Forskarstudenten Nelson Sommerfeldt på KTH har utvecklat ett sätt att ta reda på om och när det ekonomiskt försvarbart att investera i solpaneler. Forskningsresultatet vänder sig i förlängningen till bostadsrättsföreningar och företag så väl som privatpersoner.
”Det är en hundraprocentig chans att investeringen kommer att återbetala sig”.
– Om vi som exempel tar ett hustak i sydlig riktning i centrala Sverige med solpaneler monterade som klarar av att tillgodose 50 procent av elbehovet så kan metoden räkna ut att det är en hundraprocentig chans att investeringen kommer att återbetala sig.
Nelson Sommerfeldt på KTH
– Metoden jag utvecklat är relevant för alla som äger en byggnad, är intresserad av solceller men som inte är experter på investeringar i energiteknik. Bland målgrupperna finns styrelser i bostadsrättsföreningar, hyresvärdar, villaägare och företag, berättar Nelson Sommerfeldt.
Ett nytt projekt har därför startats där KTH i samarbete med Beteendelabbet, en satsning som finansieras av Energimyndigheten, ska verka för detta.
Enligt Nelson Sommerfeldt kan hans sätt att utforska investeringsmöjligheterna i solpaneler bidra till att fler satsar på den förnyelsebara tekniken.
– Idag står solpaneler för en liten del av svensk energiproduktion, och det finns stor potential för öka den mängden rejält.
Via Price Waterhouse Sverige: En ny dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) slår fast att momsavdragsförbudet för stadigvarande bostad inte omfattar en bostadsrättsförenings förvärv av solcellsanläggning. Föreningen medges avdragsrätt för moms i den utsträckning som förvärvet är hänförligt till föreningens momspliktiga försäljning av överskottsel.
Den som bedriver momspliktig verksamhet har som utgångspunkt rätt att dra av ingående moms på sina kostnader, så att momsen inte belastar verksamheten. Det finns dock ett allmänt avdragsförbud som innebär att moms på kostnader som avser stadigvarande bostad inte får dras av, även om det förekommer momspliktiga intäkter.
Det mål som HFD har avgjort avser en bostadsrättsförening som har ett trettiotal flerfamiljshus med närmare 550 lägenheter. Föreningen installerade solceller på en majoritet av husen under 2012-2014 och yrkade momsavdrag på installationskostnaderna med totalt 1,89 miljoner kronor. Beloppet motsvarade enligt föreningen två tredjedelar av momsen på kostnaderna för solcellsanläggningen. Bakgrunden till att avdrag yrkades med två tredjedelar var att nämnda andel av den producerade elen såldes, med moms, till elhandlare. Den resterande tredjedelen av elen förbrukades i de egna fastigheterna.
Skatteverket nekade momsavdrag med motiveringen att solcellsanläggningen levererar el till byggnader som i sin helhet är utformade och används som stadigvarande bostäder samt att anläggningen är en integrerad del av elsystemet i byggnaderna och därmed inte avskild från de stadigvarande bostäderna.
HFD ansåg att det förhållandet att den el som solcellsanläggningen producerar till viss del används i byggnader som utgör stadigvarande bostad inte innebär att anläggningen som sådan ska anses vara en del av stadigvarande bostad. Av detta följer att den moms som hänför sig till förvärvet av en sådan anläggning får dras av i den utsträckning som anläggningen används i en momspliktig verksamhet. HFD medgav därför föreningen avdrag med två tredjedelar av momsen på installationskostnaderna.
Kommentar
HFD:s dom klargör att avdragsförbudet för stadigvarande bostad inte är tillämpligt på solcellsanläggningar, även om de installeras på bostadshus. Domen klargör också att avdragsrätt för moms föreligger för investeringar i solcellsanläggningar i den utsträckning som anläggningen används i en momspliktig verksamhet. Denna avgörande dom går i linje med den kammarrättsdom som vi skrivit om på Tax matters tidigare. Då hade två makar installerat solceller på en ekonomibyggnad och överskottselen, cirka 66 procent av den el som producerats, såldes till ett elhandelsbolag. Kammarrätten medgav i det målet avdrag på 66 procent av installationskostnaderna.
Domen innebär att HFD underkänner den restriktiva syn på momsavdragsrätten för solcellsanläggningar som Skatteverket tidigare har gett uttryck för. Skatteverket har meddelat att myndigheten kommer att se över tre ställningstaganden med anledning av HFD:s avgörande.
Notera:
Det innebär inte att en bostadsrättsförening automatiskt kan hoppa till solcellspaneler. Behoven kan vara vitt skilda men det är en klok investering som absolut lönar sig. Det är att komplettera befintlig anläggning eller ingå i nybyggnation. KTH har just gjort en studie på detta i ett antal jämförande kalkyler. http://media.vuef.se/2019/12/FULLTEXT01.pdf
Via Elinstallatören: Allt fler villaägare vill använda egenproducerad el och slippa problem med strömavbrott. Till hjälp finns så kallad ödrift, mest känd från industrin, något som musikproducenten Robert von Bahr valt att satsa på i sitt hus.
Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Regeringen vill att det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk, t.ex. i solceller och solvärme, eller i vindkraft till havs eller på land.
Sverige har äntligen fått en solelboom, men vi har en lagstiftning som effektivt stoppar solel på de stora taken. Det skriver nätverket Solelkommissionen i tidningen Baromtern.
Solel, som sänker våra byggnaders behov av tillförd energi, drabbas av energiskatt på den el som inte längre köps om taket är stort. Det behöver vår energiminister Anders Ygeman ändra på!
Tack vare – vindenergi – solenergi – vattenkraft (FÖRNYBAR ENERGI) kan vi äntligen se tydliga tendenser till en epokgörande omsvängning för hela planeten. Inte nog med det nu, kommer äntligen elfordons-vågen!
Vi har med eldsjälarna i Västmanland Upplands Energiförening VUEF arbetat ihärdigt och helt ideellt de senaste åren. Vi såg alla SVARTA RUBRIKER och ser dem ännu! Men det finns en framtid, det gäller bara att kämpa vidare!
Vi kan!
Samhället i stort blir med smart omställning mer effektivt till lägre kostnad för ALLA då vi kan lägga våra inkomster på ny växande effektivare förnybar och fossilfri energi från Sol – vind och vattenkraft. Se bara på hur snabbt solenergi och vindkraft växer i Sverige! Allt fler installerar solceller, med elfordon får vi gratis el till elbilen!
Och till väldigt stor del har det med elbilen att göra! Vi kommer att se hela ett tjugotal elfordon under 2020 – 2021.
Det blir allt vanligare med solcellsanläggningar på fastigheter runt om i landet. För fastighetsägare är det ofta en bra investering på sikt, men nu kommer allt fler rapporter om att kommuner stoppar solscellsanläggningar av estetiska skäl.
Forskare inom kemi har skapat en genomskinlig fönsterfilm som fördelar solenergin över dagen. Filmremsan väcker nu internationellt intresse.
När solen ligger på blir det olidligt varmt inomhus och kylanläggningar går igång. På kvällen när solen inte lyser, behövs å andra sidan energi för uppvärmning. Plastfilmen från Chalmers kan vara lösningen på hur solenergin kan fördelas över dagen.
Det är en molekyl med unika egenskaper som forskarlaget på Chalmers skapade för några år sedan, som nu utvecklats vidare. En plastfilm med den nya molekylen har skapats och monterats på glas.
För en tid sedan presenterades forskningsresultaten om plastfilmen i den internationella vetenskapliga tidskriften Advanced Science.
Sen dess har mailkorgen hos professor Kasper Moth-Poulsen, som leder forskarlaget på Chalmers kemisektion, fyllts med brev från när och fjärran.
– Gensvaret har varit stort, säger Kasper Moth-Poulsen. Och lyckas vi med detta får vi ett bättre inomhusklimat samtidigt som vi sparar energi. Och det gäller ju inte bara hus i Sverige, det är intressant överallt.
I höst går forskarna vidare och monterar en vidareutvecklad plastfilm på ett riktigt fönster. Det kommer bland annat att ge svar på frågor som forskarna har om energieffektivitet och kostnader för att producera plastfilmen.
Solceller är världens snabbast framväxande förnybara energikälla och i ett framtida hållbart energisystem är det därför nödvändigt att känna till solcellernas prestanda – både lokalt, regionalt och globalt. Danska forskare vid Aarhus universitet har nu tagit fram modell för solenergipotentialen över hela världen och all data är fritt tillgänglig för alla som vill använda den.
