Rapport från studiebesök Solel med batterilager 1 oktober 2022 hos Karl-Olov Pettersson, Medåker, Arboga

Vi var 15 medlemmar som trivdes hos Karl-Olov Petterson i det fina höstvädret. Hans senaste projekt är utökning av solcellerna till 12 kW och installation av hybridväxelriktare samt batterilager på 12 kWh från Sungrow. Systemet är flexibelt och kan användas på flera sätt. Nu laddas batteriet fullt via solcellerna och tar sen hand om husets elbehov under natten, ca 4 kWh. KarlOlov har inte behövt köpa någon el sen i april när systemet togs i drift utan bara sålt solel, till och med augusti 6122 kWh. Med god förtjänst.

5,5 kW solceller från 2017 till vänster och 6,5kW från i våras till höger på taket. Mot väggen står två gamla Lambohovsolfångare som värmer verkstaden bakom den öppna porten via aerotemper.

Ödrift möjlig

En stor fördel med denna installation är att den fungerar även vid strömavbrott. Om det blir avbrott tar batteriet över på 20 millisekunder och man hinner inte ens märka något! Karl-Olov har kopplat så att endast bostadshuset blir strömförsörjt, verkstaden med elvärme får inget. Så med fulladdat batteri lär han klara sig kanske 2 dagar utan sol och elnät om han är lite försiktig.

Speciell växelriktare

Förutom solceller och batteri behövs en hybridväxelriktare som ser till att strömmen hamnar rätt och har rätt form och spänning. Den är därför något dyrare än en konventionell växelriktare. Alla avläsningar och inställningar får göras i en app i telefonen. Karl-Olov har gjort installationen själv med hjälp av sonen som är elektriker och är mycket nöjd med att han gjorde beställningen innan jul i fjol. Då visste vi inget om dagens världsläge. Vad motsvarande anläggning skulle kosta idag inklusive installation var det ingen som kunde svara på men gissningsvis minst 200 000 kr. Tyvärr är det nu mycket lång leveranstid på många av komponenterna. Batterierna är t o m borttagna från hemsidan då de tar minst ett år att få fram. 

Batterilagret från Sungrowe består av 4 moduler på höjden, 3,2 kWh vardera, summa 12,8 kWh. Vikt 147kg. Höjd (bara) 675mm.  
Man lyfter av ratten och använder den som startvev på denna fina tyska traktor Lanz Bulldog från 1939. Det fodras ett visst handlag för att få igång en tändkulemotor. Men den går på alla typer av bränsle inklusive spillolja!

Mångsysslare

Karl-Olov har många strängar på sin lyra, allehanda mekanik är hans specialintresse. Hans verkstad är välutrustad och otaliga är de maskiner och fordon han renoverat och fått fart på. Vi fick bl a se en fin traktor från 1939 med tänkulemotor som han lagt många timmar på.

Eftersom det var Energiföreningen på besök tittade vi även på hans keramiska vedpanna Arimax 35+ med 3 m³ ackumulatortank, vedlager för flera år, solfångare, spårsläde att göra fina skidspår med, historiskt vindkraftverk, ursprungligen för att pumpa upp vatten med,  ja, mycket mer finns att se!

Som avslutning bjöd Karl-Olov på kaffe och bullar på sin separata uteplats under tak. Gemytet spred sig ännu mer och bland annat tittade vi på gamla tidningsklipp från de många tidigare tillfällen då Karl-Olov varit värd för föreningens aktiviteter.

Ordförande Gunnar Öberg tackade för det välordnade och trevlig besöket och överräckte en box finare äppelmust. Text och foto Nils Larsson

SEMINARIUM – Slutförvaring av kärnavfall

Se presentationer i slutet av detta inlägg.

SERO -Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Milkas och VUEF ordnade ett seminarium om slutförvaring av kärnavfall hos Studieförbundet Vuxenskolan i Västerås den 1 december. as Näslund, kommunpolitiker från Östhammar, deltog på länk och berättade om sina erfarenheter av granskningen av SKB:s ansökan avseende slutförvaring vid Forsmark.

Tomas Näslund, kommunpolitiker från Östhammar, deltog på länk och berättade om sina erfarenheter av granskningen av SKB:s ansökan avseende slutförvaring vid Forsmark.

På länk deltog även Michael Egan, Strålsäkerhetsmyndigheten, som talade om myndighetens syn på slutförvaringen. Använt kärnbränsle ska förvaras i ett tunnelsystem 500 meter ner i berget och kapslas in med koppar och omges av bentonitlera. SSM menar att detta är testat och utvärderat på alla sätt och vis.

Seminariet blev väldigt välbesökt, här med SEROs ordförande Göran Bryntse

På plats fanns Christofer Leygraf, professor emeritus i korrosionslära, KTH. Leygraf menade att koppar kan korrodera av strålningen. ”Den sammanlagda effekten i kopparen leder till ökad känslighet för spänningskorrosion och väteförsprödning.” Hans slutsats är att ”strålningen påskyndar degraderingen av kopparns långsiktiga mekaniska integritet.” Leygraf önskar att prototypförsök genomförs med alla faktorer närvarande.

Göran Bryntse, teknisk doktor, sammanfattade Seros syn på slutförvaringen och kärnkraft kopplat till klimatpåverkan.

Herbert Henkel, docent i geologi, Stockholms universitet, lyfte geologiska risker med SKB:s ansökan om slutförvaring. Henkels bedömning är att många kopparkapslar riskerar att släppa ut sitt innehåll och inte endast ett fåtal som SKB menar. Kopparkapslarna skulle behöva förvaras åtkomligt under 50-100 år innan bergsrummen schaktas igen för gott, menade Henkel.

Presentationer

Korrosionsvetenskap och risker med kopparkapslar – Christofer Leygraf

Olegerad koppar – Göran Bryntse

Slutförvaring av radioaktiva restprodukter – Herbert Henkel

Elbilsträff Strömsholm 17 oktober 2021 

Många nyfikna strömmade till från alla håll faktiskt, vilket var extra kul. Totalt var vi tio elbilar anmälda. Bilarna som närvarade hade en intressant blandning alla storlekar från Skoda Citygo till en VW-e-Transporter. Många som förväntat ställde bra frågor om elbilsägande med våra medlemmar. Ett par blev nästan genast medlemmar i VUEF dessutom.

Som ses av bilderna finns det väldigt gott om plats för alla, både på parkeringen och inne i caféet ”Markan”. Bara någon km därifrån ligger Strömsholms slott.

Text och foto: Håkan Öqvist

”Rapport från 2050” Kul och tänkvärt avsnitt!

Rapport från 2050
Rapport från 2050
Bli medlem
Bli medlem i VUEF!

https://www.svtplay.se/video/25141894/rapport-fran-2050/resor?start=auto

Erik Haag och Lotta Lundgren rapporterar från en framtid 2050 där resorna blivit kortare, flygplan sällsynta och egen bil ett privilegium för dem som bor på landet. Medverkande är bl.a. kulturskribenten Ulrika Knutson, psykiatrikern Anders Hansen och historikern Peter Englund.
Del 1 av 4. Resor.
Bakom kulisserna arbetade KTH bland andra med serien. https://vuef.se/kth-forskare-bakom-kulisserna-i-svts-framtidsprogram/

EU vill satsa 1.000 miljarder på klimatomställning

På tisdagen lade EU-kommissionen fram sitt förslag till klimatfinansiering. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_20_17

Kommissionen hoppas att privata banker, investeringsfonder och privatkapital ska flockas till projekten.

”Det är en win-win situation för Europas privata sektor. Vi utvecklar lösningarna som alla andra i världen kommer att använda sedan”, sade en tjänsteman i kommissionen.

Extrastödet till regioner som klimatomställningen drabbar särskilt hårt är en del av kommissionens Gröna giv, som ska göra EU koldioxidneutralt till 2050. Alla 27 EU-länder ska få del av stödet, men fattiga länder med större behov av omställning ska få mer och till bättre villkor.

Målet är att även de svagaste, mest kolberoende regionerna ska klara omställningen.

Stödet ska riktas till att ställa om:

  • Stora och små industrianläggningar med omfattande utsläpp
  • Nedläggning av kolgruvor.

Finansieringen består av tre delar.

  1. En ”fond för rättvis övergång” (Just Transition Fund) ska med 7,5 miljarder euro från EU-budgeten generera 30-50 miljarder euro genom medfinansiering från EU-länderna. 
    Dessa pengar är bidrag och insatserna ska riktas mot stora behov, som regioner med betydande kolproduktion.
  2. InvestEU, EU:s investeringsplan som också har kallats Junckerplanen när Jean-Claude Juncker har varit ordförande för kommissionen 2014-2019.
  3. Offentliga lån, främst från Europeiska investeringsbanken. Räntesubventioner på 1,5 miljarder från EU-budgeten och lån från EIB på 10 miljarder euro väntas generera minst 100 miljarder euro i investeringar.

Med 1,8 miljarder euro i EU-pengar hoppas kommissionen mobilisera 45 miljarder euro till stor del från privata investerare för projekt som väntas bli lönsamma.

Bli medlem
Bli medlem

EU-länderna ska i maj varje år ansöka om stöd till projekt i regioner som uppfyller kriterierna och som ska kunna startas året därpå.

Mer detaljer här.

Källa DAGENS NYHETER

Det finns två tekniker som kan hindra koldioxidutsläppen i atmosfären – och ge minusutsläpp

I bio-CCS avskiljs koldioxiden från övriga rökgaser vid värmekraftproduktion och eftersom de använda råvarorna är förnybara åstadkommer man – på sikt – minusutsläpp. Bild: Stockholm Exergi

EkonomiNä, det finns ingen enkel lösning på klimatfrågan – och gapet mellan vad vi faktiskt gör och borde göra har bara ökat. Men det finns två tekniker som kan hindra koldioxidutsläppen i atmosfären – och ge minusutsläpp. Den ena är biologisk och många hundra miljoner år gammal, den andra har använts åtminstone sedan 1950-talet och började nyligen testas i ny form i Stockholm.

Små framsteg men bara en bråkdel av det som krävs, det var utgången av ännu ett klimattoppmöte mellan världens beslutsfattare i december – denna gång i Madrid. Ett par veckor innan toppmötet landade en ny rapport från FN:s klimatpanel, IPCC, om hur stort gapet är mellan utsläppen och de uppsatta målen. Slutsatsen: det går åt fel håll och 2018 innebar nya rekordutsläpp av växthusgaser. För att nå det viktiga 1,5-gradersmålet krävs utsläppsminskningar på 55 procent till 2030 medan det krävs minskningar på 25 procent för att nå det mindre ambitiösa men fortfarande tuffa 2-gradersmålet.

Eftersom alla FN-rapporter bygger på sannolikheter, kan man lägga till att detta är scenarier med 66 procents sannolikhet. Med hänsyn till den statistiska felmarginalen kan den så kallade koldioxidbudgeten faktiskt redan vara förbrukad för att nå 1,5-gradersmålet. De rikaste länderna, G20-länderna, står för övrigt för nästan fyra femtedelar av alla utsläpp, med Kina som överlägset största utsläppsland och där USA släpper ut klart mest per invånare. 

Olika scenarier

Med dessa dystra slutsatser i bakhuvudet kan man undra om det alls är möjligt att trycka ned utsläppskurvorna och komma i närheten av de mål FN och världens politiker satt upp. Och svaret är i hög grad beroende på hur tydliga förändringar vi människor är beredda att göra – och i vilken takt.

Enligt det mest optimistiska scenariot så reduceras utsläppen kraftigt, energiförsörjningen effektiviseras också kraftigt och människor gör tydliga livsstilsförändringar.

– Många går till exempel över till att äta vegetariskt eller veganskt i detta scenario, säger Mathias Fridahl, lektor vid tema miljöförändring på Linköpings universitet.

– I detta scenario går det att nå Parisavtalets mål och skapa koldioxidminskning i atmosfären genom att också satsa på återskogning. Men det här handlar alltså om en jätteambitiös utsläppsminskning.

I de tre andra scenarierna – där ambitionsnivån är lägre och i linje med den utveckling vi faktiskt ser nu – krävs det än mer radikala åtgärder. Och från FN:s klimatpanels sida pekas två tydliga sätt ut som på en större skala aktivt kan bidra till mindre växthusgaser i atmosfären. Det handlar alltså om metoder för att binda mer koldioxid på Jorden än vad som släpps ut i atmosfären. Det ena är just träd- och växtplantering.

– Men det handlar om plantering på mycket stora ytor. Siffror varierar, men det kan handla om ytor större än Indien, säger Mathias Fridahl.

LÄS MER: Klimathjältar eller utsläppsskurkar – stora klyftor i näringslivet

LÄS MER: Studie: Börsbolagen för dåliga på klimatrapportering

Klimatforskaren Mathias Fridahl på Linköpings universitet konstaterar att för alla andra scenarier än det mest optimistiska kommer det att krävas tekniker för att reducera koldioxiden i atmosfären och åstadkomma minusutsläpp – att man aktivt plockar ur växthusgaser och binder dem på Jorden

Stora spann

Enligt FN:s klimatexperter behövs det ytterligare 0–6 miljoner kvadratkilometer jordbruksmark där det odlas energigrödor i kombination med en minskning med 2 miljoner kvadratkilometer upp till en ökning med 9,5 miljoner kvadratkilometer skog i världen. 

De här siffrorna kan verka väldigt förvirrande för vanligt folk och är också en orsak till att detaljer och fakta kring klimatförändringen och kring FN:s rapporter lätt missuppfattas. I det stora forskarlag som gör rapporterna tar man nämligen med alla faktorer i komplexa modeller som fångar såväl grundläggande fysik som styr klimatet, hur Jordens ekosystem fungerar och dessutom all mänsklig påverkan – minskar man till exempelvis kolkraft, oljeförbrukning och energieffektiviserar påverkar det hur mycket träd man måste plantera.

– Men oavsett vilket scenario som kommer att gälla så krävs det en massa klimatpolitik och många andra åtgärder för att nå dit, säger Mathias Fridahl.

Fakta: Koldioxidbudgeten

För att inte överstiga en uppvärmning av klimatet på 1,5 grader jämfört med förindustriell tid – före 1850 – vilket är viktigt på grund av risker för en skenande klimateffekt, så har FN:s klimatpanel kommit fram till hur mycket utsläppen kan vara mellan åren 1850 till 2100. 

Med en sannolikhet på 66 procent så behöver de mänskligt orsakade utsläppen i atmosfären stanna på max 2 620 gigaton (miljarder ton) koldioxid. Fram till 2018 hade vi förbrukat drygt 2 250 gigaton och med den utsläppstakt vi har är budgeten passerad inom mindre än tio år. Men med en felmarginal på 400 gigaton – det kan vara 400 gigaton mer, eller 400 mindre i budgeten, så kan vi redan passerat de 2 620 ton, men vi kan också ha fler år till vårt förfogande.

Från FN:s och forskares sida förespråkas försiktighetsprincipen – man ska undvika risken att hamna i en irreversibel klimatförändring. 

Bara för att förstå de ytor FN:s klimatpanel talar om när det gäller ytterligare 9,5 miljoner kvadratkilometer skog i världen så motsvarar det ungefär 21 gånger Sveriges yta i storlek. Enligt beräkningar från ett forskarlag i Schweiz finns det 17 miljoner kvadratkilometer trädlöst land på Jorden varav 12 miljoner skulle kunna användas till trädplantering. Så på pappret finns utrymme.

– Men det visar sig att mark som på pappret är öde inte alls är det, det finns massa informella ekonomier där människor bor och bedriver självförsörjningsjordbruk.

Juridiska och politiska hinder

Dessutom gäller det att utpekade länder ska vilja omvandla mark som inte tidigare haft skog – i varje fall inte på mycket länge – och det är av politiska, juridiska och flera andra skäl ett problem.

– Det finns också en oro ifall man skulle tillåta de här kolsänkorna i den internationella utsläppshandeln att man köper billiga trädplanteringar på andra håll och försöker strunta i reducera svåra utsläpp på hemmaplan. För att lyckas måste man göra både och. 

– En annan sak är att det tar tid innan träd växer och fångar in koldioxiden.

Men för alla andra scenarier än det mest optimistiska krävs det också ytterligare metoder för att fånga upp koldioxiden. Tekniken som går att genomföra på hyfsad tid och på global nivå enligt FN heter CCS, carbon capture storage – koldioxidavskiljning och lagring – och om det kombineras med användning av förnybara bränslen i processen åstadkommer man faktiskt minusutsläpp, man fångar upp mer koldioxid i en process än vad som släpps ut. Denna teknik kallas bio-CCS eller bioenergi-CCS (BECCS).

En som forskat mycket på CCS-teknik är Filip Johnsson, professor vid institutionen för energiteknik/rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.

– När det gäller CCS-teknik finns idag ett 20-tal större projekt där man avskiljer 500 000 koldioxid eller mer per år. Det är fruktansvärt lite, man skulle behöva mäta i miljarder ton. Och mycket av dagens CCS-teknik används för att kunna trycka ut mer olja, så det är ingen klimatåtgärd.

Mycket liten skala

Tittar man på bio-CCS, där man använder förnybara bränslen i kombination med koldioxiduppfångning, avskiljning och lagring så är de ännu färre – det handlar om någon enstaka. Men tekniken har en stor potential. Enligt Filip Johnsson skulle avskiljning från de 27 största utsläppskällorna, som både hanterar fossilt som förnybart material, kunna minska Sveriges samlade koldioxidutsläpp med mer än hälften.

En anledning till att man inte bara talar om bio-CCS, den teknik som kan ge så kallade minusutsläpp, utan också om CCS från fossila källor är att om man inte tror på det allra mest optimistiska scenariot för världen så kommer tekniken att behövas för att kompensera för verksamheter där det är svårt att få bort utsläppen. Ifall Kina inte kraftigt minskar användningen av kol och Saudiarabien inte slutar pumpa upp olja behövs åtgärder för att minska de fossila utsläpp som kraftigt driver på klimatförändringen.

I förrförra veckan invigdes också en ny anläggning för bio-CCS vid Värtaverket i Stockholm. Den drivs av Stockholm Exergi, ett samarbete mellan Fortum och Stockholms stad. Koldioxidavskiljningen vid anläggningen är mycket liten, men vikten av anläggningen märktes av att förutom energiminister Anders Ygemans (S) närvaro så var två av huvudförfattarna till FN:s klimatrapporter där.

– Tekniken med avskiljning är inte ny utan användes i Värtagasverket från 70-talet, men inte av klimatskäl. Och avskiljning har man hållit på med sedan 50-talet. Just nu handlar det om 700 kilo koldioxid om dagen i den här anläggningen, men potentialen är 800 000 ton koldioxid om året, det är lika mycket som trafiken i Stockholm släpper ut på ett år. Vårt mål är en fullskaleanläggning 2025, säger Fabien Levihn, forskningschef vid Stockholm Exergi och även forskare vid KTH. 

Investeringen i fullskaleanläggningen handlar om en till två miljarder kronor.

Norsk oljejätte driver

Den avskilda koldioxiden från anläggningen ska sedan transporteras med båt till Norge, där oljejätten Equinor – före detta Statoil – har ett projekt för att pumpa ned koldioxiden, som befinner sig i vätskeform, under havsbotten. Även här finns en stark koppling till de problem som orsakat klimatproblemen – förutom att det är ett oljebolag som hanterar lagringsfrågan är orsaken till undersökningen av havsbotten från början gjorts av helt andra skäl: för att hitta olja. Norges storting ska besluta om statliga investeringar i detta nästa år.

Ett av problemen med CCS är dock att de kräver stora investeringar och att dagens ekonomiska system inte skapar drivkrafter för minusutsläpp.

– Idag tjänar man inte på att åstadkomma minusutsläpp, det måste skapas incitament, konstaterar Filip Johnsson på Chalmers. 

Oavsett vad man gör kan trädplantering och CCS bara vara delåtgärder.

– Det är åtgärder utöver alla andra man behöver ta till. Det svenska 2045-målet om att nå netto noll-utsläpp handlar till minst 85 procent om utsläppsminskningar med olika tekniker och åtgärder, bland annat CCS, medan upp till 15 procent åstadkoms med bio-CCS, trädplantering och åtgärder i andra länder. 

Fakta: Klimattekniker

Bio-CCS och trädplantering (kolsänkor) är två åtgärder som skulle gå att införa i omfattande skala. Den förra kräver betydande investeringar där det finns en tröghet i att göra omfattande investeringar i ny teknik, den andra förutom de investeringar som krävs för växter och skog behöver markområden och tar dessutom tid för att nå effekt – till växterna har vuxit upp. En grundfråga för växtplantering är att sluta skövla skog och plantera där man tidigare huggit ned – inte bara plantera på ny mark.

Andra tekniker är direkt koldioxidinfångning från atmosfären, direct air capture (DAC). På grund av att koldioxiden i atmosfären är i mycket lägre koncentration jämfört med från skorstensrök, så kostar det mer att samla upp den – det kostar minst 5 000 kronor per insamlat ton jämfört med 1 000 kronor per insamlat ton koldioxid för CCS.

Ytterligare en metod är att använda biokol, där man använder en kolmila – en traditionell process där kol framställs med hög temperatur i en syrefri miljö, så kallad torrdestillation. Kolet kan lagras i marken under lång tid och skapar bättre jordmån för växter.

Källor: IPCC:s specialrapport om 1,5-gradersmålet, Mathias Fridahl och Filip Johnsson.

4,5 miljarder kronor går till klimatåtgärder på lokal nivå.

750 miljoner av vårändringsbudgeten på 4,5 miljarder kronor går till klimatåtgärder på lokal nivå. Det blir även besparingar och höjda skatter.

Regeringen föreslår satsningar för 4,5 miljarder kronor för 2019 i vårändringsbudgeten. Av dem läggs 750 miljoner på det så kallade klimatklivet för åtgärder på området på lokal nivå.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7196176

SVD DEBATT: ”Våra hav är i kris – de behöver ett Parisavtal”

Det viktigaste avtalet någonsin för att skydda våra hav förhandlas just nu fram inom FN. Sveriges regering, med en miljöminister som tidigare skrivit böcker om krisen i våra hav och en utrikesminister med ett starkt miljöengagemang, borde vara en stark röst för att avtalet blir så bra som möjligt. Men hittills har Sveriges position varit förvånansvärt återhållsam, skriver Frode Pleym och Frida Bengtsson, Greenpeace.

Överfiske och plastföroreningar är två av hoten mot havsmiljöerna. Foto: Emilio Morenatti/AP, Jennifer Lavers/AP
Vi finns på Facebook!
Vi finns på Facebook!

På måndagen den 25 mars börjar nästa förhandlingsrunda för ett kommande FN-avtal –”ett Parisavtal för haven” – som ska skydda livet i havet genom att stänga stora luckor i dagens regelverk. Till skillnad från andra progressiva länder har Sverige varit passivt och blygsamt i sina ambitioner för att nå ett bra resultat i dessa förhandlingar. Detta måste förändras.

Läs mer i länken: https://www.svd.se/vara-hav-ar-i-kris–de-behover-ett-parisavtal/i/senaste


Svarta listan: 25 bolag ansvariga för en femtedel av utsläppen

De 25 största utsläppande bolagen står för en femtedel av de globala koldioxidutsläppen. Detta enligt en rapport som Di Hållbart Näringsliv har tagit del av.

“Vi pratar kanske för lite om de riktigt stora utsläppande företagen. Det är helt avgörande att få med dem i omställningen. Och nu verkar många av bolagen faktiskt se att klimatfrågan inte längre går att ignorera”, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet till Dagens Industri.

Granskningen visar att det blir vanligare att företag redovisar utsläppen från hela värdekedjan, scope 3, som inkluderar utsläppen såväl uppströms som nedströms. 2011 var det bara 15 procent av de 250 största utsläpparna som rapporterade scope 3, och 2017 har andelen stigit till 52 procent.

Vad är Scope 3? Läs gärna mer längst ned.

Johan Kuylenstierna säger till Dagens Industri att det är viktigt att näringslivet blir ännu bättre på att inkludera Scope 3 i sina klimatberäkningar för att komma till rätta med de utsläppsminskningar som krävs för att nå klimatmålen.

För företagens del finns det en risk att få negativ publicitet om de är öppna med sina scope 3-utsläpp, men Johan Kuylenstierna påpekar att företag som är transparenta snarare ska lyftas som förebilder.
“När man börjat räkna på scope 3 och även satt vetenskapligt baserade klimatmål, då har frågan ofta blivit mer integrerad på ledningsnivå och hos styrelse. Det är något som på ett positivt sätt kan påverka hur hela företaget arbetar med frågorna och hur man arbetar mot sina leverantörer och kunder”, säger Johan Kuylienstierna till Dagens Industri.

Här är de 25 största utsläpparna

  1. Coal India
  2. PJSC Gazprom
  3. Exxon Mobil Corporation
  4. Cummins Inc.
  5. Thyssenkrupp AG
  6. Rosneft OAO
  7. Royal Dutch Shell
  8. China Petroleum & Chemical Corporation
  9. China Shenhua Energy
  10. Rio Tinto
  11. Petrochina Company Limited
  12. BHP Billiton
  13. Petróleo Brasileiro SA – Petrobras
  14. Korea Electric Power Corp
  15. BP
  16. Total
  17. Valero Energy Corporation
  18. Chevron Corporation
  19. Toyota Motor Corporation
  20. Wistron Corp
  21. United Technologies Corporation
  22. Peabody Energy Corporation
  23. YTL Corp
  24. Phillips 66
  25. Volkswagen AG

GHG-protokollet som är den mest använda internationella redovisningsstandarden som används av regeringar, företag och organisationer. Man redovisar utsläppen i scope 1, 2 och 3 men vad ingår i de och varför gör man det?
Standarden används för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser. Enligt GHG-protokollet redovisar man genom att dela in utsläppen i olika scope (områden): scope 1, 2 och 3. Detta ger en tydlig bild av vilka utsläpp som är direkta (scope 1) eller indirekta (scope 2 och 3). I stora drag innehåller scopen följande:

Scope 1: Förbränning av fossila bränslen (bensin, olja och kol) för t.ex. tillverkning i egenägda fabriker eller utsläpp från egenägda eller leasade fordon/ maskiner.
Scope 2: Förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla.
Scope 3: Utsläpp från inköp av varor och tjänster t.ex. logistik, flygresor, taxi, hotellnätter och materialförbrukning.

https://www.aktuellhallbarhet.se/25-bolag-ansvarar-for-en-femtedel-av-de-globala-koldioxidutslappen/

Utställningar-seminarier och årsmöten den 5-6 maj 2019 i Katrineholm

Söndag den 5-6 maj kommer ett flertal organisationer inom områdena Energieffektivisering och Förnybar Energi att tillsammans arrangera utställningar, seminarier och andra aktiviteter.

Båda dagarna samarrangeras av Svensk Vindkraftförening, Elbil Sverige, Energirådgivarna, ETC-kullen, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, Västmanland-Upplands Energiförening, Södermanlands Energiförening, Dalarnas Energiförening mfl

VIKTIGT för privatpersoner: Anmäl dig här.

Program Söndag 5 maj
Plats; Kullen Katrineholm och middag på Stadshotellet på kvällen 

10.00-16.00

  • Utställning elbilar-elfordon-laddutrustning- energilager
  • Utställare förnybar energi och energieffektivisering inom olika områden
  • Visning och guidade turer förnybar energi mm på Kullen
  • Utfrågning av utställare på scenen på Kullen
  • Lek och tipspromenader

12:00 – 17:30

  • 12.00 Lunch i serveringen på Kullen
  • 14.00 Visning av biokolpanna och presentation, Againity
  • 15.00 Kaffe i serveringen Kullen  
  • 13.00-17.30 Årsmöten SERO, Elbil Sverige, Västmanlands-Upplands Energiförening med flera organisationer på Kullen i konferens och möteshuset

18:15 – 19:00

  • 18.15 Tomas Kåberger underhåller och berättar om förnybar energi
  • 19.00 Middag på Stadshotellet i Katrineholm
PROGRAM måndag 6 MAJ
PLATS; STADSHOTELLET katrineholm

08:30 – 12:15

  • 08.30 Välkomsthälsning, Göran Bryntse, SERO & Ulla Hedman-Andrén, SVIF    
  • 08.35 Högeffektiv biokraft, Henrik Båge, Phoenix Biopower
  • 09.00 Presentation, Roland Jonsson, Energirådgivarna
  • 09.30 Presentation, ”Elbilen i framtiden” Magnus Johansson, Elbil Sverige
  • 10.00 Paus, bensträckare
  • 10.15 Presentation, ”Landsting som spjutspets i upphandling av miljöfordon”, Charlotte Kullander-Hedbom, Region Värmland
  • 10.45 Kaffe
  • 11.15 Min syn på energipolitiken, , Anders Ygeman, Energiminister
  • 11.45 ”Hur jävligt blir ditt nya klimatliv” Johan Ehrenberg, ETC
  • 12.15 Lunch

13:15 – 16:00

  • 13.15 ”Framtidsspaning” Cecilia Dahlman Eek, Vindkraftssamordnare Sydväst
  • 13.45 ”Nuläge, trender. aktuell statistik” Fredrik Dolff Noden för Vindbruk
  • 14.15 ”EnBW satsar på den svenska marknaden” Torbjörn Sjölin, EnBW
  • 14.45 Utdelning miljöpriser
  • 15.00 Kaffe
  • 15.30 ”Elmarknaden, huvudkomponenterna inom el och certifikat på kort och lång sikt ”Sten Lillienau, NEAS
  • 16.00 Avslutande sammanfattning,  Ulla Hedman

Eventuell logi mellan söndag och måndag bokas och betalas individuellt. Om du vill bo på Stadshotellet så fås ett rabatterat pris vid bokning senast 14 April, enkelrum 950 kr, dubbelrum 1145, exklusive moms. Bokning sker direkt via Statt, 0150/50440. Det finns förstås andra alternativ, t ex vandrarhem.

Anmälan till seminariet och till SEROs och SVIFs årsmöten på söndag görs till Sven Bernesson, sven.bernesson@sero.se, eller till hans mobil, 0730/655013, senast 2 maj. SEROs årsmöteshandlingar kommer att finnas på hemsidan, sero.se, ca två veckor i förväg.

Kostnaden för seminariedagen inklusive fika och lunch är 500 kr för medlemmar i arrangörsföreningarna och 750 kr för övriga. Ange faktureringsadress och eventuella matallergier. 

Stadshotellet ligger 100 m från järnvägsstationen, norr om spåren. I samband med evenemangen 5-6 maj kommer utställare att finnas.

Varmt välkomna/ Styrelsen

Vi reserverar oss för ev ändringar i programmet