Västmanland Upplands Energiförening och LRF Södra Trögd bjuder in till seminarium med fikastund och diskussioner!
ELEVSOL.se
Patrik Ekholm och Peter Kokocha från ”ELAVSOL” berättar om solelinstallationer på villa och lantbruk. De berör frågor om ekonomi, teknik, lagar och regler, bidrag mm.
Gunnar Öberg, VUEF, berättar om aquaponi-projektet: Kombinerad småskalig fisk- och växthusodling. Hur kan 1,1 kilo fiskfoder producera 1 kg fisk och 7 kg tomater?
På FB också!
Tid: 3 april 2019, kl 19.00
Anmälan till VUEF, Gunnar Öberg tel/sms 070-714 22 62 eller Brita Åberg, 070-9557605 senast den 27:e mars.
Runt 800 000 européer dör varje år till följd av luftföroreningar. Det är betydligt fler än vad man tidigare trott.
I Sverige är luften bättre än i många andra länder, men forskarna räknar ändå med att den dödar drygt 8 000 svenskar varje år.
Dålig luft orsakar varje år miljontals dödsfall världen över. Bara i Europa resulterade förorenad luft i 790 000 extra dödsfall 2015, vilket var nästan dubbelt så många som tidigare beräkningar visat.
Det konstaterar forskare vid bland annat Universitätsmedizin Mainz i Tyskland i en ny rapport, framtagen i samarbete med Europeiska hjärtläkarsällskapet (European Society of Cardiology).
Merparten av dödsfallen förorsakas dock inte av lungsjukdomar, vilket man skulle kunna tro, utan av hjärt- och kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt eller stroke.
”De höga dödstalen på grund av luftföroreningar i Europa kan förklaras av en kombination av dålig luft och att det är tättbefolkat, vilket resulterar i en exponering som är bland den högsta i världen”, säger Jos Lelieveld, professor vid Max-Planck-institutet för kemi i Mainz, enligt ett pressmeddelande.
Det finns redan allt från små utombordare för 15-20.000 kr upp till fullvuxna båtar till 2-3 miljoner.
Fler vill köra fossilfritt och nu kommer de eldrivna båtarna. Men hur fort går det och hur långt kommer man på en laddning? Sveriges radio har letat elbåtar på mässan Allt för sjön.
Vetandets värld tar tempen på elbåtstrenden och har kryssat mellan roddbåtar, snabba båtar och stora husbåtar som alla kan drivas med el.
Rättelse:Ett omräkningsfel finns i en av intervjuerna. Det här är de riktiga siffrorna: 4 kW motsvarar drygt 5 hk. 10 kW motsvarar drygt 13 hk.
https://sverigesradio.se/avsnitt/1246103
Båtliv har en blänkare om pågående båtmässa nu i helgen
Eldad med pellets skulle stirlingmotorn göra villaägare självförsörjande på både el och värme. Men i måndagsförsattes bolaget bakom i konkurs. Elinstallatören har gjort en artikel om detta.
Gävleföretaget Inresols pelletsdrivna stirlingmotor rönte enormt intresse för ett år sedan och många kunder beställde motorer mot förskottsbetaltning, men har inte fått någon leverans.
– Det man såg var att utvecklingsprojektet var mer oklart än man hade förväntat sig när man tog ett nytag i höstas. Det kommer ta längre tid att bli klar med produkten, det säger Tomas Arebo på Plana juridiska som fram till konkursen varit förordnad rekonstruktör.
De ekonomiska problemen i Inresol uppdagades förra sommaren när bolaget inte kunde betala lön till sina 30 anställda. I november inleddes rekonstruktion och då köpte delägaren och finansiären Anders Källsson ut den tidigare ägaren och blev helägare av företaget.
– Bolaget var helt beroende av tillskott från investeraren. Han tyckte inte längre att det var värt att ha en jättelokal och en stor personalstyrka avsedd för fabriksproduktion. Jag kan förstå det, han har stoppat in väldigt mycket pengar i bolaget, säger Tomas Arebo.
HPC (High Power Charging)-anläggningen på HÄLLA Västeråsär Fortum Charge & Drives andra ultrasnabba laddstation i Sverige. Laddstationen är en del av den laddningskorridor som Fortum Charge & Drive bygger mellan Norge, Sverige och Finland. På bara några minuter kommer elbilsföraren att kunna ladda sin bil med en laddeffekt på upp till 350 kW. Välkommen till öppningen mellan klockan 15-17:00. Torsdag 7 mars 2019.
Öppningen börjar kl 15.00 vid McDonald’s Hälla. Här har ni chansen att provköra olika elbilar som BMW i3, Nissan Leaf och Audi e-tron.
Ikea börjar leasa ut möbler: ”Då förlängs livscykeln”
Ikea tar ett stort steg från sin traditionella verksamhet och ska nu börja leasa ut möbler, skriver Financial Times. Bolagets första försök med att leasa ut möbler drar i gång i Schweiz redan i mars och det kommer gå att hyra en rad olika möbler. Torbjörn Lööf, vd för Inter Ikea, säger till tidningen att möblerna ska lämnas tillbaka när leasingperioden är över.
– Sedan renoverar vi möblerna lite i stället för att slänga dem. Då förlängs produkternas livscykel, säger Lööf.
Söndag den 5-6 maj kommer ett flertal organisationer inom områdena Energieffektivisering och Förnybar Energi att tillsammans arrangera utställningar, seminarier och andra aktiviteter.
Förnybar energi kommer att vara den största energikällan år 2040, spår det brittiska oljebolaget BP.
Exempel på socellsanläggning
BP tror att vindkraft, solkraft och andra förnybara energikällor år 2040 kommer att producera 30 procent av världens elektricitet, skriver det brittiska oljebolaget i sin årliga Energy Outlook.
Fjolårets uppskattning var 25 procent. I dag står förnybara källor för omkring 10 procent, enligt The Guardian.
”Förnybara energikällor är på väg att ta sig in i det globala energisystemet snabbare än något annat bränsle har gjort historiskt”, heter det i rapporten. För oljan, exempelvis, tog det nästan 45 år att gå från 1 procent av den globala energiförbrukningen till 10 procent.
I BP:s scenario kommer vind- och solkraft växa med en faktor av 5 respektive 10, till följd av de fallande kostnaderna.
Men att oljan för den sakens skulle skulle få en undanskymd roll, tror inte BP. I huvudscenariot i rapporten räknar man med att efterfrågan på olja når sin topp efter år 2030.
Globala uppvärmningen är ett hot säger många och kastar fram alla negativa effekter. – Men det många glömmer, och även våra politiker, är att vi redan har så pass många möjligheter nu till att vända hoten ryggen! Det finns nu två mycket intressanta områden där vi dessutom kan förbättra lokal landsbygdutveckling som alltför länge har tröskats runt i utredningarnas våtmarker.
Eldrift och solceller
Elbilen, den ofta både kritiserade och även numer upphöjda enskilda pryl som diskuterats livligt senaste fem åren visar sig ha ett ESS många kritiker förbiser. Nämligen att elbilens batterier även kan användas som extra resurs i ett system som kallas Vheicle to Grid, eller ”V2G”, Wikipedia: länk här.
Detta har enormt positiva effekter på hela vårt samhälle, om vi bara förstår att elbilsbatterier kan vara batteribanker som – dessutom skulle kunna hjälpt alla strömavbrott senaste året i tex. Roslagen. Det gäller bara att vända gammalt tänkande ut ur ”kartongen”. Se fördelarna av att koppla sitt solcellstak till elbilen och dessutom kunna producera egen el till nätet i både flermailjfastigheter och villaområden. Belastningen för hela elnätet blir även det mindre då elbilen laddas till största delen vid bostaden under nattetid.
Sjöfart och elsäkerhet
Alla motordrivna fritidsbåtar kan dessutom enkelt konverteras till eldrift. Dessutom har nu en elbåt av Orust e-Boats konstruerats för den svenska marknaden – STRANA, där begagnade batteripack från elfordon kan återanvändas i tex en marina, där elbåtar kan utgöra reservkraft under uppläggningsperioderna även på vintern. Ute i skärgårdarna är det ju inte heller svårt se möjligheterna till reservkraft med andra ord.
Vår situation idag:
Strömavbrott längre än ett dygn strider mot ellagen. År utan kraftiga stormar och oväder är det relativt få som drabbas av så långa avbrott. Men när stormar som Per (2007), Dagmar (2011) och Ivar (2013) drar in över Sverige stiger siffrorna. I år har redan tiotusentals drabbats av flera dygn långa strömavbrott efter stormen Alfrida. Källa: Energimarknadsinspektionen
Elnäten har stora brister och förmodligen kan det vara så att klimatförändringarna ligger bakom många av avbrott vi har haft senaste året? Se SVT’s artikel här.
Länk till artikel på engelska som diskuterar möjligheterna
De 25 största utsläppande bolagen står för en femtedel av de globala koldioxidutsläppen. Detta enligt en rapport som Di Hållbart Näringsliv har tagit del av.
“Vi pratar kanske för lite om de riktigt stora utsläppande företagen. Det är helt avgörande att få med dem i omställningen. Och nu verkar många av bolagen faktiskt se att klimatfrågan inte längre går att ignorera”, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet till Dagens Industri.
Granskningen visar att det blir vanligare att företag redovisar utsläppen från hela värdekedjan, scope 3, som inkluderar utsläppen såväl uppströms som nedströms. 2011 var det bara 15 procent av de 250 största utsläpparna som rapporterade scope 3, och 2017 har andelen stigit till 52 procent.
Vad är Scope 3? Läs gärna mer längst ned.
Johan Kuylenstierna säger till Dagens Industri att det är viktigt att näringslivet blir ännu bättre på att inkludera Scope 3 i sina klimatberäkningar för att komma till rätta med de utsläppsminskningar som krävs för att nå klimatmålen.
För företagens del finns det en risk att få negativ publicitet om de är öppna med sina scope 3-utsläpp, men Johan Kuylenstierna påpekar att företag som är transparenta snarare ska lyftas som förebilder. “När man börjat räkna på scope 3 och även satt vetenskapligt baserade klimatmål, då har frågan ofta blivit mer integrerad på ledningsnivå och hos styrelse. Det är något som på ett positivt sätt kan påverka hur hela företaget arbetar med frågorna och hur man arbetar mot sina leverantörer och kunder”, säger Johan Kuylienstierna till Dagens Industri.
Här är de 25 största utsläpparna
Coal India
PJSC Gazprom
Exxon Mobil Corporation
Cummins Inc.
Thyssenkrupp AG
Rosneft OAO
Royal Dutch Shell
China Petroleum & Chemical Corporation
China Shenhua Energy
Rio Tinto
Petrochina Company Limited
BHP Billiton
Petróleo Brasileiro SA – Petrobras
Korea Electric Power Corp
BP
Total
Valero Energy Corporation
Chevron Corporation
Toyota Motor Corporation
Wistron Corp
United Technologies Corporation
Peabody Energy Corporation
YTL Corp
Phillips 66
Volkswagen AG
GHG-protokollet som är den mest använda internationella redovisningsstandarden som används av regeringar, företag och organisationer. Man redovisar utsläppen i scope 1, 2 och 3 men vad ingår i de och varför gör man det? Standarden används för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser. Enligt GHG-protokollet redovisar man genom att dela in utsläppen i olika scope (områden): scope 1, 2 och 3. Detta ger en tydlig bild av vilka utsläpp som är direkta (scope 1) eller indirekta (scope 2 och 3). I stora drag innehåller scopen följande:
Scope 1: Förbränning av fossila bränslen (bensin, olja och kol) för t.ex. tillverkning i egenägda fabriker eller utsläpp från egenägda eller leasade fordon/ maskiner. Scope 2: Förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla. Scope 3: Utsläpp från inköp av varor och tjänster t.ex. logistik, flygresor, taxi, hotellnätter och materialförbrukning.
