Vi inleder vårt akvaponikprojekt med ett spännande studiebesök hemma hos Fredrik och Maja i Sigtuna.
I garaget står deras fisktankar med Tilapia och Pangasius och i trädgården odlas grönsaker av olika slag på både höjden och längden. Maja och Fredrik får berätta om de problem och utmaningar de mött på vägen till en väl fungerande akvaponik.
Tid och plats: Vi träffas för samåkning på pendelparkeringen vid E 18 i Grillby torsdag den 5 september kl 18.00.
Anmälan senast måndag den 2 september(på sms)och frågor: Gunnar Öberg, 070-714 22 62 eller Eric Söderberg, (även för samåkning från Västerås) 070-457 68 22
Sverige har äntligen fått en solelboom, men vi har en lagstiftning som effektivt stoppar solel på de stora taken. Det skriver nätverket Solelkommissionen i tidningen Baromtern.
Solel, som sänker våra byggnaders behov av tillförd energi, drabbas av energiskatt på den el som inte längre köps om taket är stort. Det behöver vår energiminister Anders Ygeman ändra på!
Tack vare – vindenergi – solenergi – vattenkraft (FÖRNYBAR ENERGI) kan vi äntligen se tydliga tendenser till en epokgörande omsvängning för hela planeten. Inte nog med det nu, kommer äntligen elfordons-vågen!
Vi har med eldsjälarna i Västmanland Upplands Energiförening VUEF arbetat ihärdigt och helt ideellt de senaste åren. Vi såg alla SVARTA RUBRIKER och ser dem ännu! Men det finns en framtid, det gäller bara att kämpa vidare!
Vi kan!
Samhället i stort blir med smart omställning mer effektivt till lägre kostnad för ALLA då vi kan lägga våra inkomster på ny växande effektivare förnybar och fossilfri energi från Sol – vind och vattenkraft. Se bara på hur snabbt solenergi och vindkraft växer i Sverige! Allt fler installerar solceller, med elfordon får vi gratis el till elbilen!
Och till väldigt stor del har det med elbilen att göra! Vi kommer att se hela ett tjugotal elfordon under 2020 – 2021.
Tyskland kommer att lämna kärnenergi-produktionen 2022, men länder som Kina, Ryssland och Japan kommer att fortsätta förlita sig på kärnkraften. Kärnenergins roll i kraftproduktionen och klimatet i framtiden undersöktes av en kommission av experter från den Tyska teknikhögskolan ”Acatech”. Tyska Vetenskapsakademin: https://en.acatech.de
I den nu publicerade rapporten „Energiesysteme der Zukunft“ (ESYS)) där man drar den slutsatsen att kärnenergiknappast kommer att vara konkurrenskraftig i framtiden jämfört med el från förnybara källor.
Förespråkare hänvisar till den nästan koldioxidfria och därmed klimatvänliga kraftproduktionen, kritiker betonar riskerna med kärnkraftverk och de nära oberäkningsbaraevighetskostnaderna för lagring av kärnavfall. Men huvudorsaken till att kärnkraftsproduktionens andel minskar är tydliga.
Energibranschen har för länge sedan avstått kärnkraft i länder med liberaliserade elmarknader. Under många år har knappt några nya kärnkraftverk byggts där, pågående byggnation har avbrutits eller gamla anläggningar stängts av på grund av ineffektivitet. Detta gäller till exempel USA.
– Det kan till exempel vara produktionspellets, eller små, små, bitar av frigolit, säger Therese Karlsson som doktorerar på marint skräp vid Göteborgs universitet.
Asien är världsledande på batteriåtervinning. Men elbilsbranschens frammarsch sätter näringen i ett helt nytt ljus – och nu tar Europa upp kampen. Omkring tio nya aktörer är i startgroparna att etablera sig då efterfrågan på metaller hårdnar.
Den totala kapaciteten för förnybar energi, exklusive vattenkraft i Sverige kommer att mer än fördubblas från 14,8 gigawatt (GW) 2019 till 30,4 GW år 2030, prognosticerar GlobalData, ett ledande data- och analysföretag.
Global Datas diagram som visar omfattningen av olika energiformer i Sverige i 2018. Diagram: Global Data
GlobalDatas senaste rapport, ”Sveriges Power Market Outlook fram till 2030, Uppdatering 2019 – Marknadsutvecklingar, Regler och Konkurrensscenario”, prognosticerar att landets solcells- (PV) och vindenergisektor förväntas växa i form av årlig tillväxt (CAGR) på 16 respektive 8,3 procent under 2019-2030.
– Regeringsprogram och stimulanser i form av bidrag till solfångare, upphävande av skatt på solel ifråga om kommersiella PV-installationer och generösare byggnadstillstånd när det gäller solenergisystem kommer att öka solenergisektorns omfattning och bidra till tillväxten av förnybara energikällor. Dessutom har vindkraftsegmentet identifierats av den svenska regeringen som ett potentiellt område för kapacitetsutbyggnad för att kunna uppnå 100- procentsmålet för förnybar energi 100 procent före 2040, konstaterar Arkapal Sil, energianalytiker på GlobalData.
Enligt GlobalData ökar offshore-vind med 15 procent (CAGR) från 191 megawatt (MW) 2019 till 873 megawatt år 2030. Denna snabba ökning återspeglar den stora befintliga offshore-vindpotentialen längs Sveriges långa kustlinje.
Vår vindkraftproduktion ökar samtidigt kraftigt enligt statistiken:
Se artikellänk nedan!
Energimyndigheten: Mer än fördubblad vindkraftsproduktion till 2022
Energimyndigheten publicerar nu sommarens kortsiktsprognos över Sveriges energianvändning och energitillförsel för perioden 2018–2022. Den totala tillförseln av energi i Sverige väntas minska från 605 till 582 terawattimmar (TWh), medan den slutliga energianvändningen i samtliga användarsektorer väntas öka.
Anledningen till att energitillförseln minskar är att kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 är planerade att stängas ned under prognosåren. Vid elproduktion från kärnkraft är energiförlusterna större än exempelvis vid elproduktion från vindkraft och därmed minskar energitillförseln. Kärnkraftsproducerad el väntas minska med 16 TWh mellan 2018 och 2022. Samtidigt väntas elproduktionen från vindkraft öka med 20 TWh. Elexporten väntas öka fram till 2022.
Energianvändningen inom sektorn bostäder och service väntas öka från 143 TWh 2018 till 146 TWh år 2022. Den största ökningen beror på att prognosåren antas bli normalvarma och därmed kräva mer energi för uppvärmning. 2018 var nästan nio procent varmare än normalt och därför var uppvärmningsbehovet lägre. En marginell ökning av energibehovet inom sektorn kommer från energianvändningen i nya bostäder. Trenden inom sektorn visar på en ökad el- och fjärrvärmeanvändning, en konstant biobränsleanvändning och en minskning i användningen av fossila bränslen.
Industrisektorns energianvändning väntas öka under prognosåren från 136 TWh 2018 till 138 TWh år 2022. Trenden visar även på en stadig ökning av biobränslen som dominerar ökningen.
Transportsektorns energianvändning väntas öka från 133 till 135 TWh under prognosperioden. Ökningen sker både inom inrikes och utrikes transporter. Den största ökningen står biodrivmedel för som ökar med knappt 3 TWh. Biodieseln HVO står för merparten av denna ökning.
Priserna på utsläppsrätter för koldioxid fortsätter att stiga, vilket de har gjort ända sedan början av 2018. Det är EU:s åtgärd i form av Market Stability Reserve som gör att det finns allt färre tillgängliga utsläppsrätter. Men det kan också finnas en viss del ”marknadspsykologi” som påverkar priserna uppåt.
Det vill säga att rädslan för att priserna ska stiga gör att det blir större köpintresse, vilket i sig driver upp priserna ytterligare. Under hösten kommer det sannolikt visa sig om bristen på utsläppsrätter faktiskt blir så stor som marknaden är rädd för. Även spelet runt Storbritanniens eventuella avtalslösa Brexit påverkar. Just nu tilldelas de inte några utsläppsrätter, men måste fortfarande köpa dem.
Kol- och gaspriserna har haft en nedåtgående trend ända sedan hösten 2018.
Det är många faktorer som spelar in, men priset för utsläppsrätterna göra att kostnaden för att producera el med kol och gas blir allt högre vilket gör att det blir alltmer attraktivt att producera el med sol- och vindkraft. Eftersom kostnad för kol- och gasproducerad el stiger och kostnader för att bygga förnybar elproduktion sjunker passerar vi efterhand ett antal mycket intressanta brytpunkter.
Kärnkraft.
Kärnkraft är för länge sedan betydligt dyrare att bygga än vind- och solkraft, men även nybyggnad av kolkraft börjar bli dyrare. Om trenderna håller i sig är det heller inte utom räckhåll att även existerande kolkraft börjar få konkurrens.
VUEF’s OrdförandeGunnar Öberg via elhandelsföretaget Centrica.
Europeiska investeringsbanken, EIB, ska satsa mer på miljövänlig teknik. Från och med slutet av nästa år ska man också helt sluta investera i fossila energiprojekt, föreslår EIB:s vicedirektör Andrew McDowell.
– Vi vill öka vårt stöd till energiövergången i Europa, säger Andrew McDowell.
Det blir allt vanligare med solcellsanläggningar på fastigheter runt om i landet. För fastighetsägare är det ofta en bra investering på sikt, men nu kommer allt fler rapporter om att kommuner stoppar solscellsanläggningar av estetiska skäl.
