Svarta listan: 25 bolag ansvariga för en femtedel av utsläppen

De 25 största utsläppande bolagen står för en femtedel av de globala koldioxidutsläppen. Detta enligt en rapport som Di Hållbart Näringsliv har tagit del av.

“Vi pratar kanske för lite om de riktigt stora utsläppande företagen. Det är helt avgörande att få med dem i omställningen. Och nu verkar många av bolagen faktiskt se att klimatfrågan inte längre går att ignorera”, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet till Dagens Industri.

Granskningen visar att det blir vanligare att företag redovisar utsläppen från hela värdekedjan, scope 3, som inkluderar utsläppen såväl uppströms som nedströms. 2011 var det bara 15 procent av de 250 största utsläpparna som rapporterade scope 3, och 2017 har andelen stigit till 52 procent.

Vad är Scope 3? Läs gärna mer längst ned.

Johan Kuylenstierna säger till Dagens Industri att det är viktigt att näringslivet blir ännu bättre på att inkludera Scope 3 i sina klimatberäkningar för att komma till rätta med de utsläppsminskningar som krävs för att nå klimatmålen.

För företagens del finns det en risk att få negativ publicitet om de är öppna med sina scope 3-utsläpp, men Johan Kuylenstierna påpekar att företag som är transparenta snarare ska lyftas som förebilder.
“När man börjat räkna på scope 3 och även satt vetenskapligt baserade klimatmål, då har frågan ofta blivit mer integrerad på ledningsnivå och hos styrelse. Det är något som på ett positivt sätt kan påverka hur hela företaget arbetar med frågorna och hur man arbetar mot sina leverantörer och kunder”, säger Johan Kuylienstierna till Dagens Industri.

Här är de 25 största utsläpparna

  1. Coal India
  2. PJSC Gazprom
  3. Exxon Mobil Corporation
  4. Cummins Inc.
  5. Thyssenkrupp AG
  6. Rosneft OAO
  7. Royal Dutch Shell
  8. China Petroleum & Chemical Corporation
  9. China Shenhua Energy
  10. Rio Tinto
  11. Petrochina Company Limited
  12. BHP Billiton
  13. Petróleo Brasileiro SA – Petrobras
  14. Korea Electric Power Corp
  15. BP
  16. Total
  17. Valero Energy Corporation
  18. Chevron Corporation
  19. Toyota Motor Corporation
  20. Wistron Corp
  21. United Technologies Corporation
  22. Peabody Energy Corporation
  23. YTL Corp
  24. Phillips 66
  25. Volkswagen AG

GHG-protokollet som är den mest använda internationella redovisningsstandarden som används av regeringar, företag och organisationer. Man redovisar utsläppen i scope 1, 2 och 3 men vad ingår i de och varför gör man det?
Standarden används för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser. Enligt GHG-protokollet redovisar man genom att dela in utsläppen i olika scope (områden): scope 1, 2 och 3. Detta ger en tydlig bild av vilka utsläpp som är direkta (scope 1) eller indirekta (scope 2 och 3). I stora drag innehåller scopen följande:

Scope 1: Förbränning av fossila bränslen (bensin, olja och kol) för t.ex. tillverkning i egenägda fabriker eller utsläpp från egenägda eller leasade fordon/ maskiner.
Scope 2: Förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla.
Scope 3: Utsläpp från inköp av varor och tjänster t.ex. logistik, flygresor, taxi, hotellnätter och materialförbrukning.

https://www.aktuellhallbarhet.se/25-bolag-ansvarar-for-en-femtedel-av-de-globala-koldioxidutslappen/

Utställningar-seminarier och årsmöten den 5-6 maj 2019 i Katrineholm

Söndag den 5-6 maj kommer ett flertal organisationer inom områdena Energieffektivisering och Förnybar Energi att tillsammans arrangera utställningar, seminarier och andra aktiviteter.

Båda dagarna samarrangeras av Svensk Vindkraftförening, Elbil Sverige, Energirådgivarna, ETC-kullen, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, Västmanland-Upplands Energiförening, Södermanlands Energiförening, Dalarnas Energiförening mfl

Program Söndag 5 maj
Plats; Kullen Katrineholm och middag på Stadshotellet på kvällen 

10.00-16.00

  • Utställning elbilar-elfordon-laddutrustning- energilager
  • Utställare förnybar energi och energieffektivisering inom olika områden
  • Visning och guidade turer förnybar energi mm på Kullen
  • Utfrågning av utställare på scenen på Kullen
  • Lek och tipspromenader

12:00 – 17:30

  • 12.00 Lunch i serveringen på Kullen
  • 14.00 Visning av biokolpanna och presentation, Againity
  • 15.00 Kaffe i serveringen Kullen  
  • 13.00-17.30 Årsmöten SERO, Elbil Sverige, Västmanlands-Upplands Energiförening med flera organisationer på Kullen i konferens och möteshuset

18:15 – 19:00

  • 18.15 Tomas Kåberger underhåller och berättar om förnybar energi
  • 19.00 Middag på Stadshotellet i Katrineholm
PROGRAM måndag 6 MAJ
PLATS; STADSHOTELLET katrineholm

08:30 – 12:15

  • 08.30 Inledning, Göran Bryntse , SERO    
  • 08.35 Presentation, Absolicon
  • 09.00 Presentation, Roland Jonsson, Energirådgivarna
  • 09.30 Presentation, ”Elbilen i framtiden” Magnus Johansson, Elbil Sverige
  • 10.00 Paus, bensträckare
  • 10.15 Presentation, ”Landsting som spjutspets i upphandling av miljöfordon”, Charlotte Kullander-Hedbom, Region Värmland
  • 10.45 Kaffe
  • 11.15 Presentation, ”Hur jävligt blir ditt nya klimatliv” Johan Ehrenberg, ETC
  • 11.45 Framtida energipolitik, Anders Ygeman, Energiminister
  • 12.15 Lunch

13:15 – 16:00

  • 13.15 Presentation, ”Framtidsspaning” Cecilia Dahlman Eek, Vindkraftssamordnare Sydväst
  • 13.45 Presentation,” Nuläge, trender. aktuell statistik” Fredrik Dolff Noden för Vindbruk
  • 14.15 Presentation, ”EnBW satsar på den svenska marknaden” Torbjörn Sjölin, EnBW
  • 14.45 Utdelning miljöpriser
  • 15.00 Kaffe
  • 15.30 Presentation, ”Elmarknaden, huvudkomponenterna inom el och certifikat på kort och lång sikt ”Sten Lillienau, NEAS
  • 16.00 Avslutning

Vi reserverar oss för ev ändringar i programmet


Klimatpositivt: Kommission: Gör Tyskland kolfritt senast 2038

Angela Merkels tillsatta kolkommission rekommenderar landet att avveckla alla sina kolkraftverk senast år 2038, skriver Bloomberg.

Jaenschwalde, Germany February 3, 2018. REUTERS/Hannibal Hanschke

Kommissionen föreslår också att de tyska industriregioner som drabbas av omställningen till förnybar energi ska erbjudas stöd på motsvarande 400 miljarder kronor.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7142741

– Dessa rekommendationer kommer säkerställa att Tyskland når sina 2030-mål för klimatet, säger kommissionens ordförande Barbara Praetorius, enligt Bloomberg.

https://www.dw.com/en/germany-to-stop-using-coal-by-end-of-2038/a-47244572

https://www.reuters.com/article/us-germany-energy-coal/germany-to-phase-out-coal-by-2038-in-move-away-from-fossil-fuels-idUSKCN1PK04L

http://bloomberg.omniekonomi.se/merkel-s-coal-commission-wants-germany-to-quit-fuel-by-2038/a/J1mxb4

https://omni.se/kommission-gor-tyskland-kolfritt-senast-2038/a/A2KLGz

I Trollhättan utvecklas fiskodling på land

Sveriges kuster, hav och sjöar utgör redan fantastiska resurser, men det finns potential att utveckla nya havsanknutna näringar för att möta framtida utmaningar. Just nu arbetar Innovatum bland annat med projektet BIODRAS för att möjliggöra hållbar fiskodling på land.

En av de största utmaningarna i vår tid är att öka produktionen av mat för att tillgodose behoven hos den växande världsbefolkningen, samtidigt som vi skyddar naturresurser och ekosystem.

Inom projektet BIODRAS, utvecklas biofilter i den första svenska test- och demoanläggningen för landbaserad fiskodling i saltvatten. Målsättningen är att vattnet i fiskodlingen ska cirkulera i ett slutet system där dels alger, dels biofilter, renar vattnet från kväve och fosfor. På så sätt blir det inga utsläpp av näringsämnen som kan påverka havet negativt.

– Det finns efterfrågan på fisk som man vet är hållbart framställd och vår anläggning är bra för fisken också, säger Lillemor Lindberg, innovationsledare på Innovatum.

https://www.innovatum.se/nyheter/hallbar-fiskodling/

Johan Rockström: Så ska vi äta för klimatet

Högst 100 gram per vecka av rött kött, det motsvarar ungefär en hamburgare per vecka, istället som för en genomsnittlig svensk nu, en hamburgare om dagen, säger klimatexperten Johan Rockström. 

Mindre kött och mer grönt krävs för att rädda klimatet, enligt en ny rapport. I The Lancet.
Samtidigt ska hela jordens befolkning kunna få näringsrik mat.

Lyssna eller läs mer i länken nedan.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7133733

”Immuna” områden på Antarktis har börjat smälta

Isen på Antarktis smälter i dag sex gånger snabbare än för 40 år sedan, visar ny forskning som presenteras i den amerikanska vetenskapstidsskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, rapporterar AFP.

Studien visar också att även områden på östra Antarktis som tidigare har betraktats som ”immuna” mot avsmältning har börjat påverkas. Avsmältningen har fått havsytan att stiga 1,4 centimeter sedan 1979.

– I takt med att istäcket på Antarktis smälter kan vi räkna med höjningar av havsytan med flera meter de kommande århundradena, säger Eric Rignot, en av forskarna bakom rapporten.

https://omni.se/immuna-omraden-pa-antarktis-har-borjat-smalta/a/ngoV9a

24 miljoner jobb kan skapas om klimatavtalet följs

En snabb omställning till ”rena” energislag skulle inte radera ut alla arbetstillfällen som President Trump envist har påstått. Men enligt en studie: Does climate action destroy jobs? – Är dennes farhågor ogrundade, speciellt om man ser det över en längre tidsperiod.

“Our findings show that if we take action to limit climate change, we will have more jobs by 2030 than by not doing anything,” said Guillermo Montt, author of the study and a senior economist in the research department of the International Labor Office, a special UN agency that focuses on labor issues. “More jobs will be created than those that are lost, so the economy and countries as a whole stand to gain.”

https://www.cnbc.com/2017/10/24/us-to-add-11-point-5-million-jobs-in-next-decade-due-to-health-care-bls.html

USA’s företag bävar för dåligt rykte, inför klimathot och arga kunder!

CDP Carbon Disclosure Project, reglerar och gör det möjligt för företag, länder, stater, städer och miljöorganisationer,- att mäta och möta olika klimathot genom att samarbeta globalt.
Alla möjliga öppna data samlas. En hel del skickas frivilligt in och sammanställs av Carbon Disclosure Project.
Den senaste rapporten visar hur delstater och företag i USA agerar för klimatkompensering. Man har data från över 2000 svar och data från flera företaga och större städer mellan 2014 och 2017.

Fula fiskar i ledningen?

Det visar sig nu tydligt i rapporten att flera företag är rädda att förlora kunder och rykte på grund av klimatförändringarna. 
Globala företag som inte har kontroll över sitt klimatavtryck, eller ens gör någon form av ansträngning, ligger illa till.
Det kan gnissla i kundrelationer, investerare lämnar, eller hoppar plötsligt av. Det kan ge ökade kostnader även för företagets kommunikations-avdelningar med allt mer påkostade reklamkampanjer.

Det gäller inte bara globala koncerner. Även småföretag riskerar förlora kunder. Hela branscher är allt mer fokuserade på att ställa om till globala Cirkulara affärer! En hållbar ekonomi för alla.

Rapporten finns även att läsa här: https://www.cdp.net/en/articles/companies/new-analysis-absence-of-national-policy-continues-to-put-us-based-companies-and-people-at-risk-of-climate-change-in-key-states

Video-klipp från konferensen Framtidens Elsystem 15/11 -18

Några video-klipp från konferensen Framtidens Elsystem 15/11 -18, arrangerat av Power Circle  där några av de mest spännande resultaten just nu från projekt i det svenska elsystemet presenterades – såväl kommersiella som akademiska.

Med Framtidens elsystem vill Power Circle höja kunskapen i branschen genom att lyfta fram konkreta exempel på teknik och lösningar som bidrar till att framtidssäkra elsystemet. Dessutom bjöds på framtidsspaning och information om pågående projekt.

Bebyggelsens energisystem, forskning vid Uppsala Universitet

Framtidens elsystem är också programkonferens för forsknings- och innovationsprogrammet SamspEL som samlar Energimyndighetens insatser på elsystemområdet. Konferensen arrangeras av Power Circle på uppdrag av Energimyndigheten, tillsammans med Forum för smarta elnät.

Batterilager för lokaler

Medverkande: Anna Wolf – sakkunnig energisystem & smarta elnät Power Circle, Susanne Karlsson – Enhetschef hållbar el Energimyndigheten och Marielle Lahti – projektledare Forum för smarta elnät