Elpriserna: Allt fler vill lagra sin egen el

Antalet ansökningar om stöd till anläggningar för att lagra el i hemmet tredubblades förra året, det visar siffror från Energimyndigheten.

Sedan 2016 har privatpersoner som vill lagra sin egenproducerade el kunnat söka statligt stöd för delar av kostnaden. 60 procent av anläggningens pris, eller högst 50 000 kronor är möjligt att få. 

Från att ha legat på omkring 280 stycken ansökningar per år, kom det förra året in 845 ansökningar i hela landet. Flest sökte stödet i Västra Götaland och lägst var intresset i Norrbotten.

https://omniekonomi.se/ansokningar-om-stod-for-ellagring-har-flerdubblats/a/opzMoW

På Energimyndigheten tror man det ökade intresset för solpaneler samt billigare lösningar för lagring ligger bakom ökningen.

– Fler och fler installerar solpaneler och letar då efter alternativ att öka användningen av egenproducerad el säger Lars Karlbom, handläggare på Energimyndigheten.

Patrik Ragnarsson bor med sin familj i Veberöd i Lunds kommun. Om ett par veckor kommer 48 solceller installeras på baksidan av huset. Samtidigt installeras ett batteri som kan lagra den egenproducerade solenergin.

– Rent ekonomiskt på sikt så lönar det sig. Det blir också tryggt inför framtida prisförändringar för elnätskostnad och elöverföring, säger Patrik Ragnarsson.

https://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7386001

Elpriserna 35% lägre första dagarna 2020

2020 är redan mycket bättre än 2019, åtminstone när det gäller elpriserna. I genomsnitt har elpriserna varit 28,6 öre per kWh de första dagarna av det nya året (exklusive moms och elcertifikat), vilket är 35% lägre än vad de var förra året vid samma tid.

Anledningen till detta beror främst på vädret. Regniga, varma och blåsiga vinterdagar gör att producenterna har större reserver och konsumtionen är lägre över hela Norden på grund av mindre behov av uppvärmning. Detta skapar väldigt fördelaktiga förhållanden för många konsumenter.

Bixia: Året inleds med ovanligt låga elpriser

https://www.bixia.se/press/nyheter/2020/aret-inleds-med-ovanligt-laga-elpriser

Missa inte!

Vetenskapen ger lösningar till lägre elkostnader

PowerCircle: Forskning ger stöd åt mer efterfrågeflexibilitet

En ökad efterfrågeflexibilitet kan underlätta för regioner med kapacitetsbrist i elnäten. Forskare vid Uppsala universitet menar att prissignaler som pekar kunderna i rätt riktning kan frambringa outnyttjad flexibilitet, även när de ekonomiska incitamenten att vara flexibel är små. Trots det är det idag mycket få nätägare som har infört smarta nättariffer eller erbjuder sina kunder vägledning i hur de kan vara flexibla.

https://www.mynewsdesk.com/se/power-circle-ab/news/forskning-ger-stoed-aat-mer-efterfraageflexibilitet-383673?utm_campaign=send_list

Allt fler regioner runt om i Sverige upplever att elnäten inte riktigt räcker till för den samhällsutveckling som pågår. Att bygga nya elledningar tar lång tid, varför många nätägare ser sig om efter andra lösningar som kan göra att omställningen till ett mer elektrifierat samhälle inte stannar upp. Efterfrågeflexibilitet är en snabb och billig lösning som skulle kunna frigöra plats och bidra till ett mer effektivt utnyttjande av nätet.

Uppsala Smart Energy Research group (USER), som leds av Cajsa Bartusch vid Uppsala universitet, har studerat effekten av olika styrmedel för efterfrågeflexibilitet under många år tillsammans med proaktiva elnätsbolag, teknik- och tjänsteföretag. Forskningen visar att styrsignaler för flexibilitet, såsom tidsvarierande effekttariffer och feedback, kan förmå kunder att ändra hur och när de använder el och därmed bidra till att frigöra kapacitet i elnätet. Trots detta är det endast en handfull elnätsbolag som har implementerat någon form av styrmedel för flexibilitet bland hushållskunder.

–  Många i branschen verkar ha uppfattningen att hushållskunder är ovilliga att vara flexibla i sin elanvändning, ofta med hänvisning till att det ekonomiska incitamentet att vara flexibel är för litet. Denna uppfattning tycks ofta grunda sig i personlig åsikt eller undersökningar där människor ombetts ta ställning till hypotetiska situationer och omständigheter. Våra studier av styrmedel som tillämpats i verkligheten visar på andra slutsatser, säger Isak Öhrlund, doktorand vid avdelningen för industriell teknik på Uppsala universitet.

Den multidisciplinära forskargruppen menar att vi måste studera verkliga implementeringar av styrmedel för att förstå hur och varför (eller varför inte) människor svarar på dem. Sådana studier, vilka uppgår till hundratals världen över, visar inte bara att prissignaler fungerar, utan också att priset i sig inte är avgörande. Människor läser in mer än kronor och ören i en prissignal. Den säger något om vad som är rätt och fel, bra och dåligt, förväntat, normalt etc. Utformningen och kommunikationen av en prissignal är därför minst lika viktig som själva prisnivån. 

För att ett styrmedel ska vara ändamålsenligt behöver kunderna veta vad de kan göra, varför och hur. Att prata kostnadsbesparingar när dessa är låga eller när kunderna drivs av andra motiv kan få motsatt effekt. Budskapet behöver också upprepas. Om knappt hälften av kunderna känner till att de har en tidsdifferentierad effekttariff, vilket visat sig vara fallet i flertalet studier som forskargruppen genomfört, kan vi förstås inte förvänta oss full effekt.

– Jag ser en stor potential i den flexibilitet som ligger outnyttjad hos kunderna. Både för att använda näten mer resurseffektivt och för att möjliggöra mer variabel elproduktion. Men idag saknar kunderna ofta förutsättningar att vara flexibla. Här behöver vi i branschen bli bättre på att ge kunderna tydliga signaler och rätt kunskap, säger Johanna Lakso, VD på Power Circle.

Att automatiskt styra uppvärmning, kylning, varmvatten, med mera på ett sätt som inte påverkar komforten hos kunderna har det pratats om mycket de senaste åren. Flera studier har pekat på att den teoretiska potentialen är omkring 25 procent. Även direkt laststyrning kräver styrsignaler och kundernas engagemang. Den nya tekniken måste finansieras, installeras och accepteras av kunderna. Men forskargruppen i Uppsala tycker inte att vi ska begränsa oss till bara den flexibilitet som är helt personoberoende.

– Jag upplever att det finns en slags teknikoptimistisk ”allt eller inget”-mentalitet där direkt laststyrning är universallösningen som gör övriga styrmedel överflödiga. Man tycks glömma att effekttoppar ofta utgörs av mänskliga aktiviteter som inte kan styras rakt av. Ska vi realisera flexibilitetspotentialen krävs flera kompletterande lösningar och en ökad medvetenhet kring dessa. Att implementera tidsdifferentierade och effektbaserade elnätstariffer är en lågt hängande frukt, säger Isak Öhrlund.

Power Circle vill bidra i utvecklingen av mer efterfrågeflexibilitet. Under det närmaste året planeras ett exjobb som undersöker möjliga elnätstariffer som främjar flexibilitet. Dessutom samarrangeras mötesplatsen SamspEL Arena med projektet CoordiNet den 5 december 2019. CoordiNet arbetar med att demonstrerar lokala flexibilitetsmarknader. Ytterligare en styrsignal för flexibilitet.

Läget på elmarknaden – vecka 38 2019

Mindre fasta elnätsavgifter och mer rörligt, lär bli konsekvensen när nya bindande regler gentemot elbolagen kommer nästa år. Syftet: Att använda de allt mer ansträngda näten smartare.

Sverige har ingen brist på el, med undantag för en del extremkalla vinterdagar då läget kan bli ansträngt. Tvärtom, sammantaget exporterar Sverige el till utlandet. Se bifogad PDF-fil: http://media.vuef.se/2019/09/Laget_pa_elmarknaden_v38_2019.pdf

https://www.energinyheter.se/20190922/20826/mer-rorligt-pris-med-nya-elnatsavgifter

https://www.energimarknadsinspektionen.se/sv/nyhetsrum/nyhetsbrev/Laget-pa-elmarknaden/laget-pa-elmarknaden-veckobrev-2019/laget-pa-elmarknaden-vecka-38-2019/

Regeringen tar strid för sänkta elnätspriser

Trots att elnätsavgifterna i Sverige ökat med i snitt 27,5 procent de senaste fem åren har viktiga investeringar i de gamla elnäten uteblivit. Det hävdar regeringen som därför gett Energimarknadsinspektionen större muskler att reglera marknaden och framför allt de saftiga vinstuttagen.

Det ska vara en rimlig avkastning på investeringar, men man ska inte kunna ta ut pengarna i vinst på svenska elkonsumenters bekostnad, säger energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S).

EU-kommissionen har dock satt sig på tvären med argumentet att regleringarna strider mot EU:s elmarknadsdirektiv och innebär en för hård detaljstyrning.

Men i dag svarar regeringen på kritiken och skriver i ett brev att den gör en annan tolkning. Förmodligen kommer ärendet till slut att avgöras i EU-domstolen, tror Ygeman.

Ett liknande mål förs mot Tyskland, och där står Sverige på Tysklands sida i processen.

Vi delar deras syn på att man kan ha den här typen av detaljerad elnätsreglering, säger energi- och digitaliseringsministern.

De nya regleringarna innebär att elnätsföretagens intäktsramar sänks och börjar gälla från och med år 2020. För de konsumenter som drabbats hårdast av avgiftshöjningarna väntas prissänkningar på som mest 20 procent, eller ett par tusen om året för en vanlig villaägare.

http://www.energinyheter.se/20190725/21447/regeringen-tar-strid-sankta-elnatspriser

Västeråsbor får bonus för energieffektiva hus!

Boende i Herrgårdsängen, Västerås, har kunnat få upp till 50 000 kronor i energibonus tillbaka på köpeskillingen om de byggt energieffektivt och på så sätt kunnat spara mycket energi.

Ungefär en mil utanför centrala Västerås ligger Herrgårdsängen i Gäddeholm, ett småhusområde med lågenergihus. Västerås stad har tagit fram ett koncept för energiberäkning som innebär att alla aktörer redovisar och utvärderar på samma sätt. Det nya i verktyget har varit att husleverantörerna på ett nytt sätt kunnat beräkna byggnadens energianvändning och energiförluster. På så sätt har husbyggarna kunnat se vilka delar i byggnaden som ger störst värmeförluster.

https://hallbartbyggande.com/vasterasbor-far-bonus-for-energieffektiva-hus/

”Folk tar elen för given – säkringen kan gå”

Betal-siter är svåra att bemöta, och gå i debatt med, särskilt när de lägger ut film-klipp man inte kan se, om man inte är prenumerant.

Det som dyker upp här är lite vilseledande från näringslivsreporterns sida. Här säger SVD’s näringslivsreporter ”Mikael Törnvall” i ett kort utdrag av klippet.

”Folk tar elen för given, det kan bli svart.

Mikael Törnvall: ”Om man tar ett enkelt exempel, om alla som som i en bostadsrättsförening plötsligt skall ladda bilen ja då går säkringen.
Det är inte en chans att all den dimensionering som finns i ett vanligt flerfamiljshus dessutom skall klara av att alla laddar sina bilar samtidigt. Det kommer att vara enorma investeringar för den här omställningen som vi inte riktigt satt igång med”.

Hannes Delling som sitter med i diskussionen, – är är rädd ”att det blir fler strömavbrott tack vare alla servehallar som byggs och antyder att det tar ström från Stockholmarna på söder.” ”Vi har haft jätte-mycket strömavbrott”. Detta var i anslutning till den nyhet som Sveriges Radio och Svenska Dagbladet lyfte angående nätpriserna tidigare under fredagen 2 oktober.

Det är tråkigt att media inte är bättre pålästa, det behöver inte vara avsiktligt förstås, men vi märker att fördomar ofta lägger ord i munnen på dem som inte ser hela bilden av energi-mixen. Kan vara mycket att begära, men genom vår information hoppas vi att den bilden klarnar.

Elpriserna chockhöjs gång på gång: ”Det kan inte vara så här”

Elnätavgifterna har höjts kraftigt för många hushåll runt om i landet de senaste åren. På sina håll har avgiften höjts med nästan 6 000 kronor sedan 2010.

Anna Werner, samhällspolitisk analytiker från Villaägarnas Riksförbund, och Eva Vitell, Kund- och marknadsansvarig på Vattenfall.

https://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/elpriserna-chockhöjs-gång-på-gång-det-kan-inte-vara-så-här-

Elnätsavgifter fortsätter stärka eljättarnas resultat!

Höjda elnätsavgifter stärker jättarnas resultat

Vinsten för de stora elnätsbolagen ökar, samtidigt som kunderna får höjda avgifter. De senaste åren har de årliga höjningarna legat omkring 10 procent hos de stora bolagen, skriver Dagens Industri.
Det sammanlagda resultatet för Vattenfall Distrubition och Ellevio (tidigare Fortum) steg med 1,1 miljarder förra året. Båda eljättarna förklarade i årsrapporterna de ökade intäkterna med höjda elnätsavgifter på vissa håll i Sverige.
Avgiftshöjningarna kan förklaras med den så kallade kalkylräntan, som avgör hur stora avgifter som kan tas ut, skriver DI.

https://omni.se/hojda-elnatsavgifter-starker-jattarnas-resultat/a/a2pW0O

Februarikylan pressade upp elpriset!

El är en färskvara. När vi betalar för el är det situationen här och nu, just i denna stund, som är avgörande. Ovanligt låga temperaturer och ovanligt lite nederbörd har gett ovanligt höga elpriser i februari. Vindkraften har också varit svag under februari, något som fått större betydelse efter senare års massiva vindkraftsutbyggnader.

”Jämfört med de sista fem milda och blöta åren är årets februaripris hela 31 procent högre”.

http://www.energinyheter.se/20180306/19363/februarikylan-pressade-elpriset-i-norden