reserverar oss för ev ändringar i programmet


MDH får tre miljoner för forskning om förnybar energi

Via en icke låst artikel ser vi denna nyhet i Vlt.se

Det finns flera mål med forskningen, ett av dessa är att minska användningen av fossila bränslen till förmån för förnybara energikällor. Detta område är enligt högskolan extra viktigt att forska på eftersom världens energianvändning ökar och jordens resurser håller på att ta slut.

– Genom det här projektet vill vi skapa ny kunskap om hur man kan sammanlänka olika energisystem på ett så effektivt sätt som möjligt. Det huvudsakliga syftet är att skapa en fördjupad förståelse kring de synergier och beröringspunkter som finns mellan el-, värme-, kyl- och gasnät, för att kunna minska användningen av fossila bränslen och ersätta med förnybar energi, säger Jinyue Yan, professor i energiteknik vid MDH och projektledare för projektet, i pressmeddelandet.

Med förnybara energikällor är dock utmaningarna många, bland annat finns fysiska begränsningar inom produktionen av solenergi och vindkraft, produktionen kan vara oregelbunden och det finns en skillnad mellan utbud och efterfrågan. För att kunna öka produktionstakten och samtidigt säkra att driften av systemen är stabil och säker ska nu forskargruppen fokusera på området.

Projektet pågår till december 2021 och har beviljats medel från Vetenskapsrådet. Det kommer även att stödjas av bland andra ABB och Chalmers.

https://www.vlt.se/artikel/vasteras-kommun/hogskola-far-tre-miljoner-for-forskning-om-fornybar-energi

Fullsatt på KUNGSLEDENS seminarium

Biljana Pehrsson, VD, Mary Rosenblad, VD-sekreterare och Mats Eriksson, fastighetschef för Västerås hälsades välkommna på ett fullsatt möte.

Biljana inledde med en historisk tillbakablick om hur Kungsleden bildades efter fastighetskrisen i början av 1990-talet. Att affärsstrategin med att köpa billigt och sälja dyrt fungerade ganska bra fram till krisen 2008 då fastighetsmarknaden stannade av. Ny skattelagstiftning medförde att de skatteupplägg som Bolaget använts sig av inte godkändes vid rättslig prövning vilket medförde en efterbeskattning på 3,5 mdr kronor. 

Biljana Pehrsson tillträdde som VD 2013 och har därefter genomfört stora förändringar. Strategin har varit att förvärva fastigheter i attraktiva lägen i samlade kluster. Innehavet har koncentrerats till i huvudsak Stockholm, Göteborg, Malmö och Västerås medan innehav i andra delar av landet successivt har avvecklats. Denna förändringsprocess är avslutad under 2018. Bolaget står nu starkt med en låg belåningsgrad och en räntenivå som är under 2 % tack vare en bra värdering. Koncentration av innehavet i ett fåtal kluster medför flera fördelar. Förvaltningskostnaderna kan sänkas, servicen och flexibiliteten mot hyresgästerna kan förbättras och en närmare kontakt med hyresgästerna uppnås. 

Kungsleden har satt upp fem hållbarhetsmål:

  1. Miljö/energi med målet att sänka energiförbrukningen med 20 % (3%/år). Här nämns smartare belysning och ventilation, installation av solelanläggningar (bl.a. en anläggning i Östersund med årsproduktion om 164 000 kWh) mm. Mats Eriksson påpekar problemen med att få tillstånd för montering av solpaneler på k-märkta byggnader. Bolagets fastigheter på Finnslätten har däremot stor potential för sol-el. 
  2. Miljöcertifiering med målen 50 % 2020 och 100% 2025. Kungsleden använder endast miljömärkt el.
  3. Affärsetik. Bolagets affärsetik ska genomsyra organisationen och även omfatta affärspartners och underentreprenörer.
  4. Mångfald/jämställdhet. Kungsleden eftersträvar att fördelningen av anställda ska spegla sammansättningen i det svenska samhället beträffande kön och utländsk bakgrund. 
  5. Socialt ansvar. Här nämns ett lyckat projekt med Fryshuset och ett samarbete med Stadsmissionen i Västerås där en loppmarknad ska hjälpa ensamkommande att få tillgång till bostad.

Arbetet med hållbarhetsmålen har också medfört ekonomiska fördelar genom belåning med gröna obligationer till förmånlig ränta. 

Biljana berättar vidare om ett flertal investeringar i nybyggnationer, ombyggnader och renoveringar i Stockholm, Östersund, Västerås och Malmö. 

Under frågestunden ställs bl.a. frågor om hur Kungsleden förbereder med laddplatser för elbilar och hur bolaget ser på möjligheten att använda klimatvänligare byggmaterial än betong. Biljana förklarar att genom att vara en dominerande ägare inom ett kluster har Kungsleden en stark förhandlingsposition gentemot Kommunen. Detta är en fördel då det gäller planering av effektiv infrastruktur med t.ex.cykelvägar mm. Beträffande trä som alternativt byggmaterial menar Biljana att det inte riktigt slagit igenom vid uppförande av kommersiella lokaler ännu.

Det är värt att nämna att Kungsleden med en omsättning på en bra bit över 2 mdr endast har lite över 100 personer anställda. 

Västmanland Upplands Energiförening tackar Biljana, Mats och Mary för ett mycket intressant och givande seminarium. Vi kommer att följa Kungsledens utveckling och insatser för ett hållbart samhälle. Vi står gärna till tjänst med vårt kontaktnät och kunnande på energiområdet. 

Gunnar Öberg /ordf/

Klimatpositivt: Kommission: Gör Tyskland kolfritt senast 2038

Angela Merkels tillsatta kolkommission rekommenderar landet att avveckla alla sina kolkraftverk senast år 2038, skriver Bloomberg.

Jaenschwalde, Germany February 3, 2018. REUTERS/Hannibal Hanschke

Kommissionen föreslår också att de tyska industriregioner som drabbas av omställningen till förnybar energi ska erbjudas stöd på motsvarande 400 miljarder kronor.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7142741

– Dessa rekommendationer kommer säkerställa att Tyskland når sina 2030-mål för klimatet, säger kommissionens ordförande Barbara Praetorius, enligt Bloomberg.

https://www.dw.com/en/germany-to-stop-using-coal-by-end-of-2038/a-47244572

https://www.reuters.com/article/us-germany-energy-coal/germany-to-phase-out-coal-by-2038-in-move-away-from-fossil-fuels-idUSKCN1PK04L

http://bloomberg.omniekonomi.se/merkel-s-coal-commission-wants-germany-to-quit-fuel-by-2038/a/J1mxb4

https://omni.se/kommission-gor-tyskland-kolfritt-senast-2038/a/A2KLGz

I Trollhättan utvecklas fiskodling på land

Sveriges kuster, hav och sjöar utgör redan fantastiska resurser, men det finns potential att utveckla nya havsanknutna näringar för att möta framtida utmaningar. Just nu arbetar Innovatum bland annat med projektet BIODRAS för att möjliggöra hållbar fiskodling på land.

https://vimeo.com/313148763

En av de största utmaningarna i vår tid är att öka produktionen av mat för att tillgodose behoven hos den växande världsbefolkningen, samtidigt som vi skyddar naturresurser och ekosystem.

Inom projektet BIODRAS, utvecklas biofilter i den första svenska test- och demoanläggningen för landbaserad fiskodling i saltvatten. Målsättningen är att vattnet i fiskodlingen ska cirkulera i ett slutet system där dels alger, dels biofilter, renar vattnet från kväve och fosfor. På så sätt blir det inga utsläpp av näringsämnen som kan påverka havet negativt.

– Det finns efterfrågan på fisk som man vet är hållbart framställd och vår anläggning är bra för fisken också, säger Lillemor Lindberg, innovationsledare på Innovatum.

https://www.innovatum.se/nyheter/hallbar-fiskodling/

Lastbilar ska få egna ”elvägar”

Framtidens leveranser är fossilfria och har inga utsläpp.
Nu satsar Scania på självkörande lastbilar – och ”elvägar” längs stora motorleder.
– Det tror vi definitivt kommer finnas på plats i stor skala till 2030, säger Åsa Pettersson, Head of Public & Sustainability Affairs hos Scania Group.
https://www.di.se/brandstudio/ericsson/nya-malet-lastbilar-ska-fa-egna-elvagar/

Så fungerar elvägar

Tung trafik är svår att elektrifiera, då den kräver mycket energi samtidigt som batterierna tar vikt och plats av lasten. Batteristorleken måste dimensioneras för att maximera lastutrymme och vikt, och det finns sällan tid att stå stilla för att ladda. Elväg är ett sätt att ladda batterierna under färd på lämpliga sträckor längs högtrafikerade transportstråk.

Ovanför vägbanan finns luftledningar som förser fordonet med el. Eftersom det, till skillnad från järnvägen, inte finns en räls att mata tillbaka elen genom krävs dubbla elledningar. Luftledningen är lågspänd likström som hos trådbussar och spårvagnar. En lastbil med elektrisk drivlina förses med en enkel påbyggnad bakom hytten där en strömavtagare – pantograf – ansluts till fordonets elsystem. I projektet ElvägE16 används standardlastbilar med hybriddrift, d v s möjligheten att köra både på el- och/eller dieselmotor.

På pantografen sitter en sensor som känner av om det finns en ledning av rätt typ ovanför fordonet. Pantografen kan ansluta i full fart, och matar då ner ström till bilens batteri och elmotor för att ladda lastbilens batteri och driva elmotorn. Lastbilen kan oberoende av elvägen köras utanför elvägen på batteri, diesel eller – i framtiden – andra drivkällor, t ex bränslecell/vätgas. Lastbilen fungerar i allt väsentligt som en helt vanlig lastbil. Att t ex byta fil, även i höga hastigheter, är inga problem. Skillnaden är att lastbilen kan drivas tyst och utsläppsfritt på el, och att den kan ladda batterierna även under färd.  
http://www.regiongavleborg.se/regional-utveckling/samhallsplanering-och-infrastruktur/elvag/

VUEF finns också på Facebook

Så ställer transportbranschen om

  • Elektrifiering Lastbilar åker på ”elvägar”. Små eldrivna transporter i städerna.
  • Uppkoppling Förbättra fyllnadsgraden i varje transport, bättre samordning inom transportsystemet.
  • Automatisering Framtidens lastbilar ska bli självkörande.


Johan Rockström: Så ska vi äta för klimatet

Högst 100 gram per vecka av rött kött, det motsvarar ungefär en hamburgare per vecka, istället som för en genomsnittlig svensk nu, en hamburgare om dagen, säger klimatexperten Johan Rockström. 

Mindre kött och mer grönt krävs för att rädda klimatet, enligt en ny rapport. I The Lancet.
Samtidigt ska hela jordens befolkning kunna få näringsrik mat.

Lyssna eller läs mer i länken nedan.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7133733