Inbjudan: Vilka möjligheter har Västmanland för vindkraft?

Med nya högre vindkraftverk ökar potentialen samtidigt som det finns andra motstående intressen. Se Program, -pdf

Tid: 31 januari kl. 09.30 – 16.00 och 1 februari
kl. 09.30 – 15.00.

Sverige arbetar för målet 100 procent förnybar elproduktion år 2040. I Energimyndighetens scenarier
kommer vindkraft utgöra en stor del av framtidens
elproduktion, upp till 90 TWh per år. Vilka möjligheter
har Västmanland för vindkraft? Med nya högre vindkraftverk ökar potentialen samtidigt som
det finns andra motstående intressen.


Dag ett riktar sig till dig som kan komma att beröras
av vindkraft i arbetet eller föreningslivet. Energimyndigheten
berättar om vindkraftens roll för ett 100
procent förnybart elsystem. Potentialen för vindkraft i
Västmanland visas. Hinder mot vindkraft såsom naturvärden,
luftfart, samhällsplanering presenteras. VKS
Vindkraft AB berättar om vindkraftparken Målarberget
som byggs utanför Norberg. Frågor för näringsliv och
kompetensförsörjning besvaras. Tillståndsprocessen
och vindkraftens betydelse för stora it-bolag föredras.

Den andra dagen riktar sig till föreningar, företag,
entreprenörer och en intresserad allmänhet. Här
presenteras småskalig vindkraft, kollektivt ägande
av vindkraft, hur vindkraften kan integreras i vår
energiförsörjning, ny teknik, hybridsystem och energilagring
m.m. Västmanland Upplands Energiförening
arrangerar.
Alla är självklart välkomna båda dagarna!

Anmälan, klicka på länken:
Anmälan konferensdag 1 och 2
Endast anmälan konferensdag 1, fredag
Endast anmälan konferensdag 2, lördag
Alt, se www.sv.se – sök ”konferens vindkraft”.
Frågor:
Kontakta vindkraft@fa2030.se eller mobil
070-457 68 22 under normal kontorstid.

ENERGIMYNDIGHETEN: Svensk innovationskraft vägvisande i energiomställningen

Tävlingen Startup Energy Transition (2020-01-15) syftar till att lyfta fram innovativa energilösningar som kan bidra till den globala energiomställningen. Svensk innovationskraft står sig väl ur ett internationellt perspektiv och tidigare deltagare vittnar om att tävlingen har fungerat som en viktig språngbräda ut på nya marknader. Sista anmälningsdag är 15 januari 2020. 

Klimatkrisen ställer nya krav på att identifiera hållbara, innovativa energilösningar som snabbt kan göra stor nytta. Det är en av anledningarna till att 100 utvalda startups och unga företag från hela världen varje år gör upp om prispengar på upp till 10 000 euro i World Energy Councils och Denas tävling Startup Energy Transition.  

https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2019/svensk-innovationskraft-vagvisande-i-energiomstallningen/

INBJUDAN TILL STUDIEBESÖK!

Frösshammars gård i Arboga där vi får veta mer om vedeldning och se en stor täljstensugn. 

Ägaren Sune Kvist berättar om ugnen och om vedeldning med olika trädslag. 

Vi bjuds på fika ! 

Studiebesöket äger rum söndag 27/10 kl.14.00 

Klicka för länk

Frösshammars Gård ligger söder om Arboga och finns att hitta på Google Maps. 

Samåkning ordnas från Enköping, Västerås och Köping. 

Anmälan senast 22/10 och eventuella önskemål om samåkning från Enköping eller Västerås till Gunnar Öberg tel./sms 0707142262 eller gunnaroberg@bredband2.com. 

För samåkning från Köping kontakta Nils Larsson tel. 0705429795 

Välkomna! 

Med soliga hälsningar styrelsen i Västmanland Upplands Energiförening, www.vuef.se 

Som villaägare kan du spara hundratusentals kronor med solceller – och rädda klimatet samtidigt!

Via Elinstallatören: Allt fler villaägare vill ­använda egenproducerad el och slippa ­problem med strömavbrott. Till hjälp finns så kallad ödrift, mest känd från industrin, något som musik­producenten Robert von Bahr valt att satsa på i sitt hus.

https://www.elinstallatoren.se/innehall/nyheter/2019/oktober/robert-kor-odrift-med-ferroamp-min-elrakning-ar-pa-minus-6-500-kronor/?

https://www.elinstallatoren.se/innehall/nyheter/2019/oktober/har-ar-prylarna-som-fixar-odriften/

I VUEF har vi två företagsmedlemmar som vet mer kring verkliga installationer och har goda bra referenser. Se vår företagssida:

Vetenskapen ger lösningar till lägre elkostnader

PowerCircle: Forskning ger stöd åt mer efterfrågeflexibilitet

En ökad efterfrågeflexibilitet kan underlätta för regioner med kapacitetsbrist i elnäten. Forskare vid Uppsala universitet menar att prissignaler som pekar kunderna i rätt riktning kan frambringa outnyttjad flexibilitet, även när de ekonomiska incitamenten att vara flexibel är små. Trots det är det idag mycket få nätägare som har infört smarta nättariffer eller erbjuder sina kunder vägledning i hur de kan vara flexibla.

https://www.mynewsdesk.com/se/power-circle-ab/news/forskning-ger-stoed-aat-mer-efterfraageflexibilitet-383673?utm_campaign=send_list

Allt fler regioner runt om i Sverige upplever att elnäten inte riktigt räcker till för den samhällsutveckling som pågår. Att bygga nya elledningar tar lång tid, varför många nätägare ser sig om efter andra lösningar som kan göra att omställningen till ett mer elektrifierat samhälle inte stannar upp. Efterfrågeflexibilitet är en snabb och billig lösning som skulle kunna frigöra plats och bidra till ett mer effektivt utnyttjande av nätet.

Uppsala Smart Energy Research group (USER), som leds av Cajsa Bartusch vid Uppsala universitet, har studerat effekten av olika styrmedel för efterfrågeflexibilitet under många år tillsammans med proaktiva elnätsbolag, teknik- och tjänsteföretag. Forskningen visar att styrsignaler för flexibilitet, såsom tidsvarierande effekttariffer och feedback, kan förmå kunder att ändra hur och när de använder el och därmed bidra till att frigöra kapacitet i elnätet. Trots detta är det endast en handfull elnätsbolag som har implementerat någon form av styrmedel för flexibilitet bland hushållskunder.

–  Många i branschen verkar ha uppfattningen att hushållskunder är ovilliga att vara flexibla i sin elanvändning, ofta med hänvisning till att det ekonomiska incitamentet att vara flexibel är för litet. Denna uppfattning tycks ofta grunda sig i personlig åsikt eller undersökningar där människor ombetts ta ställning till hypotetiska situationer och omständigheter. Våra studier av styrmedel som tillämpats i verkligheten visar på andra slutsatser, säger Isak Öhrlund, doktorand vid avdelningen för industriell teknik på Uppsala universitet.

Den multidisciplinära forskargruppen menar att vi måste studera verkliga implementeringar av styrmedel för att förstå hur och varför (eller varför inte) människor svarar på dem. Sådana studier, vilka uppgår till hundratals världen över, visar inte bara att prissignaler fungerar, utan också att priset i sig inte är avgörande. Människor läser in mer än kronor och ören i en prissignal. Den säger något om vad som är rätt och fel, bra och dåligt, förväntat, normalt etc. Utformningen och kommunikationen av en prissignal är därför minst lika viktig som själva prisnivån. 

För att ett styrmedel ska vara ändamålsenligt behöver kunderna veta vad de kan göra, varför och hur. Att prata kostnadsbesparingar när dessa är låga eller när kunderna drivs av andra motiv kan få motsatt effekt. Budskapet behöver också upprepas. Om knappt hälften av kunderna känner till att de har en tidsdifferentierad effekttariff, vilket visat sig vara fallet i flertalet studier som forskargruppen genomfört, kan vi förstås inte förvänta oss full effekt.

– Jag ser en stor potential i den flexibilitet som ligger outnyttjad hos kunderna. Både för att använda näten mer resurseffektivt och för att möjliggöra mer variabel elproduktion. Men idag saknar kunderna ofta förutsättningar att vara flexibla. Här behöver vi i branschen bli bättre på att ge kunderna tydliga signaler och rätt kunskap, säger Johanna Lakso, VD på Power Circle.

Att automatiskt styra uppvärmning, kylning, varmvatten, med mera på ett sätt som inte påverkar komforten hos kunderna har det pratats om mycket de senaste åren. Flera studier har pekat på att den teoretiska potentialen är omkring 25 procent. Även direkt laststyrning kräver styrsignaler och kundernas engagemang. Den nya tekniken måste finansieras, installeras och accepteras av kunderna. Men forskargruppen i Uppsala tycker inte att vi ska begränsa oss till bara den flexibilitet som är helt personoberoende.

– Jag upplever att det finns en slags teknikoptimistisk ”allt eller inget”-mentalitet där direkt laststyrning är universallösningen som gör övriga styrmedel överflödiga. Man tycks glömma att effekttoppar ofta utgörs av mänskliga aktiviteter som inte kan styras rakt av. Ska vi realisera flexibilitetspotentialen krävs flera kompletterande lösningar och en ökad medvetenhet kring dessa. Att implementera tidsdifferentierade och effektbaserade elnätstariffer är en lågt hängande frukt, säger Isak Öhrlund.

Power Circle vill bidra i utvecklingen av mer efterfrågeflexibilitet. Under det närmaste året planeras ett exjobb som undersöker möjliga elnätstariffer som främjar flexibilitet. Dessutom samarrangeras mötesplatsen SamspEL Arena med projektet CoordiNet den 5 december 2019. CoordiNet arbetar med att demonstrerar lokala flexibilitetsmarknader. Ytterligare en styrsignal för flexibilitet.

Gunnar Öberg verkar för förnybar energi

Gunnar Öberg – Ordförande i VUEF.se

Gunnar Öberg har i årtionden värmt hyreshus med pellets och sol och är delägare i småskalig vattenkraft.

Sedan 10 år driver han hobbylantbruk med vattenbufflar. Han är netto-nollförbrukare av el med 20 kW solceller på taket, elbil som laddas med solel direkt från taket då solen skiner och väntar på leverans av ett 13,5 kWh litiumbatteri för ännu högre självförsörjningsgrad.

Han bor i en egenbyggd, välisolerad villa som värms med ved från egen skog. Elbilen som nu rullat ca 9 000 mil under drygt 3 år kommer aldrig att bytas till en ”fossildriven” bil igen.

HOVGÅRDEN LIVSLOFTET

På sjön är det både tyst, billigt och avgasfritt att glida fram med en eldriven utombordare. Batterierna är fullt tillräckliga för dagsutflykter.

Gunnar Öbergs Hovgården – Livsloftet.se

Gunnar är ordförande i Västmanland Upplands Energiförening VUEF (www.vuef.se) som bildades 1978, en ideell politiskt obunden förening som verkar för förnybar energi och energibesparing. VUEF arrangerar studiebesök och seminarier, är verksamt inom solel, elbilar, energilagring och ny energiteknik.

Knutet till VUEF är ungdomssektionen ”Unga Klimathjältar” som finns på Instagram/facebook och ”Aktieklubben Förnybar Framtid” på facebook där ett 40-tal greentech-företag bevakas.
VUEF är även remissinstans i energifrågor för Region Västmanland och deltar i projekten ”Hemakvaponi” och ”Vindkraft i Västmanland”.

CARL OLOV PERSSON

Foto: Privat

Läget på elmarknaden – vecka 38 2019

Mindre fasta elnätsavgifter och mer rörligt, lär bli konsekvensen när nya bindande regler gentemot elbolagen kommer nästa år. Syftet: Att använda de allt mer ansträngda näten smartare.

Sverige har ingen brist på el, med undantag för en del extremkalla vinterdagar då läget kan bli ansträngt. Tvärtom, sammantaget exporterar Sverige el till utlandet. Se bifogad PDF-fil: http://media.vuef.se/2019/09/Laget_pa_elmarknaden_v38_2019.pdf

https://www.energinyheter.se/20190922/20826/mer-rorligt-pris-med-nya-elnatsavgifter

https://www.energimarknadsinspektionen.se/sv/nyhetsrum/nyhetsbrev/Laget-pa-elmarknaden/laget-pa-elmarknaden-veckobrev-2019/laget-pa-elmarknaden-vecka-38-2019/

Regeringen: 500 miljoner kronor mer till solcellsstödet i höständringsbudgeten

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Regeringen vill att det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk, t.ex. i solceller och solvärme, eller i vindkraft till havs eller på land.

https://www.regeringen.se/artiklar/2019/09/500-miljoner-kronor-mer-till-solcellsstodet-i-hostandringsbudgeten/

Solsafari? Kan det vara något?

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/folj-med-pa-solsafari-i-kalmar-lan

Under söndagen arrangerades solsafari för första gången i Kalmar län. 33 solcellsägare runt om i länet visade upp sina solceller för besökare och det fanns möjlighet att ställa frågor. 

En av dem som gick att besöka var Thomas Börjesson utanför Vissefjärda i Emmaboda kommun.  

– Jag har en mindre anläggning på mitt garagetak som jag visar upp. När länsstyrelsen ringde och frågade om jag ville vara med, så sa jag ja. Det är ju bra om fler blir intresserade av att skaffa solceller, säger han. 

Det är länsstyrelsen i Kalmar som står bakom tillställningen och syftet är att få fler att bli intresserade av miljövänlig elproduktion. 

Många olika typer av anläggningar gick att besöka. Förutom de 20 villor som visade upp sina solcellspaneler, så deltog bland annat lantbruk, skolor och sjukhus. 

Intresset för solenergi växer. Det kan man bland annat se eftersom antalet bidragsansökningar till Länsstyrelsen för att bygga solcellsanläggningar har ökat stadigt. Thomas Börjesson tror det bland annat beror på att anläggningarna hela tiden blir bättre. 

–  Jag har haft min anläggning i snart tre år och under den tiden så har priserna sjunkit och samtidigt blir de lite effektivare, säger han. 

I klippet visar Thomas Börjesson upp sin anläggning och berättar hur många år det kommer att ta innan den är lönsam. 

Regeringen kommer att pröva om den kritiserade utbyggnaden av Preems raffinaderi i Lysekil ska tillåtas eller ej.

På en pressträff under fredagen berättade klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) om varför regeringen, och inte en domstol, ska pröva Preems raffinaderi i Lysekil.

– Regeringen har beslutat att den ska pröva om verksamheten ska tillåtas eller inte. Det innebär att det är regeringen och inte Mark- och miljödomstolen, säger Isabella Lövin.

Att regeringen kliver in på det här sättet har den – i enlighet med miljöbalken – rätt att göra i vissa fall, om konsekvensen av ärendet kan antas bli omfattande, enligt ministern.

– Det finns en tydlig koppling mellan miljöbalkens skrivningar och klimatmålen, säger hon.

Att regeringen prövar ärenden av det här slaget är dock ovanligt.

– Vi måste vända på varje sten så att vi styr mot de av riksdagen framtagna klimatmålen, säger Isabella Lövin.

De juridiska turerna kring utbyggnaden har varit många sedan mark- och miljödomstolen i Vänersborgs tingsrätt gav den grönt ljus i fjol.

Beslutet överklagades av flera organisationer, däribland Naturskyddsföreningen, eftersom utbyggnaden enligt Preems beräkningar kan fördubbla koldioxidutsläppen.

Naturskyddsföreningen skickade i juni en så kallad underrättelse till regeringen om att de skulle ta över ärendet från Mark- och miljööverdomstolen, vilket alltså nu sker.

Preem har ansökt om att bygga ut sin anläggning på flera sätt. Bland annat vill bolaget ha tillåtelse att öka användningen av råvara, från 11,4 miljoner ton till 13,9 miljoner ton. Man vill även ha tillstånd att använda förnybara råvaror, till exempel raps eller tallskog, samt bygga en anläggning för att göra bensin eller diesel av så kallad tjockolja.

Det är denna process som kan leda till dubbelt så höga utsläpp av koldioxid. Enligt Preem skulle dock utsläppen samtidigt minska i användarleden.

Ekot/TT https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7285696