Bixias långtidsprognos: Räkna med högre elpriser år 2030

Nyligen publicerade Bixia sin långtidsprognos för elprisutvecklingen i Norden som sträcker sig fram till år 2030. I prognosen räknar Bixias analytiker med att elpriserna kommer att sjunka något fram till år 2021, för att därefter stiga upp till 41,5 euro per megawattimme år 2025 och 45 euro år 2030. 

Fram till 2026 har vi i Norden en positiv energibalans, vilket bland annat beror på mer förnybart. Därefter räknar elbolaget med en negativ energibalans till följd av att elexporten ökar och elanvändningen stiger.  

Jämfört med den senaste långtidsprognosen, som publicerades i november förra året, är energibalansen starkare främst beroende på att utbyggnaden av vindkraft ökar i snabbare takt. Samtidigt är det finska kärnkraftverket Olkilouto 3 framskjuten, vilket gör att energibalansen stärks senare än beräknat. 

–  Samtidigt kommer vår elanvändning att öka, både på grund av att vi blir fler invånare men också för att fler datacenter etableras i Norden samtidigt som fler elbilar kommer in på marknaden. Fram till 2030 räknar vi med en ökning på cirka 32 TWh från dagens nivåer.  Utan den kraftiga tillväxten av förnybart i kombination med energieffektiviseringar skulle priset på el bli mycket högre, säger Matina Rosenberg, analytiker på Bixia. 

Klimatmål, politiska styrmedel, naturtillgångar och ekonomi
I strävan efter att nå globala, europeiska och nationella klimat- …
Läs mer i länken nedan…

http://www.solenerginyheter.se/20190522/1306/bixias-langtidsprognos-rakna-med-hogre-elpriser-ar-2030

Lagring av el i bostadshus kan bli viktigt för hela Sverige

Det kommer att krävas helt nya sätt att tänka för att klara av framtidens leveranser av el i Sverige.
En lösning för att allt ska fungera även under de kallaste vinterdagarna kan då vara att lagra el lokalt i bostadsområden.

– Jag tror att det är en viktig del i framtidens elsystem, säger enhetschefen Anna Jäderström på myndigheten Svenska kraftnät.

Dygnet runt övervakas den svenska elproduktionen från  Svenska kraftnäts kontrollrum. Det måste hela tiden finnas en balans mellan hur mycket el som efterfrågas och hur mycket som tillverkas.

Elföretagen ser på olika sätt till att det fungerar, bland annat genom att importera och exportera el.

Men framförallt under riktigt kalla vinterdagar kan det bli problem att få fram tillräckligt mycket el. Är det då dessutom mörkt och vindstilla betyder det att produktionen av solel och vindkraft är låg.

Kärnkraft tas bort

Tidigare har det då gått att snabbt dra igång reservkraft. Men när till exempel kärnkraftsreaktorer och oljeeldade anläggningar tas bort av miljöskäl så minskar de möjligheterna.
Läs mer i länken nedan.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/lagring-av-el-i-i-bostadshus-kan-bli-viktigt-for-hela-sverige

Vi finns på Facebook!

Ökat intresse för solenergi i Sverige – vill bygga anläggningar som ansluts till elnätet

Intresset för solenergi har ökat stadigt och på senare tid har intresset för att bygga anläggningar som är anslutna till elnätet ökat stadigt.

Sune Mukka, som bor strax utanför Luleå, är en av dem som har låtit installera solpaneler, som är anslutna till elnätet där han säljer överskottet. Efter ett års drift kan han konstatera att han är mycket nöjd.

– Närmare hälften av min elproduktion har producerats från solenergi. Jag upplever att jag har en jättebra investering.

Kan få investeringsstöd

Enligt Statens energimyndighet har Sverige på senare tid fördubblat sin solcellskapaciteten varje år. Luleå energi är en av aktörerna som erbjuder lösningar till privatpersoner.

– Redan 2014 märkte vi att folk frågade om hjälp med att sätta upp solceller på sina tak, vi har många som fått offert och väntar på bidraget. säger Pirjo Estola, energiingenjör på Luleå Energi.

Via energimyndigheten har privatpersoner möjlighet att söka 20 procents investeringsstöd upp till ett visst belopp, men de är viktigt att kolla upp att man har rätt förutsättningar. (Glöm inte att man också kan få bidrag för batterilagring) Admins notering

– Det är inte så noga med exakt rätt vädersträck åt syd, men de viktiga är att det inte blir så mycket skuggor.

Rådet: Ta in offerter

Och Sune Muukkas råd är att själv ta in offerter innan man bestämmer sig och att man är intresserad av solenergi.

– Det är intressant och en spännande uppföljning där man dagligen kan se hur det fungerar.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/okat-intresse-for-solenergi-1

Ungdomaras eldrivna safaribilar skapar hållbara transport- och energilösningar

Att debatten är stor att skapa en fossilsnålare Europa hörs högljutt i EUs valkampanjer. Ett gäng miljöengagerade ungdomar vill vidga miljötänket till de Östafrikanska länder, med fokus på Kenya, genom att konvertera dieselmotorer till elektriska drivlinor, genom sin startup Opibus.

”Opibus kan vara nyckeln till att låsa upp elbilsmarknaden. Det är väldigt dyrt att importera bilar till Kenya, därför ser vi att drivlinan som ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart alternativ”, säger Filip Gardler.  

Länk till Opibus.se

https://www.va.se/nyheter/2019/05/20/Svenskarnas_eldrivna_safaribilar_skapar_hallbara_tra_sport-_och_energilosningar/

https://liu.se/nyhet/miljoengagerade-studenter-startar-foretag-i-kenya

Sluta spola bort våra avlopp med dricksvatten

Saxat ur Göteborgsposten: DebattHanteringen av vårt dricksvatten och våra avlopp måste förbättras radikalt. Inte minst för att den ekologisk väv som bär upp allt mänskligt liv nu är allvarligt hotad, skriver Ulf Svensson.

Engångs-länk till artikeln

Denna vecka äger Vattenstämman rum, platsen är Örebro och inbjudare är Svenskt Vatten som bland annat är en branschförening för kommunala avloppsreningsverk. Svenskt Vatten, som tidigare hette Svenska vatten och avloppsverksföreningen, arbetar inte enbart med dricksvatten, vilket många tycks tro. Nyligen gav föreningen till exempel ut boken Vatten – om att värdera det ovärderliga. Förutom dricksvatten ingår avlopp, slam och infrastrukturen runt detta i deras verksamhetsområde.

För många av oss är det svårförståeligt att denna sektor använder det ovärderliga dricksvattnet till att forsla bort kiss och bajs i långa ledningar.

För många av oss är det svårförståeligt att denna sektor som håller rent vatten så högt använder det ovärderliga dricksvattnet – vårt viktigaste livsmedel enligt en riksdagsdebatt helt nyligen – till att forsla bort kiss och bajs i långa ledningar. Därefter blanda detta orenade vatten med allt annat avlopp från industrier och dagvatten inklusive gifter, försöka rena denna blandsoppa och lägga en stor del av det giftiga slammet från reningsverken på vår bästa åkermark och släppa ut resten av vattnet i olika recipienter som sjöar och hav.

Ett stort problem med detta tillvägagångssätt är att man samtidigt också hotar just dricksvattenförsörjningen. Dels har utsläppen från reningsverken en negativ påverkan på råvattnet som är råvaran till vattenverken där rent dricksvatten framställs, dels hotas grundvattnet och vattentäkter via slamspridningen på vår åkermark.

Det mest naturliga vore att framtidens avloppssystem, precis som övrig avfallshantering i samhället, bygger på hushållning, sortering och återvinning.

Det mest naturliga vore att framtidens avloppssystem, precis som övrig avfallshantering i samhället, bygger på hushållning, sortering och återvinning. Vi talar om cirkulära ekonomiska system som inte tär på lagerresurser utan låter allt cirkulera i genuina kretslopp. Det kommunala initiativet om att initiera en kraftfull utbyggnad av VA-systemet – som enligt min mening håller på att bli vårt hittills största ekologiska felsatsning i modern tid – har sitt ursprung i viljan att bygga fler bostäder. Behovet av nya bostäder är mycket stort och något bör ske för att alla ska få en bostad. Frågan är dock varför framtidens produktion av bostäder främst diskuteras i relation till klimatfrågan.

Nu har även frågan om den ekologiska mångfalden och naturens så kallade ekosystemtjänster kommit fram i medias frontlinje. När många tidigare enbart har talat för 100 procent fossilfritt som den viktigaste frågan – och fått nästan allt medieutrymme – har de som lyft fram 100 procent hållbarhet som en central framtidsfråga, haft betydligt svårare att komma fram med sina budskap.

Den ekologiska väv som bär upp mänskligt liv är hotad, det vill säga nu hotas människans existens på Jorden. Det är i denna kontext som vatten- och avloppsfrågor måste sättas in.

En rapport från IPBES, som är den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel, håller på att ändra på detta. För nu konstateras att det är den ekologiska väv som bär upp mänskligt liv som är hotad, det vill säga nu hotas människans existens på Jorden. Det är i denna kontext som vatten- och avloppsfrågor måste sättas in.

Vi kan också konstatera att många av Sveriges 290 kommuner kommer att få svårt att få fram finansiering till en utbyggnad av VA-systemen. Redan i dag har många landsbygds- och glesbygdskommuner vikande befolkningssiffror, vikande skatte- underlag, högt skattetryck samt högre VA-avgifter än i våra storstadsområden. Många invånare är dessutom pensionärer med låga pensioner.

Men det positiva är att ny forskning visar att många av de små avlopp som finns i lands- och glesbygd fungerar alldeles utmärkt.

Men det positiva för dessa områden är att ny forskning visar att många av de små avlopp som finns i lands- och glesbygd fungerar alldeles utmärkt. Detta enligt en ny forskningsrapport från Havs- och vattenmyndigheten. Det behövs helt enkelt inga nya storskaliga VA-investeringar. Det finns dessutom sedan länge källsorterande toaletter som överhuvudtaget inte använder vatten, kräver avlopp eller el för att fungera, parallellt med att de producerar den bästa växtnäringen. Vattensparande teknik är på ingående, som sparar upp till 98 procent av vattenanvändningen.

Summa summarum; frågan är om det inte är områden utanför storstadsområdena som visar vägen till det hållbara kretsloppssamhället vilket krävs för att vi som art ska ha någon chans till en uthållig framtid.

Ulf Svensson

civilekonom Stockholm och tidigare forskare på Chalmers Arkitektur

Västmanland Upplands Energiförening – VUEF söker lösningarna.

Klimatfrågan är kanske den viktigaste just nu. Många varnar för världens undergång, få har lösningarna. Västmanland Upplands Energiförening – VUEF söker lösningarna.

Flera svenska företag ligger i framkant på en positiv utveckling. Företaget Minesto omvandlar tidvatten och havsströmmar till el, en enorm kraft som finns utefter kusterna runt alla våra världsdelar. Just nu färdigställer företaget en order från Färöarna som skall förse öarna med så mycket energi att öarna redan inom ett år klarar sin elförsörjning fossilfritt. En gemensam nordisk elmarknad där ebb och flod på den norska kusten skulle kunna försörja norden med el och bidra till elförsörjningen av övriga Europa.

Climeon ett annat svenskt företag, som omvandlar låga temperaturer 70-120 grader till el säljer sin teknik till fartyg som omvandlar överskottsvärmen från motordriften till el som

sedan försörjer fartyget med all den elenergi som går åt för luftkonditionering, belysning, matlagning, kyl och frys etc. Dessutom lagras el som gör att när båtarna ligger i hamn kan motorerna stängas av. Alla länder runt östersjön borde kräva att fartygen som angör hamnarna använder den tekniken.

Det finns mängder med små- och storskaliga lösningar som om de tas till vara kanske kan hejda jordens uppvärmning.

Men skall vi lyckas krävs det att politikerna vet att det finns lösningar och satsar på dem. Försök att hitta de politiker som är bäst lämpade att ta ansvar för en bra framtid för allt levande på vår jord.

Carl Olov Persson

Frågor och svar inför EU-valet

Fråga 1, Kan du enkelt förklara hur du vill att EU skall arbeta för att nå målet förnybar energiförsörjning?

Socialdemokraterna – Heléne Fritzon ”Det är bra att EU sätter en lägstanivå för alla medlemsstater, exempelvis för förnybara fordonsbränslen, men samtidigt tillåter enskilda medlemsstater med höga ambitioner att gå före. Det är glädjande att Ministerrådet i EU har enats om att andelen förnybar energi ska öka fram till 2030. Enligt direktivet ska förnybar energi utgöra 27 procent av den totala energiförbrukningen i hela EU år 2030. Målet nås bland annat genom stödsystem för förnybar elproduktion och ny lagstiftning om hur stor andel energi från förnybara energikällor som ska användas för transporter, el, värme och kyla.”

Miljöpartiet – Pär Holmgren ”I och med att det är billigt att bygga ur elproduktion från vind och sol har vi ett bra utgångsläge, eftersom tillgången på el blir bättre. EU har kommit långt globalt sett och har en gemensam marknad för el som kan utvecklas vidare. Viktigt framöver är att förbättra elnäten i EU så att el kan produceras på ett ställe och användas på ett annat ställe och så att variationen i elproduktion kan hanteras. Företag och enskilda behöver kunna sälja från energilager eller låta bli att använda el när efterfrågan är hög. För detta behövs ett smart elnät och marknadslösningar. Bilar och mindre fordon för persontransport behöver drivas med el och delas på olika sätt, gods behöver flyttas till järnväg och fartyg och lastbilar drivas med el vind eller biobränsle.
Miljöpartiet vill att målen för förnybart ska vara bindande på nationell nivå för att skapa press på medlemsländerna att ställa om. EU har under nuvarande mandatperiod förhandlat nya regler för energimarknaden. Den gröna prioriteringen har i dessa förhandlingar varit att skapa regler som på bästa sätt gynnar den gröna omställning vi vill se.”

Vänsterpartiet – ”I oktober 2014 enades EU om nya klimat- och energimål till år 2030: 40 procent lägre växthusgasutsläpp, 27 procent förnybar energi och 27 procent bättre energieffektivitet. Vänsterpartiet anser att EU ska ha betydligt ambitiösare energi- och klimatmål. Vi kräver därför tre juridiskt bindande mål: ett mål om minskning av växthusgaser på 70 procent, ett mål för att öka andelen förnybar energi med 45 procent och ett mål om en halverad energiförbrukning.
Vänsterpartiet vill se mer ambitiösa mål, som också måste vara bindande för medlemsländerna. Vi vill till exempel se en grön investeringsplan för en hundra procent förnybar energimodell. Vi arbetar också för en skärpning av kraven så att vi kan leva upp till parisavtalet.”

Moderaterna – Jessica Polfjärd ”Genom att skapa en mer sammanlänkad europeisk energimarknad med ökad handel över gränserna, urfasade subventioner (inte minst fossila bränslen) och marknadsprissättning i stället för reglerade priser som skapar långsiktighet samt förutsägbarhet för investerare.”

Centerpartiet ”Vi måste höja andelen förnybar energi i unionen för att vi ska kunna fasa ut den fossila energin och minska utsläppen. Tyvärr utgör den fossila energin fortfarande majoriteten av Europas energianvändning. För att EU ska nå uppskatta mål för förnybar energi krävs betydligt mer investeringar i förnybar energi. För att locka kapitalet till dessa investeringar krävs långsiktiga spelregler och incitamentsystem. På EU-nivå vill vi använda mer av våra investeringsfonder för just utbyggnaden av förnybar energi exempelvis.”

Kristdemokraterna Inget svar

Sverigedemokraterna Inget svar

Fråga 2, Har du några idéer om hur snålare teknik och ökad hushållning kan medverka till ett minskat energibehov oh i så fall hur idéerna kan förverkligas?

Socialdemokraterna ”Energipolitiken behöver ett helhetsgrepp. Vi måste trygga tillgången på el och annan energi med en energiproduktion som har låg inverkan på klimatet, men samtidigt krävs större satsningar på energieffektivisering. Omställningen till ett energieffektivare samhälle skapar nya jobb och ekonomisk tillväxt. Sedan 2010 har EU:s slutliga energiförbrukning minskat, samtidigt som EU:s BNP stigit. Två intressanta förslag som utredningen ”Mindre aktörer i ett energilandskap i förändring” föreslår är ett system med kvotplikt, så kallade vita certifikat, för minskad effektbelastning genom investeringar i el- effektiviserande åtgärder, och ett särskilt energirotavdrag, så att hantverkskostnader för utvalda energieffektiviseringsåtgärder ges ett skatteavdrag.”

Miljöpartiet ”Elektrifiering, smarta elnät och smart elektronik i saker som förbrukar mycket el är en kombination som gör det möjligt att styra energiförbrukningen och minska den. Troligen kommer artificiell intelligens och utbyte av data mellan olika system vara viktiga. EU behöver se till att säkra standarder för detta införs i alla medlemsländer för att skynda på arbetet med detta.

Den offentliga sektorns konsumtion utgör 25 procent av BNP och orsakar nästan 40 procent av koldioxidutsläppen som kommer från konsumtion i Sverige. Om all offentlig upphandling i EU ställer krav på koldioxidutsläpp i alla led kommer det att innebära en stabil marknad för energisnål teknik där de företag som redan idag bedriver ett ambitiöst arbete med att leva upp till FN:s klimatmål, kommer att kunna leverera en mängd olika lösningar baserat på teknik som redan finns och som kommer att kunna utvecklas.

 Tillverkning av produkter som sedan inte återanvänds eller återvinns är ett stort slöseri med energi vi vill utveckla EU:s Ekodesigndirektiv ställa ytterligare krav på̊ producenterna att presentera hur en produkt ska cirkuleras i det organiska eller tekniska kretsloppet, samt förmedla detta på̊ förpackningen, för att produkten ska tillåtas säljas på̊ den europeiska marknaden. Alla varor som säljs i EU ska ha ett produktpass så att det är tydligt hur de kan återvinnas. Vi vill också införa pantsystem för exempelvis elektronik, mobiltelefoner och datorer.”

Moderaterna ”Ett stort problem i många delar av Europa är att konsumenter sitter fast i gamla och dyra kontrakt utan möjlighet att överblicka sin energiförbrukning. Ny EU-lagstiftning gör det därför enklare att byta leverantör och kontrakt, samtidigt som krav ställs på att smarta elmätare rullas ut till konsumenterna. Vi behöver fortsätta på den inslagna vägen med fler marknadsreformer som ger konsumenterna större kontroll över sin konsumtion. Samtidigt behöver våra ambitiösa mål för energieffektivisering realiseras genom renoveringar där de är mest kostnadseffektivt, inte genom årliga renoveringskrav på svenska kommuner styrda från Bryssel, som de svenska socialdemokraterna och miljöpartisterna förespråkat.”

Fråga 3, Svensk forskning och svenska företag ligger väl framme i fråga om utveckling av förnybara energikällor. Hur ska våra resultat spridas till övriga EU-länder? 

Socialdemokraterna ”Sverige är ett av de länder i Europa som har lyckats bäst i övergången från fossila till förnybara energikällor. Det finns stora möjligheter att bidra till den globala energiomställningen genom export av hållbara lösningar. Det sker bland annat genom fördjupade handelsrelationer mellan Sverige och andra länder och genom att Sverige stärker miljötekniksamarbeten med utvalda nyckelländer världen över.”

Miljöpartiet ”Sverige har en lång tradition av export både inom EU och EES och till övriga världen. Svenska företag har mycket att vinna på att det sätts standarder i EU för smarta elnät, smart elektronik i saker som förbrukar mycket energi, artificiell intelligens och utbyte av data mellan olika system. Eftersom modern teknik är komplicerad är det viktigt med ett fritt teknikutbyte mellan olika länder. Det blir möjligt om så många stater som möjligt är stabila och demokratiska och arbetar för att leva upp till FN:s hållbarhetsmål.

 EU har ett forskningsprogram där Sverige också deltar i forskningssamarbete. Ett av områdena handlar om klimat, mobilitet och energi. Det finns goda förutsättningar för svenska innovatörer och forskare att samverka och utveckla nya innovationer på energiområdet inom ramen för detta samarbete.”

Moderaterna ”Tekniken finns där och utvecklas ständigt, inte enbart i Sverige utan i samverkan med flera europeiska länder. Vad som krävs är en marknad som klarar av att absorbera dessa nya tekniker och då måste vi fasa ut subventioner till etablerade energislag, inte minst fossila energikällor, men även etablerade förnybara dito, ta steg mot ökad marknadsprissättning i hela EU och rikta investeringsincitament mot nya tekniker i mindre skala. Det bästa Sverige kan göra inom EU är att visa att nya tekniker och minskade utsläpp kan förenas med tillväxt och utveckling. Detsamma gäller för EU i världen – den största påverkan EU kan ha på de globala utsläppen är att exportera en innovationsbaserad klimatpolitik som förenar tillväxt och utveckling med minskade utsläpp.” 

Vänsterpartiet ”Vänsterpartiet vill att Sverige i stället ska vara en föregångare i omställningen till ett förnybart energisystem. Sverige ska vara ett land som tar ansvar för kommande generationer. Till exempel är biomassa förnybar och eftersom biomassans kol har tagits upp ur atmosfären så tillför inte användningen av kol till klimatsystemet vid förbränning. En ökad hållbar produktion av bioenergi tillsammans med en omfattande energieffektivisering skulle öka Sveriges möjligheter att exportera el och bidra till en mer hållbar energianvändning i Europa.

För att underlätta omställningen och för att nya investeringar ska få fart vill Vänsterpartiet omvandla den Europeiska investeringsbanken till en klimatinvesteringsbank som gör produktiva och samhällsnyttiga investeringar för klimatet. Den ska upphöra med fossila placeringar och respektera internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter och klimat- och miljöavtal. Ur den ska företag, regioner, kommuner och länder kunna låna pengar till låg ränta för gröna investeringar i det som ställer om och utvecklar samhällen. Ingen som arbetar inom klimatskadliga industrier idag ska behöva välja mellan att få mat på bordet och lämna över en hel planet till sina barn.”

Centerpartiet ”Sverige har höga ambitioner på klimat- och energiområdet och på så sätt kan vi agera föredöme för övriga EU-länder. Sverige har visat att det är möjligt att kombinera ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp. Höga mål på förnybar energi i Europa och ett större behov av att ställa om våra ekonomier driver efterfrågan av innovationer och ny teknik för att producera mer förnybar energi. Detta i kombination med bra regler och en fungerande inre marknad i EU ger svenska företag stora möjligheter att marknadsföra och exportera sina varor till resten av EU.”

Fråga 4, Har du någon idé om hur fördelningen mellan olika energikällor kommer att se ut om 30 år – solenergi, vattenkraft, vindkraft, kärnkraft, energi utvunnen ur tidvatten och havsströmmar, geotermisk energi?

Socialdemokraterna ”Sverige har goda förutsättningar för ett helt förnybart energisystem eftersom det är ett glesbefolkat land med god tillgång till bioenergi, vattenkraft och bra vindlägen. Det pågår mycket spännande

forskning kring nya sätt att utnyttja solen, vinden, vattnet och biomassan. Energimyndighetens analys av framtidens elsystem visar att det är fullt möjligt att få ett fungerande 100 procent förnybart elsystem till 2040-talet. Men det kräver möjligheter för en fortsatt utbyggnad av vindkraft och av elnäten. Myndigheten konstaterar att en hög andel vindkraft kommer att behövas, men också att både vattenkraften och kraftvärmen behöver värnas.”

Miljöpartiet ”För att klara klimatmålen måste EU och resten av världen styra om till ett hållbart energisystem. Energieffektivisering kommer att vara viktigt och kommer att hålla efterfrågan på energi i världen på samma nivå 2040 som i dag men fördelningen kommer att vara annorlunda. Människor i Afrika och fattiga delar av Asien får tillgång till el och rent bränsle för att laga mat. EU, USA och Kina kommer att förbruka mindre energi genom energieffektivisering.

Efterfrågan på el kommer att öka eftersom fossila bränslen behöver fasas ut och el kommer att ersätta dem framför allt vad gäller fordon. Elproduktionen kommer att kunna öka kraftigt. Solel kommer att vara viktigast globalt eftersom den är billig och inte kräver utbyggnad av elnätet där det inte finns något elnät idag. Vindkraften förväntas bli viktigaste energislag inom EU inom 10 år. I Sverige kommer vattenkraften fortsätta att stå för en stor del av energiproduktionen men även andra typer av förnybar energi kommer att vara viktig. Tekniken att lagra energi som batterier, vätgas, värme eller kemiskt på annat sätt kommer att ha utvecklats. Energi kommer antagligen också att behöva användas till processer för att binda kol till exempel vid förbränning i kraftvärmeverk.

 Den snabba utbyggnaden av billig sol och vindenergi ändrar förutsättningarna för hur kraftförsörjningen kommer att fungera annan energiproduktion som kan sättas in om det inte blåser eller på natten. Det kommer att göra det svårt för storskalig kärnkraft. Kommer att vara viktig. Även den kraftproduktionen kommer att behöva ha låga eller inga utsläpp av kol till atmosfären. Med en bra elmarknad kommer detta att lösas på olika sätt på olika platser och under olika tidpunkter i energiomställningen.”

Moderaterna ”EU-kommissionens 2050-strategi är en bra utgångspunkt och i den konstateras att ryggraden i europeisk elproduktion kommer att bestå av förnybar energi i form av solenergi och vind, främst till havs, tillsammans med en kärnkraftsandel på 15 procent. En likartad slutsats dras i FN:s senaste klimatrapport. I ett sådant läge kan inte Sverige tillåta att vår kärnkraft fasas ut, som i stället borde gå på export och minska fossilberoendet i exempelvis Polen och Estland. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Kina, i dag världens största utsläppare, förväntas ha en lika stor installerad kapacitet i kolkraft om 20 år som i dag, vilket betyder att det kommer att krävas en teknikrevolution av ännu okänd art för att på global nivå minska beroendet till fossila energikällor.”

 Vänsterpartiet ”Vänsterpartiet vill ha en 100 procent förnybar energiförsörjning till senast 2040. Den omställning vi vill se innebär en mycket omfattande utbyggnad av förnybara energikällor, där sol-, vind- och biobränsle behöver byggas ut i en mångdubblad takt jämfört med i dag. Erfarenheter från andra länders utbyggnad av förnybart och de snabbt sjunkande produktionskostnaderna för framför allt solceller talar för att detta är fullt realistiskt.

Några av de källor där Vänsterpartiet tror att det är värt att satsa mer är havsbaserad vindkraft, en stark vattenkraftsproduktion som kombineras med biologisk mångfald och uppsatta miljömål, vågkraft, en solenergi där utbud och efterfrågan möter varandra och bioenergi i olika former.”

Centerpartiet ”Jag som politiker är inte den som bör sia om vilken kraftproduktion som kommer ha vilken andel 2030. Det anser jag att experter på området är bättre lämpade att göra. Jag anser att vår roll som politiker är att ta fram tydliga målsättningar och teknikneutral lagstiftning så att den mest konkurrenskraftiga tekniken har möjlighet att växa.”

Kristdemokraterna Inget svar

Sverigedemokraterna Inget svar

Liberalerna
1. En klimatpolitik med tydliga mål. Parisavtalet är den självklara utgångspunkten för våra klimatmål, tillsammans med de globala målen för hållbar utveckling. Till 2050 ska EU ha uppnått en situation där vi inte har några nettoutsläpp av växthusgaser. Som ett delmål fram till 2030 ska EU minska de egna utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent i förhållande till 1990 år nivå. Det är inte säkert att ens denna utsläppsminskning är tillräcklig och vi bör ha beredskap att skärpa detta delmål ytterligare under de närmsta åren.

2. Förorenaren ska betala – en europeisk koldioxidskatt
Liberalerna vill införa en europeisk koldioxidskatt, vilket skulle vara en av de mest effektiva åtgärderna för att ställa om och minska utsläppen, från bland annat transportsektorn, samt bana väg för innovation och grön teknik. Genom en sådan skatt kan EU även med trovärdighet trycka på för att få fler länder i världen att följa efter. Skatten ska på sikt tas in på EU-nivå och vara en intäkt till EU-budgeten. Som ett första steg bör en harmoniserad lägstanivå för koldioxidbeskattning i EU:s medlemsländer införas.

3. Förbättra handeln med utsläppsrätter. EUs system för handel med utsläppsrätter (ETS) utgör ryggraden för unionens nuvarande arbete med att minska utsläppen av växthusgaser i Europa. Systemet behöver vidareutvecklas, så att flera av de sektorer som idag står utanför ETS på sikt införlivas i systemet. Samtidigt bör mängden tillgängliga utsläppsrätter kontinuerligt ses över och minskas eftersom priset på utsläppsrätter historiskt varit allt för lågt. Ett gemensamt golv för priserna i det europeiska handelssystemet för utsläppsrätter kan bli ett viktigt steg på vägen mot en gemensam europeisk koldioxidbeskattning.

4. Låt inte kärnkraftsmotståndet riskera klimatet. För klimatets skull behövs fortsatt kärnkraften, vilket även FN:s klimatpanel understryker. Vi har inte råd att stänga kärnkraftverk när så många länder inom EU fortsatt är beroende av kol och gas. Även om dessa beslut är nationella är det viktigt att de diskuteras på EU-nivå eftersom exempelvis det tyska beslutet att fasa ut kärnkraftverken i förtid fått en kraftig påverkan på hela Europas energisystem med ett fortsatt stort beroende av kolkraft.

5. En avvecklingsplan för kolkraften i Europa. Den europeiska energiproduktionen bör snarast fasa ut de kraftverk som drivs med fossila bränslen. Liberalerna vill se en vidareutveckling av de EU-instrument som finns för att stötta människor och samhällen i övergången till en grön ekonomi genom investeringar i infrastruktur, utbildning och liknande kombinerat med konkreta planer för utfasning av befintliga kolkraftverk.
6. Slutför arbetet med EU:s energiunion
EU:s energiunion bör utvecklas ytterligare, med fokus på fossilfri elproduktion som inkluderar vind, sol och vatten men också kärnkraft. Det är också viktigt att minska beroendet av import av fossila bränslen från Ryssland. Arbetet med att länka samman EU:s elnät ska fortsätta i hög takt för att säkerställa ett effektivt utnyttjande av befintlig kapacitet.

7. Stoppa alla subventioner till fossila bränslen
Det är hög tid att vi i Europa ställer om vår ekonomi till fossilfria alternativ. I ett sådant läge är det inte rimligt att det runt om i Europa förekommer subventioner till fossila bränslen med upp till 1000 miljarder euro per år. Vi vill på sikt se ett stopp för alla former av subventioner till fossila bränslen, på alla politiska nivåer inom EU.

8. EU-strategi mot avskogning. I arbetet med att rädda klimatet är det viktigt att säkerställa rättvisa spelregler mellan företag i olika länder. Åtgärder för att klara klimatmålen ska ingå i EU:s frihandelsavtal och åtgärder bör kunna vidtas mot länder som försöker gynna sin inhemska industri på bekostnad av klimatet. En särskild EU-strategi bör antas för att komma till rätta med avskogning på grund av import av exempelvis soja, palmolja, kött, kakao eller timmer.

9. Ökat klimatbistånd. EU måste fortsätta att minska sina koldioxidutsläpp, samtidigt är det mycket bra för klimatet om vi investerar i miljövänlig teknik även i andra länder, där utsläppen kan minska ännu mer per satsad krona. Klimatfrågan är också en fråga om solidaritet. Genom klimatbistånd och tekniköverföring kan Europa göra stora insatser för en hållbar utveckling i utvecklingsländer med växande ekonomier.

10. Utsläppsminskningar räcker inte – lagring av koldioxid. För att rädda klimatet och nå Parisavtalets mål kommer det inte räcka att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser. Vi kommer sannolikt även att vara beroende av att kunna ta ut koldioxid ur atmosfären och binda den – så kallade negativa utsläpp. En ansvarsfull jordbruks- och skogspolitik är ett naturligt verktyg för detta, och ett långsiktigt mål behövs för att öka kolsänkan i skog och mark. EU bör dessutom satsa på forskning kring innovativa metoder att ta ut och lagra koldioxid.

11. Gemensam metod för att mäta konsumtionsbaserade utsläpp
Idag saknar EU en gemensam metod för att räkna in de utsläpp som orsakas av import och våra utrikesresor med flyg. Liberalerna vill att EU-kommissionen ges i uppdrag att ta fram en gemensam mätmetod.

12. Energiavtal ska skötas av EU. Stora internationella investeringar i infrastruktur på energiområdet som exempelvis Nord Stream 2 påverkar långt fler länder än dem som förhandlat fram dem. Denna typ av strategiska avtal om energi och infrastruktur för energi med länder utanför EU ska därför skötas gemensamt av unionen och inte av enskilda länder för sig.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna och Vänsterpartiet har svarat på frågor som rör det kommande arbetet i EU-parlamentet. Liberalerna har valt att, i stället för att svara på frågorna, ge en mer fyllig information om sin klimatpolitik. Tack för er medverkan! Alla riksdagspartier har fått frågorna men några har avstått från att svara.

För frågor och kommentarer kontakta Carl Olov Persson c.o.p@koping.net

Allt fler gör sig oberoende av priser på fossila bränslen

Samtidigt som bensinpriserna debatteras väljer allt fler i Sverige att köra på el. I april tillkom 2 416 laddbara fordon vilket gör att det nu finns 75 procent fler elbilar och 45 procent fler laddhybrider jämfört med samma månad föregående år. Genom att köra på el istället för bensin och diesel undviks de kostnader som fossila bränslen medför. Men att köpa en Tesla är ännu ett dyrt alternativ för majoriteten bilköpare.

Runt om i landet höjs upprörda röster kring priserna på bensin och diesel. Att köpa en elbil är ett sätt att undvika de stora utgifter som fossila bränslen medför. Det finns nu 81 025 laddbara fordon i trafik i Sverige som alla har möjlighet att ladda billig el istället för dyr bensin eller diesel. Ett förhållandevis lågt elpris gör elbilen billig i drift. Samtidigt utgör det höga inköpspriset fortfarande en tröskel för många potentiella köpare, trots att elbilen sett till hela livslängden redan kan vara billigare.

– Sett till räckvidd får du idag mer än dubbelt så mycket elbil för pengarna som för 5 år sen. Trots det är en ny elbil fortfarande ett för dyrt alternativ för många, säger Alexandra Andersson, projektledare & statistikansvarig Power Circle AB.

Men elbilen är påväg att bli billigare. Power Circles prognos om 2,5 miljoner laddbara bilar till 2030 grundar sig i att batteripriserna ett par år in på 2020-talet kommer att vara så pass låga att elbilen kan konkurrera med konventionella bilar även i inköpspris.Denna utveckling medför att elbilens fördelar blir tillgängliga för en bredare allmänhet. 

I väntan på en mer folklig elbil är det än så länge de stora och förhållandevis dyra elbilar som ökar mest i popularitet i Sverige.Störst beståndsökning står den nya Tesla Model3 för med 301 fler exemplar i trafik i april jämfört med mars. Redan efter två försäljningsmånader finns det således fler Tesla Model 3 än Model X i trafik i Sverige.Kia e-Niro SUV ökar med 171 exemplar och tar sig efter bara ett halvår in på Topp-10 listan över vanligast elbil i Sverige. Sammanlagt tillkom under april 1 176 helt eldrivna personbilar, lätta lastbilar och motorcyklar i trafik. Antal laddhybrider i trafik ökade 1 240 exemplar. Jämfört med samma månad föregående år finns det 75 procent fler elbilar och 45 procent fler laddhybrider i trafik i Sverige.

Att fortsätta bygga ut laddning är en förutsättning för att möjliggöra elektrifiering av personbilar. Det finns idag 7 927 publika laddpunkter fördelade på 1 839 laddstationer varav 398 erbjuder snabbladdning.

Det finns totalt 115 helt eldrivna bussar i Sverige, registrerade i 18 kommuner. Antalet elbussar i Sverige har mer än fördubblats jämfört med samma månad förra året. Flest elbussar (19st) finns i Helsingborg kommun.

Topplistan

De vanligaste elbilarna i Sverige är Nissan Leaf (4 252st), Renault Zoe (4 179st) samt Tesla Model S (3 824st). Bland laddhybriderna är Volkswagen Passat GTE (11 762st), Mitsubishi Outlander PHEV (10 142st) och Kia Optima PHEV (5 060st) vanligast.

På nya www.elbilsstatistik.se finns ytterligare information om det laddbara beståndet och laddinfrastrukturen i Sverige, inklusive grafer och andra visualiseringar av intressant statistik.

http://press.powercircle.org/pressreleases/allt-fler-goer-sig-oberoende-av-priser-paa-fossila-braenslen-2872883?utm_campaign=send_list

Elbåtsmässan 11-12 maj på Sjöhistoriska Museet

Helgen 11-12/5 kl 10.00-17.00 | Sveriges första Elbåtsmässa – Första hel-elektriska båtmässan?

Kom och upplev hur vi och de kommande generationerna kan njuta av ett hållbart båtliv nu och i framtiden. På mässan finns det senaste inom elfritidsbåtar men även världens äldsta bevarade elektriska utombordare; Salisbury-Allen från 1890-talet.

Klimatfrågan engagerar allt fler, inte minst de som tillbringar sin fritid i båt eller vid vatten. Sjöhistoriska museet anordnar därför Elbåtsmässan 2019 i samarbete med Kungliga Djurgårdens Förvaltning och Kungliga Djurgårdens Intressenter.

Mässan vill lyfta fram miljöaspekter inom båtlivet och öka kunskapen om elbåtar och deras tillbehör. Utanför Sjöhistoriska museet visar och berättar utställare om sina båtar och produkter. I Djurgårdsbrunnsviken kan besökarna få följa med på en provtur och själva få uppleva de fördelar som eldriften har. Inne i museet hålls föredrag och andra programpunkter som handlar om bl.a. erfarenhet av eldrift. I Skaparverkstaden kan vuxna och barn tillsammans bygga sina egna små solcellsdrivna båtar. 

Utställare:
Candela, Greenstar Marin/Vikensnipan El Navark, Solar boats, ePropulsion, Electro-Mobile Scandinavia/Snickeri Träbåten/Lime Power, Wildtech, Torqeedo, Captains, Crescent, Mastervolt, Orust e-boats, HWILA25, Nordic Gensets & Motors AB, Helsinki Vessel, dittdrag/ Haibo, Ryds Båtar/Supercharger Innovation, KTH Maribot FoilCart, Flux Field Engines AB/Båthamns Butiken, Vått AB/GoElectric, Greenline Yachts/Hybridbåtar i Sverige AB, Roiro och EpSpot.

För frågor eller mer information kontakta: Elin.Petersson@maritima.se 

 *För garanterad plats på föredragen, vänligen hämta biljetter i entrén på Sjöhistoriska samma dag som de sker.

Lördag-söndag 11-12/5 2019
kl.10-17 LängdPlats

https://www.sjohistoriska.se/besok/kalender/elbatsmassan-11-12-maj

Rätta svar: VUEF Tipspromenad, Stora Elbilsdagen, ETC Solpark

TIPSPROMENAD VUXEN:
(på vissa frågor kan svaret innehålla flera alternativ)
Här kommer de rätta svaren:

  1. Med hur mycket skulle Sveriges elförbrukning öka om alla bytte till elbil (personbilar)?
    a. ca 3 %
    b. knappt 10 %
    c. drygt 16 %
  2. Hur mycket av Sveriges el-energi importerades eller exporterades under helåret 2017?
    a. 12 % importerades
    b. 12 % exporterades
    c. Sverige varken importerar eller exporterar el
  3. Sveriges elförbrukning har de senaste 15 åren:
    a. ökat med ca 1 % per år
    b. varit ungefär oförändrad
    c. minskat med ca 15 %
  4. Hur mycket av världens elproduktion sker idag med solpaneler?
    a. ca 0,5 %
    b. ca 2,7 %
    c. ca 4,8 %
  5. På hur lång tid säljs det en miljon nya bilar i världen?
    a. ca 4 dagar
    b. ca 2 veckor
    c. ca 5 veckor
  6. Hur stor andel av förnybara drivmedel (ej el) användes 2017 i transportsektorn?
    a. ca 2,5 %
    b. ca 23 %
    c. ca 12,5 %
  7. Hur mycket har priset (justerat för inflation) för bensin ökat på 30 år?
    a. ca 30 %
    b. ca 60 %
    c. ca 100 %
  8. Vad kostar det att ladda en elbil hemma om du redan har solpaneler på taket?
    a. från 0 kr per mil
    b. från 5 kr per mil
    c. från 10 kr per mil
  9. Hur stor del av Sveriges elproduktion kommer enligt Energimyndighetens prognos att vara förnybar (sol, vind och vatten) 2021.
    a. ca 97 %
    b. ca 47 %
    c. ca 75 %
  10. Till vad räcker en kilowattimme (1 kWh) energi?
    a. Att köra elbil ca 5 km
    b. Att koka upp 10 liter vatten (från 10 grader c.)
    c. Att framställa ca 0,6 liter bensin från råolja

TIPSPROMENAD BARN:
Här kommer de rätta svaren:

  1. Vad är det för likhet mellan en mobiltelefon och en elbil?
    a. Båda drivs med batteri
    b. Båda ryms i fickan
    c. Båda fungerar lika bra under vatten
  2. Vad är det som kommer ur ett vägguttag?
    a. Coca Cola
    b. Kosmisk strålning
    c. Elström
  3. Vilken eller vilka av följande behöver elström för att fungera?
    a. En rulltrappa
    b. En vanlig tandborste
    c. En ångmaskin
  4. Vad är det här? (bild på vindkraftverk)
    a. En elvisp
    b. En vindkylfläkt
    c. Ett vindkraftverk
  5. Vilket bilmärke tillverkar elbilar?
    a. Ushla
    b. Bärsla
    c. Tesla
  6. Vad heter tjejen som började strejka för klimatet på fredagarna?
    a. Astrid Lindgren
    b. Greta Thunberg
    c. Prinsessan Madelene
  7. Vad tillverkas i vattenkraftverk?
    a. Elektrisk ström
    b. Mineralvatten
    c. Kraftvatten
  8. Vilket transportmedel är miljövänligast
    a. Flygplan
    b. Cykel
    c. Finlandsbåt
  9. Hur märks klimatförändringen?
    a. Det blir kallare
    b. Det blir varmare
    c. Luften blir vitare
  10. Från vilken himlakropp får vi nästan all vår energi?
    a. Jorden
    b. Månen
    c. Solen

Ny checklista gör det enklare att starta vattenbruk

En ny digital checklista på verksamt.se gör det enklare för dig som vill starta vattenbruk och odla fisk, kräftor, räkor, musslor, ostron eller alger. Genom att svara på några frågor så får du veta vilka uppgifter du ska lämna och vilka tillstånd du behöver söka för att komma igång.

Hållbar fiskodling på land väcker intresse över hela världen
https://www.verksamt.se/starta/sa-har-andra-gjort/sa_har_andra_gjort_hallbar_fiskodling_pa_land_vacker_intresse_over_hela_varlden?showDraft=true

Vattenbruk är en regeltung bransch med många lagar och förordnar att förhålla sig till som företagare och tillståndsprocesserna tar ofta lång tid.

Genom att du som blivande vattenbrukare svarar på några frågor om din verksamhet, till exempel vad och hur mycket som ska odlas, så får du på bara några minuter veta

  • vilka tillstånd du behöver söka
  • vilka uppgifter du ska lämna till din kommun, länsstyrelsen och olika myndigheter såsom Jordbruksverket och Livsmedelsverket.

Den personliga checklistan gör att du som blivande vattenbrukare får all information samlad på ett enda ställe och kan vara trygg med att du inte missar några viktiga uppgifter eller tillstånd. Att allt finns samlat på ett enda ställe gör dessutom att du inte behöver leta efter information på flera olika myndigheters webbplatser.

Skapa din egen checklista

Checklistan är framtagen av Tillväxtverket tillsammans med Jordbruksverket och Livsmedelsverket.

https://www.verksamt.se/preview/-/journal_content/56_INSTANCE_0LpMHH7zZQ6q/10183/NYHET_CHECKLISTA_VATTENBRUK?showDraft=true