Inbjudan med program till Konferens Vindkraft i Västmanland

Det blir ett gediget och intressant program! Du som deltagare uppdateras på aktuella frågor inom vindkraft. Se bilaga med inbjudan och program.

Mycket av det vi tror oss veta om vindkraft är nu gammal kunskap.

Anmäl gärna med vändande mejl eftersom vi ska beställa mat och fika.

Tid: 31 januari och 1 februari. Det går bra att välja en av dagarna beroende av din tid och intresse.

Plats: Kyrkbacksgården i Västerås, Västra Kyrkogatan 10. Se detaljer i Programmet:

Anmälan: e-posta vindkraft@fa2030.se med:
– Namn
– Organisation
– E-post
– Telefonnummer

– Fakturaadress eller personnr om du som privatperson vill bli försäkrad genom Studieförbundet Vuxenskolan.

– Ev. önskemål om specialkost (vi serverar vegetariskt)

Det går också bra att anmäla sig genom följande länk. Välj dagar/dag

https://www.sv.se/sokresultat/?startindex=0&range=10&autoCompleteRange=100&distance=-1&filter=courses&phrase=vindkraft&department=V%C3%A4ster%C3%A5s_21&formIndex=0&scrollTop=101.25

OBS! Klicka inte i rutan ”Annan betalare än ovanstående” och skriv eventuell fakturaadress och info om specialkost i meddelandefältet. Formuläret är gjort för privatpersoner…

Kostnad: 250 kr för fredag och lördag eller 150 kr för fredag eller lördag. Fika och mat ingår.

Konferensen är en del av projektet Vindkraft i Västmanland – potential och förankring som finansieras av Energimyndigheten och Länsstyrelsen i Västmanland

”Rapport från 2050” Kul och tänkvärt avsnitt!

Rapport från 2050
Rapport från 2050
Bli medlem
Bli medlem i VUEF!

https://www.svtplay.se/video/25141894/rapport-fran-2050/resor?start=auto

Erik Haag och Lotta Lundgren rapporterar från en framtid 2050 där resorna blivit kortare, flygplan sällsynta och egen bil ett privilegium för dem som bor på landet. Medverkande är bl.a. kulturskribenten Ulrika Knutson, psykiatrikern Anders Hansen och historikern Peter Englund.
Del 1 av 4. Resor.
Bakom kulisserna arbetade KTH bland andra med serien. http://vuef.se/kth-forskare-bakom-kulisserna-i-svts-framtidsprogram/

KTH-forskare bakom kulisserna i SVT:s framtidsprogram

Lotta Lundgren och Erik Haag, duon bakom Historieätarna på SVT, leder det nya tv-programmet om en hållbar framtid.

Hallå där Åsa Svenfelt, forskare på KTH, som varit vetenskaplig rådgivare i produktionen av SVT:s nya tv-program ”Rapport från 2050” som har premiär idag.

Åsa Svenfelt, programchef för Mistra Sustainable Consumption och forskare på KTH.

Berätta, vad handlar tv-programmet om?!
 
– Det handlar om hur det kan vara att leva i Sverige år 2050 om klimatmålen har uppnåtts. Lotta Lundgren och Erik Haag, duon bakom tv-programmet Historieätarna på SVT är programledare och manusförfattare. Producent är Karin af Klintberg.
 
Varför har du varit med bakom kulisserna?
 
– Jag blev indragen i arbetet med tv-programmet av Christoffer Rönnbäck, redaktör på Af Nexico som producerar programmet för SVT. Jag tror han hade hittat mig genom projektet Bortom BNP-tillväxt och sett kortfilmer som vi gjort inom det projektet. Efter att jag föreläst för teamet om hållbar utveckling och framtiden blev jag tillfrågad om jag ville vara med i arbetet med programmet.

LÄs mer på KTH’s länk

https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/kth-forskare-bakom-kulisserna-i-svt-s-framtidsprogram-1.950639

https://www.svtplay.se/video/25141894/rapport-fran-2050/rapport-fran-2050-resor?start=auto

EU vill satsa 1.000 miljarder på klimatomställning

På tisdagen lade EU-kommissionen fram sitt förslag till klimatfinansiering. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_20_17

Kommissionen hoppas att privata banker, investeringsfonder och privatkapital ska flockas till projekten.

”Det är en win-win situation för Europas privata sektor. Vi utvecklar lösningarna som alla andra i världen kommer att använda sedan”, sade en tjänsteman i kommissionen.

Extrastödet till regioner som klimatomställningen drabbar särskilt hårt är en del av kommissionens Gröna giv, som ska göra EU koldioxidneutralt till 2050. Alla 27 EU-länder ska få del av stödet, men fattiga länder med större behov av omställning ska få mer och till bättre villkor.

Målet är att även de svagaste, mest kolberoende regionerna ska klara omställningen.

Stödet ska riktas till att ställa om:

  • Stora och små industrianläggningar med omfattande utsläpp
  • Nedläggning av kolgruvor.

Finansieringen består av tre delar.

  1. En ”fond för rättvis övergång” (Just Transition Fund) ska med 7,5 miljarder euro från EU-budgeten generera 30-50 miljarder euro genom medfinansiering från EU-länderna. 
    Dessa pengar är bidrag och insatserna ska riktas mot stora behov, som regioner med betydande kolproduktion.
  2. InvestEU, EU:s investeringsplan som också har kallats Junckerplanen när Jean-Claude Juncker har varit ordförande för kommissionen 2014-2019.
  3. Offentliga lån, främst från Europeiska investeringsbanken. Räntesubventioner på 1,5 miljarder från EU-budgeten och lån från EIB på 10 miljarder euro väntas generera minst 100 miljarder euro i investeringar.

Med 1,8 miljarder euro i EU-pengar hoppas kommissionen mobilisera 45 miljarder euro till stor del från privata investerare för projekt som väntas bli lönsamma.

Bli medlem
Bli medlem

EU-länderna ska i maj varje år ansöka om stöd till projekt i regioner som uppfyller kriterierna och som ska kunna startas året därpå.

Mer detaljer här.

Källa DAGENS NYHETER

Laddaren för både villan nätet och elbilen – Wallbox Quazar

Hört talas om Vehicle To Grid (V2G) – Det är nu snabba steg i utvecklingen av batterilösningar. Utnyttja energin lagrad i elbilens batteri dubbelt upp! 

  • CHAdeMO DC elbilsladdare med V2Gstöd.
  • Preliminärt kommer stöd för CCS Q2 2020.
  • Effekt till elbilen: 7.4 kW
  • Effekt till bostaden eller nätet: 7.4kW

Då elfordon oftast står stilla nattetid kan detta ge stabilare elproduktion och totalt väldigt bra ekonomi för din plånbok och hela samhället.

Om du dessutom har solpaneler på ditt tak som genererar mer el än du kan använda förstår du kanske vad det innebär? Se även utmärkt artikel i CleanTechnica.

Nyfiken på…

Brasklappen: För närvarande kan du använda den för elfordon utrustade med CHAdeMO: Nissan Leaf – Nissan e-NV200 – Kia Soul – Mitsubishi Outlander laddhybrid, mede mera. Men Wallbox hoppas att det skall vara en tidsfråga innan man kan erbjuda även CCS standarden.

Prisnivå är ca; 4.000 $

http://media.ho-form.se/2020/01/DataSheet_DC-Charger_ENGLISH.pdf

https://cleantechnica.com/2020/01/06/wallbox-introduces-quasar-bi-directional-ev-charger-at-ces-2020/

https://www.digitaltrends.com/cars/wallbox-quasar-bidirectional-ev-charger-ces-2020/

Elpriserna 35% lägre första dagarna 2020

2020 är redan mycket bättre än 2019, åtminstone när det gäller elpriserna. I genomsnitt har elpriserna varit 28,6 öre per kWh de första dagarna av det nya året (exklusive moms och elcertifikat), vilket är 35% lägre än vad de var förra året vid samma tid.

Anledningen till detta beror främst på vädret. Regniga, varma och blåsiga vinterdagar gör att producenterna har större reserver och konsumtionen är lägre över hela Norden på grund av mindre behov av uppvärmning. Detta skapar väldigt fördelaktiga förhållanden för många konsumenter.

Bixia: Året inleds med ovanligt låga elpriser

https://www.bixia.se/press/nyheter/2020/aret-inleds-med-ovanligt-laga-elpriser

Missa inte!

Energimyndigheten, Nya utlysningar!

Nya projekt ska bidra till negativa utsläpp av växthusgaser

Energimyndigheten har beslutat att finansiera sju projekt som på sikt ska bidra till negativa utsläpp. Bland projekten finns till exempel en testanläggning på ett kraftvärmeverk och en genomförbarhetsstudie inom skogsindustrin.

https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2020/nya-projekt-ska-bidra-till-negativa-utslapp-av-vaxthusgaser/

Hej VUEF-medlemmar! Informationsträff 22 januari

Vi inleder året med en intressant informationsträff den 22 januari kl 16.30.

Andreas Reffs från Renergi (www.renergi.dk) kommer till Hovgården och visar Ökofen pelletspannor.


Kanske mest intressant är den variant med sterlinggenerator som kan leverera elström kombinerat med pelletsbrännaren.

Se gärna deras produktbroschyr

Anmäl på sms eller e-post senast den 19 januari. Fika och tilltugg kommer att finnas.

Välkomna!
Gunnar Öberg, 070-7142262

Solpaneler är spargrisen för ditt boende 2020 till…

Jo, bokstavligen!

SMHI har nära homogena mätserier av globalstrålning sedan 1983. Sedan mitten av 1980-talet och fram till omkring 2005-2006 ökade den årliga globalstrålningen med nära 8 % i Sverige. Liknande tendens ser man i stora delar av Europa. Högtrycksblockeringar över Skandinavien gav mycket soligt väder under framförallt maj och juli 2018 vilket bäddade för topprekord av globalstrålning över Sverige. 

Oftast behövs inget bygglov

Solcellspaneler och solfångare i Sverige är bygglovsbefriade sedan 1 augusti 2018. Men följande kriterier gäller:

  • De skall monteras utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial
  • De skall följa byggnadens form
  • De får inte monteras på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla
  • De får inte monteras inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret.
  • Solfångare och solcellspaneler som är fristående på marken behöver inte bygglov.

Investeringstödet är fortfarande 20% av den totala investeringskostnaden. Det är ännu oklart vad som gäller efter årskiftet, men all tyder på att bidraget finns att ansöka 2020.
Batterilagringsbidraget är 60.000 kr och förlängt till 31 januari 2020.

För större fastigheter (boStadsrättsföreningar) gäller lite andra regler: http://vuef.se/hogsta-forvaltningsdomstolen-hfd-medger-momsavdrag-for-solcellsanlaggning/

Se även Energimyndigheten som har all dokumentation, tips och länkar som du kan tänkas behöva.

Innan du börjar:

Passar mitt villatak för solceller? Vad behöver jag tänka på innan jag bestämmer mig? https://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/har-mitt-hus-ratt-forutsattningar/

Men vem kan göra installationen?

Västmanland Upplands Energiförening har goda kontakter och erfarenheter av våra stödjande företag – med både solcellsföretag, energimätning och installationer.

Bengts nya villablogg: Ta bort hämmande kravet nettokonsument för solcellsägare

Solceller hade inte blivit någon succé hos småhusägare om det inte vore för vissa politiska stödåtgärder. En av de viktigaste är att man som småhusägare inte behöver betala något inmatningsabonnemang för den överskottsel som matas in till nätet.

Jag författade 2005 rapporten ”Nätanslutning av småskaliga solcellssystem för elförsäljning. Elforsk report 05:30 (2005)”. Där påpekades att kostnaden för det inmatningsabonnemang (då 4 400 kr/år inklusive moms hos Mälarenergi) som behövs för att sälja överskottsel var så hög att det inte lönade sig att producera något för försäljning för en småhusägare, som idag svarar för den i särklass största andelen bland solcellsägarna. Det dröjde dock till april 2010 innan en ändring gjordes i Ellagen. Ändringen gjorde att mindre elproducenter inte behöver betala något inmatningsabonnemang om man har ett säkringsabonnemang som är högst 63A, inmatning till nätet har högst 43,5 kW effekt och om man är nettokonsument under ett kalenderår, det vill säga att man köper mer el än man säljer. Utan denna förändring hade vi sett mycket mindre solcellssystem på småhus idag, utan något större överskott för försäljning.

Säljer man mer el än man köper blir man en nettoproducent. Om man blir nettoproducent under ett år har nätbolaget rätt att ta ut en årlig avgift för inmatningsabonnemanget. Men det är inget krav att nätbolagen måste ta ut en avgift och det är inte alla nätbolag som gör det. Kolla därför med ditt nätbolag hur de gör och vad det i sådana fall kostar. Kostnaden för det årliga abonnemanget är vanligen så hög att det inte lönar sig för en småhusägare att bli nettoproducent om nätbolaget vill ha betalt för inmatningsabonnemanget.

Kravet om nettokonsument hindrar utvecklingen för solceller

Trenden är att småhusägare bygger större anläggningar än för några år sedan då solcellsanläggningar har blivit billigare och medvetenhet om solceller ökat. Man kan exempelvis vilja fylla sitt hustak för att få en snygg installation. Om man har en låg elanvändning är det troligt att man blir nettoproducent och man riskerar att få betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget. Valet kan då bli att man installerar en mindre anläggning och på så vis hindras utvecklingen för solceller.

Frågor om nettokonsument eller nettoproducent är en av de vanligaste som dyker upp på bloggen. Blev senast igår uppringd av en västeråsare som installerat solceller och som blivit nettoproducent. Vare sig det bolag han köpt solcellerna ifrån eller dess underleverantör hade upplyst honom om att Mälarenergi tar betalt för inmatningsabonnemanget när man blir nettoproducent. Hos Mälarenergi kostar abonnemanget 2025 kr/år. Men vissa nätbolag tar inte ut någon avgift. Enligt tidigare kommentarer från bloggläsare tog exempelvis E.ON bort avgiften den 1 januari 2019. Ellevio är ett annat nätbolag som inte tar ut någon avgift för inmatning.

Önskvärda ändringar

För att slippa kravet på en årlig avgift för inmatningsabonnemanget bör följande ändringar göras i Ellagen:

  • Ta bort kravet på nettokonsument.
  • Ändra säkringsgränsen från 63A till 100A.

Det presenterades en promemoria om ny Elmarknadslag i september 2017, där man föreslog att ta bort kravet på nettokonsument för att slippa betala inmatningsabonnemang. Promemorian har varit ute på remiss, men ingen proposition för riksdagsbeslut finns ännu. Så det lär dröja till minst 2021 innan den nya lagen skulle kunna träda i kraft. Man kan undra varför det tar sådan tid, med tanke på att det snart gått 2,5 år sedan promemorian släpptes? Det är dags att det blir verkstad nu…

”Om vi vill stödja att flera installerar solceller och bidrar till det svenska målet om 100% förnyelsebar elproduktion 2040, enigt Energiöverenskommelsen 2016, bör lagarna utformas för att stödja istället för att stjälpa”.

I den nya förslaget finns fortfarande gränsen 63 A för säkringsabonnemanget kvar. När det gäller skattereduktionen för överskottsel som matas in till nätet är gränsen däremot 100 A säkringsabonnemang i Inkomstskattelagen (67 kap., §27). Det vore önskvärt att ha samma gräns, 100 A, i både den nya Elmarknadslagen och i Inkomstskattelagen. Om vi vill stödja att flera installerar solceller och bidrar till det svenska målet om 100% förnyelsebar elproduktion 2040, enigt Energiöverenskommelsen 2016, bör lagarna utformas för att stödja istället för att stjälpa.

  • Ett temporärt alternativ i väntan på att den nya Elmarknadslagens förslag genomförs vore att alla nätbolag frivilligt låter bli att ta ut avgiften för inmatningsabonnemanget för se små elproducenterna, på det sätt som exempelvis E.ON och Ellevio har beslutat att göra.

Ellagen idag

ellagens kapitel 4, 10§ står idag

”En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.”

Förslag i promemoria 2017-09-22

regeringens promemoria från 22 september 2017 står under “Småskalig elproduktion” i kapitel 6:

” 22 §   En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen.”

Skillnaden mot dagens ellag är att man föreslår att stryka meningen om krav på att man är nettokonsument.

Under ”Skälen för förslaget” står på sidan 179-180 i promemorian:

”Att befria elanvändare med mikroproduktion från skyldigheten
att betala nätavgift för sin inmatning är ett sätt att göra det möjligt
för dessa elanvändare att på ett lönsamt sätt sälja sin överskottsel
(prop. 2009/10:51 s. 12 f.).   …

Kravet att elanvändaren ska vara nettoanvändare
Det är angeläget att allra minsta mikroproducenterna, dvs. de som
kan ha rätt att undantas från nätavgiften enligt 4 kap. 10 § tredje
stycket ellagen, får starka incitament att investera och producera i
förnybar el. Kravet att mikroproducenten ska vara nettoanvändare
kan avhålla nya producenter från att investera i mikroproduktionsanläggningar,
eftersom även mindre avgifter har betydelse för om
en sådan investering ska ske eller inte. Kravet kan även medföra att
befintliga mikroproducenter minskar sin produktion för att inte
vara tvungna att betala nätavgiften för inmatning.
Kravet att mikroproducenten måste vara nettoanvändare under
ett kalenderår innebär även en administrativ börda för nätföretagen,
som varje år kontrollerar om mikroproducenten har varit
nettoanvändare eller inte och fakturar elnätsavgiften i efterhand om
producenten inte har varit en nettoanvändare. Med hänsyn till att
det kan antas tillkomma elanvändare som producerar sin egen el
kan också de administrativa kostnaderna för företagen antas öka.
Med hänsyn till att kravet kan motverka etableringen av mikroproduktion
av el i Sverige, och med beaktande av den administrativa
bördan för nätföretagen, bör kravet att en elproducent ska vara
nettoanvändare av el för att kunna undantas från nätavgiften för inmatning
utgå.”

Via Bengts nya villablogg