Vi var 15 medlemmar som trivdes hos Karl-Olov Petterson i det fina höstvädret. Hans senaste projekt är utökning av solcellerna till 12 kW och installation av hybridväxelriktare samt batterilager på 12 kWh från Sungrow. Systemet är flexibelt och kan användas på flera sätt. Nu laddas batteriet fullt via solcellerna och tar sen hand om husets elbehov under natten, ca 4 kWh. KarlOlov har inte behövt köpa någon el sen i april när systemet togs i drift utan bara sålt solel, till och med augusti 6122 kWh. Med god förtjänst.
5,5 kW solceller från 2017 till vänster och 6,5kW från i våras till höger på taket. Mot väggen står två gamla Lambohovsolfångare som värmer verkstaden bakom den öppna porten via aerotemper.
Ödrift möjlig
En stor fördel med denna installation är att den fungerar även vid strömavbrott. Om det blir avbrott tar batteriet över på 20 millisekunder och man hinner inte ens märka något! Karl-Olov har kopplat så att endast bostadshuset blir strömförsörjt, verkstaden med elvärme får inget. Så med fulladdat batteri lär han klara sig kanske 2 dagar utan sol och elnät om han är lite försiktig.
Speciell växelriktare
Förutom solceller och batteri behövs en hybridväxelriktare som ser till att strömmen hamnar rätt och har rätt form och spänning. Den är därför något dyrare än en konventionell växelriktare. Alla avläsningar och inställningar får göras i en app i telefonen. Karl-Olov har gjort installationen själv med hjälp av sonen som är elektriker och är mycket nöjd med att han gjorde beställningen innan jul i fjol. Då visste vi inget om dagens världsläge. Vad motsvarande anläggning skulle kosta idag inklusive installation var det ingen som kunde svara på men gissningsvis minst 200 000 kr. Tyvärr är det nu mycket lång leveranstid på många av komponenterna. Batterierna är t o m borttagna från hemsidan då de tar minst ett år att få fram.
Batterilagret från Sungrowe består av 4 moduler på höjden, 3,2 kWh vardera, summa 12,8 kWh. Vikt 147kg. Höjd (bara) 675mm.
Man lyfter av ratten och använder den som startvev på denna fina tyska traktor Lanz Bulldog från 1939. Det fodras ett visst handlag för att få igång en tändkulemotor. Men den går på alla typer av bränsle inklusive spillolja!
Mångsysslare
Karl-Olov har många strängar på sin lyra, allehanda mekanik är hans specialintresse. Hans verkstad är välutrustad och otaliga är de maskiner och fordon han renoverat och fått fart på. Vi fick bl a se en fin traktor från 1939 med tänkulemotor som han lagt många timmar på.
Eftersom det var Energiföreningen på besök tittade vi även på hans keramiska vedpanna Arimax 35+ med 3 m³ ackumulatortank, vedlager för flera år, solfångare, spårsläde att göra fina skidspår med, historiskt vindkraftverk, ursprungligen för att pumpa upp vatten med, ja, mycket mer finns att se!
Som avslutning bjöd Karl-Olov på kaffe och bullar på sin separata uteplats under tak. Gemytet spred sig ännu mer och bland annat tittade vi på gamla tidningsklipp från de många tidigare tillfällen då Karl-Olov varit värd för föreningens aktiviteter.
Ordförande Gunnar Öberg tackade för det välordnade och trevlig besöket och överräckte en box finare äppelmust. Text och foto Nils Larsson
Studiebesöket hemma hos Karl-Olov Pettersson i Himmeta var mycket intressant och uppskattat. Karl-Olov berättade om sitt solelsystem med batterilager på 12 kWh som har försörjt fastigheten med solel dygnet runt sedan april. Ca 40 % brukar finnas kvar i batteripacket på morgonkvisten. Karl-Olov är medlem i Energiföreningen sedan många år och det syns på många sätt att han planerat och byggt för smart energihushållning. Verkstaden värms med vattenburen solvärme och bostaden med vedpanna och ackumulatortank på 3 000 liter. Vedförråden är välfyllda och redo för flera kalla vintrar. Bland fordonen som intresserar finns en 90-årig raritet i fint och fungerande skick. En Lanz Bulldog med en-cylindrig tändkulemotor. Efter rundvandringen smakar kaffe och bulle fint och vi utbyter tips och erfarenheter utifrån vad vi fått se. För några år sedan väckte elbilar ett visst uppseende på våra träffar. Nu är det snarare så att Tages Saab drar blickarna till sig. Så visst pågår en (tyst?) förändring!
SERO -Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Milkas och VUEF ordnade ett seminarium om slutförvaring av kärnavfall hos Studieförbundet Vuxenskolan i Västerås den 1 december. as Näslund, kommunpolitiker från Östhammar, deltog på länk och berättade om sina erfarenheter av granskningen av SKB:s ansökan avseende slutförvaring vid Forsmark.
Tomas Näslund, kommunpolitiker från Östhammar, deltog på länk och berättade om sina erfarenheter av granskningen av SKB:s ansökan avseende slutförvaring vid Forsmark.
På länk deltog även Michael Egan, Strålsäkerhetsmyndigheten, som talade om myndighetens syn på slutförvaringen. Använt kärnbränsle ska förvaras i ett tunnelsystem 500 meter ner i berget och kapslas in med koppar och omges av bentonitlera. SSM menar att detta är testat och utvärderat på alla sätt och vis.
Seminariet blev väldigt välbesökt, här med SEROs ordförande Göran Bryntse
På plats fanns Christofer Leygraf, professor emeritus i korrosionslära, KTH. Leygraf menade att koppar kan korrodera av strålningen. ”Den sammanlagda effekten i kopparen leder till ökad känslighet för spänningskorrosion och väteförsprödning.” Hans slutsats är att ”strålningen påskyndar degraderingen av kopparns långsiktiga mekaniska integritet.” Leygraf önskar att prototypförsök genomförs med alla faktorer närvarande.
Göran Bryntse, teknisk doktor, sammanfattade Seros syn på slutförvaringen och kärnkraft kopplat till klimatpåverkan.
Herbert Henkel, docent i geologi, Stockholms universitet, lyfte geologiska risker med SKB:s ansökan om slutförvaring. Henkels bedömning är att många kopparkapslar riskerar att släppa ut sitt innehåll och inte endast ett fåtal som SKB menar. Kopparkapslarna skulle behöva förvaras åtkomligt under 50-100 år innan bergsrummen schaktas igen för gott, menade Henkel.
Den 7 maj sammanstrålade vi, 15 deltagare varav två från Södermanlands Energiförening klockan 10.30 för kaffe på Dinners restaurant i Mariestad. Bara ett stenkast därifrån ligger vätgastankstationen där man kan tanka helt ”grön” och lokalproducerad vätgas. Den markplacerade solcellsparken på 250 kW är direkt inkopplad till elektrolysören där vatten delas upp i väte och syre. Vattenmolekylen, H2O spjälkas i två väteatomer och en syreatom. Vätet lagras i sammankopplade gasflaskor i en container och kan sedan tankas i bilarna. Totalt produceras 4000 kg vätgas per år. Man säljer vätgasen för 90 kr/kg. Mariestads kommun äger och använder själva 11 stycken bränslecellsbilar bl.a. i hemtjänsten. Två privatpersoner brukar tanka.
Vätgasanläggningen är den enda i sitt slag i världen och man kan inte annat än imponeras av att en mindre kommun som Mariestad tar initiativ och genomför ett sådant projekt. Hans-Olof Nilsson från Angered som är något av Mr Vätgas har varit med och hjälpt till med konstruktionen. Själva vätgasstationen har kostat 21 miljoner, ekonomiskt stöd har erhållits från bl.a. Energimyndigheten. Anläggningen har väckt stort intresse och har haft besökare från många håll i världen.
Bränslecellsbilen
Toyota fanns på plats och visade upp sin bränselcellsbil, Mirai som också kommer i en uppdaterad version den närmaste tiden. En bränslecellsbil är ju en elbil med en bränslecell som producerar elektricitet när vätgas tillförs. 5,6 kg vätgas lagras i tre tankar med 70 MPa (700 bar) tryck och har en hög energitäthet, 1 kg vätgas räcker upp till 10 mil. Det behövs också ett mindre batteri, 1,24 kWh som buffertlager mellan bränslecellen och motorn. Bilen är, precis som en batteridriven elbil helt tyst och det kommer bara vatten ur ”avgasröret” under körning. Räckvidden är jämförbar med de bästa batteri-elbilarnas. Genom lottning fick en av oss nöjet att provköra ”Miraien” till vårt nästa stopp, vindkraftsparken i Lyrestad.
Vindkraftspark Lyrestad
Vindkraftsparken i Lyrestad ägs av franska Ardian Infrastructure till 75% och 25 % av Rabbalshede Kraft AB som också byggt parken. Den stod färdig 2016 och består av 22 Vestas 3,45 MW verk. Totalhöjd inkl vingar är 200 meter. Årsproduktionen är 234 GWh som Google köper till fast pris. Det kostade ca 900 mkr att bygga parken. Rabbalshede Kraft AB startades 2005 och förvaltar idag 155 verk varav 100 är egna. Bolaget är ovanligt då det både projekterar, bygger, äger och förvaltar vindkraft. Man har helt inriktat sig på etablering i elområde 3 och 4, dvs från Mälardalen och söderut. I utvecklingsportföljen ligger ytterligare 2 500 MW i olika faser samt vätgasproduktion upp till 50 MW.
Vi delades upp i två grupper p. g. a. av corona-restriktionerna och fick möjlighet att både se och lyssna på de mäktiga turbinerna på nära håll. Jag tror att vi alla förvånades över hur lite som hördes från vingarna trots att vi stod alldeles intill. Däremot störde trafiken på vägen
några hundra meter bort. Vi fick svar på alla de frågor och funderingar som vi kunde komma på.
Norrkvarn
På bryggan vid Göta Kanal avslutades dagen med fika i solen med samtal och reflektioner efter dagens upplevelser. Vi som bokat övernattning serverades senare en förträfflig trerättersmiddag som fick allra högsta betyg.
Mercedesladan
Av Maria på kommunens tillväxtkontor som samordnat och bokat hela arrangemanget fick vi rådet att inte missa ett besök på Mercedesladan då vi ändå var i Mariestad. Efter frukost på hotellet åkte vi därför den korta sträckan dit och hittade en lada med två förnämliga Mercedesbilar utanför och en stor samling, såväl gamla som nya rariteter inomhus. Ägaren Mats, kan verkligen konsten att berätta och har ett outtömligt erfarenhetsarkiv att ösa ur efter ett helt liv med bilar. Att gå runt bland dessa bilar och allt annat som samlats och sparats väckte också många egna minnen och vi hade nog kunnat stanna hela dagen och utbytt minnen och erfarenheter.
Ett stort tack till Mariestads Kommun med Maria Gustavsson och Maria Johansson som ordnat och guidade, till Toyota som visade bränslecellsbilar, till Rabbalshede Kraft AB och till Norrkvarns Hotell. Också ett stort tack till Mats Harryson som visade sin fina bilsamling.
Prognos framåt Enligt prognosen förväntas elpriset ligga kvar på ungefär samma nivåer under juli för att senare mot hösten stiga. Väderleksrapporten talar för en svalare och blötare inledning på juli vilket kan påverka elpriset, men förändras förutsättningarna och exempelvis vädret blir annorlunda kommer prognosen också ändras. De prognoser som tidigare talat om rekordlåga elpriser i sommar stämmer delvis men det kan precis som i juni komma oväntade pristoppar enstaka dagar.
Kajsa Sundqvist. Kundkraft
Våra stödföretag erbjuder kompletta lösningar, och tänk på att ansökan bör skickas in före 7 juli! Gruppsol te.x håller extraöppet för intresserade kunder dygnet runt! Eller hör av dig till oss så hjälper vi dig. Håkan eller Gunnar – https://www.facebook.com/groups/1444530929123578/
Nu händer det verkligen mycket på marknaden när det gäller solceller solcellspaneler och batterilagring. Västmanland Upplands Energiförening missar INTE utvecklingen
Vi finns på Facebook!
Via Svensk Byggtidning:Ett av VUEF’s oberoende stödjande företag har samarbete med NILAR AB i Gävle. Nu lanserar NILAR en ny produkt!
Nilar lanserar ett batterilager för att möta den växande efterfrågan från villamarknaden. Den nya lösningen, som är framtagen för villaägare som söker efter en ekonomisk och kompakt lösning med unika säkerhetsfördelar, drivs av 6 kWh med Nilar Hydrid® batterier.
Enligt Mattias Hansson på GruppSol ”Deras senaste hybrid-batteri kan man byta vätska på och då öka antalet laddcykler. Detta för att minska degradering på batterierna. Se även denna länkade artikel i Dagens Industri.
Det moderna hushållet blir alltmer hållbart och självförsörjande, med ökad användning av solenergi och införskaffande av elbilar. Det nya 6 kWh Nilar Energy Compact (EC) Home Box möjliggör lagring av överskott av solenergi som kan användas när efterfrågan är hög eller när som det behövs.
Detta gör det möjligt för husägare att öka självförsörjningen av energi, reducera effekttoppar i energikonsumtionen och minimera elnätskostnader. Nilars EC Home Box är ett återvinningsbart energilager som är producerat med 100 procent förnyelsebar energi i Sverige och är framtaget för att hålla i mer än 20 år.
Energilagret erbjuder alla fördelar med Nilar Hydrid® batterier i en ny kompakt och elegant design. Med vattenbaserad och flamsäker elektrolyt erbjuder Nilar Hydrid® batterier unika säkerhetsfördelar jämfört med andra alternativ på marknaden.
Det nya energilagret har redan integrerats i kompletta hemmalagringslösningar av energilagerleverantörerna Enequi AB och Ferroamp Elektronik AB. Dessa ”powered by Nilar” system kan enkelt integreras med solpaneler och använder inbyggda kontroll-algoritmer med smart mjukvara för att ge villaägaren en ekonomisk, miljövänlig och säker lösning för dagens energibehov.
– Det är fantastiskt att se Nilar EC Home Box i drift i människors hem, säger Jan Lundquist, Head of Sales & Marketing på Nilar. Vi räknar med att se fler integratörer som erbjuder Nilar EC Home Box i sitt sortiment inom kort.
GRUPPSOL AB har erfarenhet av NILAR AB’s batterielösningar och är oberoende vilket gör att de kan ge bästa råd för installation. Se även deras Facebookgrupp.
SMHI har nära homogena mätserier av globalstrålning sedan 1983. Sedan mitten av 1980-talet och fram till omkring 2005-2006 ökade den årliga globalstrålningen med nära 8 % i Sverige. Liknande tendens ser man i stora delar av Europa. Högtrycksblockeringar över Skandinavien gav mycket soligt väder under framförallt maj och juli 2018 vilket bäddade för topprekord av globalstrålning över Sverige.
De skall monteras utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial
De skall följa byggnadens form
De får inte monteras på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla
De får inte monteras inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret.
Solfångare och solcellspaneler som är fristående på marken behöver inte bygglov.
Investeringstödet är fortfarande 20% av den totala investeringskostnaden. Det är ännu oklart vad som gäller efter årskiftet, men all tyder på att bidraget finns att ansöka 2020. Batterilagringsbidraget är 60.000 kr och förlängt till 31 januari 2020.
Västmanland Upplands Energiförening har goda kontakter och erfarenheter av våra stödjande företag – med både solcellsföretag, energimätning och installationer.
I bio-CCS avskiljs koldioxiden från övriga rökgaser vid värmekraftproduktion och eftersom de använda råvarorna är förnybara åstadkommer man – på sikt – minusutsläpp. Bild: Stockholm Exergi
EkonomiNä, det finns ingen enkel lösning på klimatfrågan – och gapet mellan vad vi faktiskt gör och borde göra har bara ökat. Men det finns två tekniker som kan hindra koldioxidutsläppen i atmosfären – och ge minusutsläpp. Den ena är biologisk och många hundra miljoner år gammal, den andra har använts åtminstone sedan 1950-talet och började nyligen testas i ny form i Stockholm.
Små framsteg men bara en bråkdel av det som krävs, det var utgången av ännu ett klimattoppmöte mellan världens beslutsfattare i december – denna gång i Madrid. Ett par veckor innan toppmötet landade en ny rapport från FN:s klimatpanel, IPCC, om hur stort gapet är mellan utsläppen och de uppsatta målen. Slutsatsen: det går åt fel håll och 2018 innebar nya rekordutsläpp av växthusgaser. För att nå det viktiga 1,5-gradersmålet krävs utsläppsminskningar på 55 procent till 2030 medan det krävs minskningar på 25 procent för att nå det mindre ambitiösa men fortfarande tuffa 2-gradersmålet.
Eftersom alla FN-rapporter bygger på sannolikheter, kan man lägga till att detta är scenarier med 66 procents sannolikhet. Med hänsyn till den statistiska felmarginalen kan den så kallade koldioxidbudgeten faktiskt redan vara förbrukad för att nå 1,5-gradersmålet. De rikaste länderna, G20-länderna, står för övrigt för nästan fyra femtedelar av alla utsläpp, med Kina som överlägset största utsläppsland och där USA släpper ut klart mest per invånare.
Olika scenarier
Med dessa dystra slutsatser i bakhuvudet kan man undra om det alls är möjligt att trycka ned utsläppskurvorna och komma i närheten av de mål FN och världens politiker satt upp. Och svaret är i hög grad beroende på hur tydliga förändringar vi människor är beredda att göra – och i vilken takt.
Enligt det mest optimistiska scenariot så reduceras utsläppen kraftigt, energiförsörjningen effektiviseras också kraftigt och människor gör tydliga livsstilsförändringar.
– Många går till exempel över till att äta vegetariskt eller veganskt i detta scenario, säger Mathias Fridahl, lektor vid tema miljöförändring på Linköpings universitet.
– I detta scenario går det att nå Parisavtalets mål och skapa koldioxidminskning i atmosfären genom att också satsa på återskogning. Men det här handlar alltså om en jätteambitiös utsläppsminskning.
I de tre andra scenarierna – där ambitionsnivån är lägre och i linje med den utveckling vi faktiskt ser nu – krävs det än mer radikala åtgärder. Och från FN:s klimatpanels sida pekas två tydliga sätt ut som på en större skala aktivt kan bidra till mindre växthusgaser i atmosfären. Det handlar alltså om metoder för att binda mer koldioxid på Jorden än vad som släpps ut i atmosfären. Det ena är just träd- och växtplantering.
– Men det handlar om plantering på mycket stora ytor. Siffror varierar, men det kan handla om ytor större än Indien, säger Mathias Fridahl.
Klimatforskaren Mathias Fridahl på Linköpings universitet konstaterar att för alla andra scenarier än det mest optimistiska kommer det att krävas tekniker för att reducera koldioxiden i atmosfären och åstadkomma minusutsläpp – att man aktivt plockar ur växthusgaser och binder dem på Jorden
Stora spann
Enligt FN:s klimatexperter behövs det ytterligare 0–6 miljoner kvadratkilometer jordbruksmark där det odlas energigrödor i kombination med en minskning med 2 miljoner kvadratkilometer upp till en ökning med 9,5 miljoner kvadratkilometer skog i världen.
De här siffrorna kan verka väldigt förvirrande för vanligt folk och är också en orsak till att detaljer och fakta kring klimatförändringen och kring FN:s rapporter lätt missuppfattas. I det stora forskarlag som gör rapporterna tar man nämligen med alla faktorer i komplexa modeller som fångar såväl grundläggande fysik som styr klimatet, hur Jordens ekosystem fungerar och dessutom all mänsklig påverkan – minskar man till exempelvis kolkraft, oljeförbrukning och energieffektiviserar påverkar det hur mycket träd man måste plantera.
– Men oavsett vilket scenario som kommer att gälla så krävs det en massa klimatpolitik och många andra åtgärder för att nå dit, säger Mathias Fridahl.
Fakta: Koldioxidbudgeten
För att inte överstiga en uppvärmning av klimatet på 1,5 grader jämfört med förindustriell tid – före 1850 – vilket är viktigt på grund av risker för en skenande klimateffekt, så har FN:s klimatpanel kommit fram till hur mycket utsläppen kan vara mellan åren 1850 till 2100.
Med en sannolikhet på 66 procent så behöver de mänskligt orsakade utsläppen i atmosfären stanna på max 2 620 gigaton (miljarder ton) koldioxid. Fram till 2018 hade vi förbrukat drygt 2 250 gigaton och med den utsläppstakt vi har är budgeten passerad inom mindre än tio år. Men med en felmarginal på 400 gigaton – det kan vara 400 gigaton mer, eller 400 mindre i budgeten, så kan vi redan passerat de 2 620 ton, men vi kan också ha fler år till vårt förfogande.
Från FN:s och forskares sida förespråkas försiktighetsprincipen – man ska undvika risken att hamna i en irreversibel klimatförändring.
Bara för att förstå de ytor FN:s klimatpanel talar om när det gäller ytterligare 9,5 miljoner kvadratkilometer skog i världen så motsvarar det ungefär 21 gånger Sveriges yta i storlek. Enligt beräkningar från ett forskarlag i Schweiz finns det 17 miljoner kvadratkilometer trädlöst land på Jorden varav 12 miljoner skulle kunna användas till trädplantering. Så på pappret finns utrymme.
– Men det visar sig att mark som på pappret är öde inte alls är det, det finns massa informella ekonomier där människor bor och bedriver självförsörjningsjordbruk.
Juridiska och politiska hinder
Dessutom gäller det att utpekade länder ska vilja omvandla mark som inte tidigare haft skog – i varje fall inte på mycket länge – och det är av politiska, juridiska och flera andra skäl ett problem.
– Det finns också en oro ifall man skulle tillåta de här kolsänkorna i den internationella utsläppshandeln att man köper billiga trädplanteringar på andra håll och försöker strunta i reducera svåra utsläpp på hemmaplan. För att lyckas måste man göra både och.
– En annan sak är att det tar tid innan träd växer och fångar in koldioxiden.
Men för alla andra scenarier än det mest optimistiska krävs det också ytterligare metoder för att fånga upp koldioxiden. Tekniken som går att genomföra på hyfsad tid och på global nivå enligt FN heter CCS, carbon capture storage – koldioxidavskiljning och lagring – och om det kombineras med användning av förnybara bränslen i processen åstadkommer man faktiskt minusutsläpp, man fångar upp mer koldioxid i en process än vad som släpps ut. Denna teknik kallas bio-CCS eller bioenergi-CCS (BECCS).
En som forskat mycket på CCS-teknik är Filip Johnsson, professor vid institutionen för energiteknik/rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.
– När det gäller CCS-teknik finns idag ett 20-tal större projekt där man avskiljer 500 000 koldioxid eller mer per år. Det är fruktansvärt lite, man skulle behöva mäta i miljarder ton. Och mycket av dagens CCS-teknik används för att kunna trycka ut mer olja, så det är ingen klimatåtgärd.
Mycket liten skala
Tittar man på bio-CCS, där man använder förnybara bränslen i kombination med koldioxiduppfångning, avskiljning och lagring så är de ännu färre – det handlar om någon enstaka. Men tekniken har en stor potential. Enligt Filip Johnsson skulle avskiljning från de 27 största utsläppskällorna, som både hanterar fossilt som förnybart material, kunna minska Sveriges samlade koldioxidutsläpp med mer än hälften.
En anledning till att man inte bara talar om bio-CCS, den teknik som kan ge så kallade minusutsläpp, utan också om CCS från fossila källor är att om man inte tror på det allra mest optimistiska scenariot för världen så kommer tekniken att behövas för att kompensera för verksamheter där det är svårt att få bort utsläppen. Ifall Kina inte kraftigt minskar användningen av kol och Saudiarabien inte slutar pumpa upp olja behövs åtgärder för att minska de fossila utsläpp som kraftigt driver på klimatförändringen.
I förrförra veckan invigdes också en ny anläggning för bio-CCS vid Värtaverket i Stockholm. Den drivs av Stockholm Exergi, ett samarbete mellan Fortum och Stockholms stad. Koldioxidavskiljningen vid anläggningen är mycket liten, men vikten av anläggningen märktes av att förutom energiminister Anders Ygemans (S) närvaro så var två av huvudförfattarna till FN:s klimatrapporter där.
– Tekniken med avskiljning är inte ny utan användes i Värtagasverket från 70-talet, men inte av klimatskäl. Och avskiljning har man hållit på med sedan 50-talet. Just nu handlar det om 700 kilo koldioxid om dagen i den här anläggningen, men potentialen är 800 000 ton koldioxid om året, det är lika mycket som trafiken i Stockholm släpper ut på ett år. Vårt mål är en fullskaleanläggning 2025, säger Fabien Levihn, forskningschef vid Stockholm Exergi och även forskare vid KTH.
Investeringen i fullskaleanläggningen handlar om en till två miljarder kronor.
Norsk oljejätte driver
Den avskilda koldioxiden från anläggningen ska sedan transporteras med båt till Norge, där oljejätten Equinor – före detta Statoil – har ett projekt för att pumpa ned koldioxiden, som befinner sig i vätskeform, under havsbotten. Även här finns en stark koppling till de problem som orsakat klimatproblemen – förutom att det är ett oljebolag som hanterar lagringsfrågan är orsaken till undersökningen av havsbotten från början gjorts av helt andra skäl: för att hitta olja. Norges storting ska besluta om statliga investeringar i detta nästa år.
Ett av problemen med CCS är dock att de kräver stora investeringar och att dagens ekonomiska system inte skapar drivkrafter för minusutsläpp.
– Idag tjänar man inte på att åstadkomma minusutsläpp, det måste skapas incitament, konstaterar Filip Johnsson på Chalmers.
Oavsett vad man gör kan trädplantering och CCS bara vara delåtgärder.
– Det är åtgärder utöver alla andra man behöver ta till. Det svenska 2045-målet om att nå netto noll-utsläpp handlar till minst 85 procent om utsläppsminskningar med olika tekniker och åtgärder, bland annat CCS, medan upp till 15 procent åstadkoms med bio-CCS, trädplantering och åtgärder i andra länder.
Fakta: Klimattekniker
Bio-CCS och trädplantering (kolsänkor) är två åtgärder som skulle gå att införa i omfattande skala. Den förra kräver betydande investeringar där det finns en tröghet i att göra omfattande investeringar i ny teknik, den andra förutom de investeringar som krävs för växter och skog behöver markområden och tar dessutom tid för att nå effekt – till växterna har vuxit upp. En grundfråga för växtplantering är att sluta skövla skog och plantera där man tidigare huggit ned – inte bara plantera på ny mark.
Andra tekniker är direkt koldioxidinfångning från atmosfären, direct air capture (DAC). På grund av att koldioxiden i atmosfären är i mycket lägre koncentration jämfört med från skorstensrök, så kostar det mer att samla upp den – det kostar minst 5 000 kronor per insamlat ton jämfört med 1 000 kronor per insamlat ton koldioxid för CCS.
Ytterligare en metod är att använda biokol, där man använder en kolmila – en traditionell process där kol framställs med hög temperatur i en syrefri miljö, så kallad torrdestillation. Kolet kan lagras i marken under lång tid och skapar bättre jordmån för växter.
Källor: IPCC:s specialrapport om 1,5-gradersmålet, Mathias Fridahl och Filip Johnsson.
Gunnar Öberg har i årtionden värmt hyreshus med pellets och sol och är delägare i småskalig vattenkraft.
Sedan 10 år driver han hobbylantbruk med vattenbufflar. Han är netto-nollförbrukare av el med 20 kW solceller på taket, elbil som laddas med solel direkt från taket då solen skiner och väntar på leverans av ett 13,5 kWh litiumbatteri för ännu högre självförsörjningsgrad.
Han bor i en egenbyggd, välisolerad villa som värms med ved från egen skog. Elbilen som nu rullat ca 9 000 mil under drygt 3 år kommer aldrig att bytas till en ”fossildriven” bil igen.
HOVGÅRDEN LIVSLOFTET
På sjön är det både tyst, billigt och avgasfritt att glida fram med en eldriven utombordare. Batterierna är fullt tillräckliga för dagsutflykter.
Gunnar Öbergs Hovgården – Livsloftet.se
Gunnar är ordförande i Västmanland Upplands Energiförening VUEF (www.vuef.se) som bildades 1978, en ideell politiskt obunden förening som verkar för förnybar energi och energibesparing. VUEF arrangerar studiebesök och seminarier, är verksamt inom solel, elbilar, energilagring och ny energiteknik.
Knutet till VUEF är ungdomssektionen ”Unga Klimathjältar” som finns på Instagram/facebook och ”Aktieklubben Förnybar Framtid” på facebook där ett 40-tal greentech-företag bevakas. VUEF är även remissinstans i energifrågor för Region Västmanland och deltar i projekten ”Hemakvaponi” och ”Vindkraft i Västmanland”.
