Vetenskapen ger lösningar till lägre elkostnader

PowerCircle: Forskning ger stöd åt mer efterfrågeflexibilitet

En ökad efterfrågeflexibilitet kan underlätta för regioner med kapacitetsbrist i elnäten. Forskare vid Uppsala universitet menar att prissignaler som pekar kunderna i rätt riktning kan frambringa outnyttjad flexibilitet, även när de ekonomiska incitamenten att vara flexibel är små. Trots det är det idag mycket få nätägare som har infört smarta nättariffer eller erbjuder sina kunder vägledning i hur de kan vara flexibla.

https://www.mynewsdesk.com/se/power-circle-ab/news/forskning-ger-stoed-aat-mer-efterfraageflexibilitet-383673?utm_campaign=send_list

Allt fler regioner runt om i Sverige upplever att elnäten inte riktigt räcker till för den samhällsutveckling som pågår. Att bygga nya elledningar tar lång tid, varför många nätägare ser sig om efter andra lösningar som kan göra att omställningen till ett mer elektrifierat samhälle inte stannar upp. Efterfrågeflexibilitet är en snabb och billig lösning som skulle kunna frigöra plats och bidra till ett mer effektivt utnyttjande av nätet.

Uppsala Smart Energy Research group (USER), som leds av Cajsa Bartusch vid Uppsala universitet, har studerat effekten av olika styrmedel för efterfrågeflexibilitet under många år tillsammans med proaktiva elnätsbolag, teknik- och tjänsteföretag. Forskningen visar att styrsignaler för flexibilitet, såsom tidsvarierande effekttariffer och feedback, kan förmå kunder att ändra hur och när de använder el och därmed bidra till att frigöra kapacitet i elnätet. Trots detta är det endast en handfull elnätsbolag som har implementerat någon form av styrmedel för flexibilitet bland hushållskunder.

–  Många i branschen verkar ha uppfattningen att hushållskunder är ovilliga att vara flexibla i sin elanvändning, ofta med hänvisning till att det ekonomiska incitamentet att vara flexibel är för litet. Denna uppfattning tycks ofta grunda sig i personlig åsikt eller undersökningar där människor ombetts ta ställning till hypotetiska situationer och omständigheter. Våra studier av styrmedel som tillämpats i verkligheten visar på andra slutsatser, säger Isak Öhrlund, doktorand vid avdelningen för industriell teknik på Uppsala universitet.

Den multidisciplinära forskargruppen menar att vi måste studera verkliga implementeringar av styrmedel för att förstå hur och varför (eller varför inte) människor svarar på dem. Sådana studier, vilka uppgår till hundratals världen över, visar inte bara att prissignaler fungerar, utan också att priset i sig inte är avgörande. Människor läser in mer än kronor och ören i en prissignal. Den säger något om vad som är rätt och fel, bra och dåligt, förväntat, normalt etc. Utformningen och kommunikationen av en prissignal är därför minst lika viktig som själva prisnivån. 

För att ett styrmedel ska vara ändamålsenligt behöver kunderna veta vad de kan göra, varför och hur. Att prata kostnadsbesparingar när dessa är låga eller när kunderna drivs av andra motiv kan få motsatt effekt. Budskapet behöver också upprepas. Om knappt hälften av kunderna känner till att de har en tidsdifferentierad effekttariff, vilket visat sig vara fallet i flertalet studier som forskargruppen genomfört, kan vi förstås inte förvänta oss full effekt.

– Jag ser en stor potential i den flexibilitet som ligger outnyttjad hos kunderna. Både för att använda näten mer resurseffektivt och för att möjliggöra mer variabel elproduktion. Men idag saknar kunderna ofta förutsättningar att vara flexibla. Här behöver vi i branschen bli bättre på att ge kunderna tydliga signaler och rätt kunskap, säger Johanna Lakso, VD på Power Circle.

Att automatiskt styra uppvärmning, kylning, varmvatten, med mera på ett sätt som inte påverkar komforten hos kunderna har det pratats om mycket de senaste åren. Flera studier har pekat på att den teoretiska potentialen är omkring 25 procent. Även direkt laststyrning kräver styrsignaler och kundernas engagemang. Den nya tekniken måste finansieras, installeras och accepteras av kunderna. Men forskargruppen i Uppsala tycker inte att vi ska begränsa oss till bara den flexibilitet som är helt personoberoende.

– Jag upplever att det finns en slags teknikoptimistisk ”allt eller inget”-mentalitet där direkt laststyrning är universallösningen som gör övriga styrmedel överflödiga. Man tycks glömma att effekttoppar ofta utgörs av mänskliga aktiviteter som inte kan styras rakt av. Ska vi realisera flexibilitetspotentialen krävs flera kompletterande lösningar och en ökad medvetenhet kring dessa. Att implementera tidsdifferentierade och effektbaserade elnätstariffer är en lågt hängande frukt, säger Isak Öhrlund.

Power Circle vill bidra i utvecklingen av mer efterfrågeflexibilitet. Under det närmaste året planeras ett exjobb som undersöker möjliga elnätstariffer som främjar flexibilitet. Dessutom samarrangeras mötesplatsen SamspEL Arena med projektet CoordiNet den 5 december 2019. CoordiNet arbetar med att demonstrerar lokala flexibilitetsmarknader. Ytterligare en styrsignal för flexibilitet.

Läget på elmarknaden – vecka 38 2019

Mindre fasta elnätsavgifter och mer rörligt, lär bli konsekvensen när nya bindande regler gentemot elbolagen kommer nästa år. Syftet: Att använda de allt mer ansträngda näten smartare.

Sverige har ingen brist på el, med undantag för en del extremkalla vinterdagar då läget kan bli ansträngt. Tvärtom, sammantaget exporterar Sverige el till utlandet. Se bifogad PDF-fil: http://media.vuef.se/2019/09/Laget_pa_elmarknaden_v38_2019.pdf

https://www.energinyheter.se/20190922/20826/mer-rorligt-pris-med-nya-elnatsavgifter

https://www.energimarknadsinspektionen.se/sv/nyhetsrum/nyhetsbrev/Laget-pa-elmarknaden/laget-pa-elmarknaden-veckobrev-2019/laget-pa-elmarknaden-vecka-38-2019/

Solelkommissionen: Varför har Sverige en stoppregel för solel på stora tak?

Sverige har äntligen fått en solelboom, men vi har en lagstiftning som effektivt stoppar solel på de stora taken. Det skriver nätverket Solelkommissionen i tidningen Baromtern.

Solel, som sänker våra byggnaders behov av tillförd energi, drabbas av energiskatt på den el som inte längre köps om taket är stort. Det behöver vår energiminister Anders Ygeman ändra på!

https://www.kkuriren.se/opinion/insandare/varfor-har-sverige-en-stoppregel-for-solel-pa-stora-tak-sm5204858.aspx

Otroligt snabba tendenser löser klimatmålen!?

Tack vare – vindenergi – solenergi – vattenkraft (FÖRNYBAR ENERGI) kan vi äntligen se tydliga tendenser till en epokgörande omsvängning för hela planeten. Inte nog med det nu, kommer äntligen elfordons-vågen!

Vi har med eldsjälarna i Västmanland Upplands Energiförening VUEF arbetat ihärdigt och helt ideellt de senaste åren.
Vi såg alla SVARTA RUBRIKER och ser dem ännu! Men det finns en framtid, det gäller bara att kämpa vidare!

Vi kan!

Samhället i stort blir med smart omställning mer effektivt till lägre kostnad för ALLA då vi kan lägga våra inkomster på ny växande effektivare förnybar och fossilfri energi från Sol – vind och vattenkraft. Se bara på hur snabbt solenergi och vindkraft växer i Sverige! Allt fler installerar solceller, med elfordon får vi gratis el till elbilen!

Och till väldigt stor del har det med elbilen att göra! Vi kommer att se hela ett tjugotal elfordon under 2020 – 2021.

Här är bara en av många artiklar som belyser det hela. Elbilarna är snart 40% billigare än fossilfordon! https://investors-corner.bnpparibas-am.com/investment-themes/sri/petrol-eroci-petroleum-age/

Länk: http://carboncounter.com

Elbil Sverige – Hybridbilen är redan uträknad?

Här kan du själv experimentera med flera värden: https://youtu.be/a7-yVE3jn3Y
Ytterligare belägg ger denna bild från https://www.ucsusa.org/clean-vehicles/electric-vehicles

FÖRNYELSEBART slår undan kärnkraft på kommersiella grunder.

ENERGI VIA SOL VIND OCH VATTENKRAFT ÄR VINNARE!

Tyskland kommer att lämna kärnenergi-produktionen 2022, men länder som Kina, Ryssland och Japan kommer att fortsätta förlita sig på kärnkraften. Kärnenergins roll i kraftproduktionen och klimatet i framtiden undersöktes av en kommission av experter från den Tyska teknikhögskolan ”Acatech”. Tyska Vetenskapsakademin: https://en.acatech.de

I den nu publicerade rapporten Energiesysteme der Zukunft“ (ESYS)) där man drar den slutsatsen att kärnenergi knappast kommer att vara konkurrenskraftig i framtiden jämfört med el från förnybara källor.

Förespråkare hänvisar till den nästan koldioxidfria och därmed klimatvänliga kraftproduktionen, kritiker betonar riskerna med kärnkraftverk och de nära oberäkningsbara evighetskostnaderna för lagring av kärnavfall. Men huvudorsaken till att kärnkraftsproduktionens andel minskar är tydliga.

Energibranschen har för länge sedan avstått kärnkraft i länder med liberaliserade elmarknader. Under många år har knappt några nya kärnkraftverk byggts där, pågående byggnation har avbrutits eller gamla anläggningar stängts av på grund av ineffektivitet. Detta gäller till exempel USA.

Artikeln som PDF

http://media.vuef.se/2019/08/Acatech-Studie-Erneuerbare-schlagen-Atomstrom-Wissen-Tagesspiegel-Mobil.pdf

Länk: https://m.tagesspiegel.de/wissen/acatech-studie-erneuerbare-schlagen-atomstrom/24332454.html?utm_referrer=android-app%3A%2F%2Fm.facebook.com&fbclid=IwAR1-N7IceeCqm8b7bo_LvtW5AUHxdkZeCjBPLj-HuvMt3DgFShQpCnP2zcc

Strålskyddsmyndigheten

https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/karnkraft/det-har-inspekterar-och-granskar-vi/avveckling-av-karnkraftverk-och-andra-karntekniska-anlaggningar/

Micro-plast och elcykelbatterier i våra vatten!

Microplast tar över stränderna

– Det kan till exempel vara produktionspellets, eller små, små, bitar av frigolit, säger Therese Karlsson som doktorerar på marint skräp vid Göteborgs universitet.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/mikroplast-tar-over-stranderna

Batterierna måste plockas upp innan skyddshöljet går sönder

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/batterierna-maste-plockas-upp-innan-skyddsholjet-gar-sonder

Återvinning elbilsbatterier: Europa tar upp kampen om batteriåtervinning

Asien är världsledande på batteriåtervinning. Men elbilsbranschens frammarsch sätter näringen i ett helt nytt ljus – och nu tar Europa upp kampen. Omkring tio nya aktörer är i startgroparna att etablera sig då efterfrågan på metaller hårdnar.

https://www.nyteknik.se/energi/tiotalet-nya-aktorer-vill-atervinna-litiumbatterier-6965674

https://www.unt.se/nyheter/europa-tar-upp-kampen-om-batteriatervinning-5376245.aspx

Nya intressanta prognoser: Sol- och vind som drivande kraft för förnybar energi i Sverige. Och Vindkraften driver på!

Den totala kapaciteten för förnybar energi, exklusive vattenkraft i Sverige kommer att mer än fördubblas från 14,8 gigawatt (GW) 2019 till 30,4 GW år 2030, prognosticerar GlobalData, ett ledande data- och analysföretag.

Global Datas diagram som visar omfattningen av olika energiformer i Sverige i 2018. Diagram: Global Data

GlobalDatas senaste rapport, ”Sveriges Power Market Outlook fram till 2030, Uppdatering 2019 – Marknadsutvecklingar, Regler och Konkurrensscenario”, prognosticerar att landets solcells- (PV) och vindenergisektor förväntas växa i form av årlig tillväxt (CAGR) på 16 respektive 8,3 procent under 2019-2030.

– Regeringsprogram och stimulanser i form av bidrag till solfångare, upphävande av skatt på solel ifråga om kommersiella PV-installationer och generösare byggnadstillstånd när det gäller solenergisystem kommer att öka solenergisektorns omfattning och bidra till tillväxten av förnybara energikällor. Dessutom har vindkraftsegmentet identifierats av den svenska regeringen som ett potentiellt område för kapacitetsutbyggnad för att kunna uppnå 100- procentsmålet för förnybar energi 100 procent före 2040, konstaterar Arkapal Sil, energianalytiker på GlobalData. 

Enligt GlobalData ökar offshore-vind med 15 procent (CAGR) från 191 megawatt (MW) 2019 till 873 megawatt år 2030. Denna snabba ökning återspeglar den stora befintliga offshore-vindpotentialen längs Sveriges långa kustlinje.

Via Energinyheter.se: https://www.vindkraftsnyheter.se/20190802/5821/globaldata-sol-och-vind-som-drivande-kraft-fornybar-energi-i-sverige-under-2019-2030

Vår vindkraftproduktion ökar samtidigt kraftigt enligt statistiken:

Se artikellänk nedan!

Energimyndigheten: Mer än fördubblad vindkraftsproduktion till 2022

Energimyndigheten publicerar nu sommarens kortsiktsprognos över Sveriges energianvändning och energitillförsel för perioden 2018–2022. Den totala tillförseln av energi i Sverige väntas minska från 605 till 582 terawattimmar (TWh), medan den slutliga energianvändningen i samtliga användarsektorer väntas öka.

Anledningen till att energitillförseln minskar är att kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 är planerade att stängas ned under prognosåren. Vid elproduktion från kärnkraft är energiförlusterna större än exempelvis vid elproduktion från vindkraft och därmed minskar energitillförseln. Kärnkraftsproducerad el väntas minska med 16 TWh mellan 2018 och 2022. Samtidigt väntas elproduktionen från vindkraft öka med 20 TWh. Elexporten väntas öka fram till 2022.

Energianvändningen inom sektorn bostäder och service väntas öka från 143 TWh 2018 till 146 TWh år 2022. Den största ökningen beror på att prognosåren antas bli normalvarma och därmed kräva mer energi för uppvärmning. 2018 var nästan nio procent varmare än normalt och därför var uppvärmningsbehovet lägre. En marginell ökning av energibehovet inom sektorn kommer från energianvändningen i nya bostäder. Trenden inom sektorn visar på en ökad el- och fjärrvärmeanvändning, en konstant biobränsleanvändning och en minskning i användningen av fossila bränslen.

Industrisektorns energianvändning väntas öka under prognosåren från 136 TWh 2018 till 138 TWh år 2022. Trenden visar även på en stadig ökning av biobränslen som dominerar ökningen.

Transportsektorns energianvändning väntas öka från 133 till 135 TWh under prognosperioden. Ökningen sker både inom inrikes och utrikes transporter. Den största ökningen står biodrivmedel för som ökar med knappt 3 TWh. Biodieseln HVO står för merparten av denna ökning.

Kortsiktsprognos diagram 2019.png

Länk till artikel: https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2019/kortsiktsprognos-mer-an-fordubblad-vindkraftsproduktion-till-2022/

Europeiska investeringsbanken skall på förslag helt sluta investera i fossila energiprojekt

Europeiska investeringsbanken, EIB, ska satsa mer på miljövänlig teknik. Från och med slutet av nästa år ska man också helt sluta investera i fossila energiprojekt, föreslår EIB:s vicedirektör Andrew McDowell.

– Vi vill öka vårt stöd till energiövergången i Europa, säger Andrew McDowell.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7272287

Vindkraft: Europe installs 4.9 GW of new wind energy capacity in first half of 2019

Europe installed 2.9 GW of onshore wind in the first half of the year. This is down on the 3.3 GW installed in the same period last year. Installations were particularly poor in Germany, which had its worst first half of the year since 2000. The industry expects installations to pick up in the second half of the year, but German grid connected volumes for 2019 as a whole will be lower than historical levels. Of all European countries, France had the most onshore installations with 523 MW.