Sedan 2016 har privatpersoner som vill lagra sin egenproducerade el kunnat söka statligt stöd för delar av kostnaden. 60 procent av anläggningens pris, eller högst 50 000 kronor är möjligt att få.
Från att ha legat på omkring 280 stycken ansökningar per år, kom det förra året in 845 ansökningar i hela landet. Flest sökte stödet i Västra Götaland och lägst var intresset i Norrbotten.
– Fler och fler installerar solpaneler och letar då efter alternativ att öka användningen av egenproducerad el säger Lars Karlbom, handläggare på Energimyndigheten.
Patrik Ragnarsson bor med sin familj i Veberöd i Lunds kommun. Om ett par veckor kommer 48 solceller installeras på baksidan av huset. Samtidigt installeras ett batteri som kan lagra den egenproducerade solenergin.
– Rent ekonomiskt på sikt så lönar det sig. Det blir också tryggt inför framtida prisförändringar för elnätskostnad och elöverföring, säger Patrik Ragnarsson.
Nu händer det verkligen mycket på marknaden när det gäller solceller solcellspaneler och batterilagring. Västmanland Upplands Energiförening missar INTE utvecklingen
Vi finns på Facebook!
Via Svensk Byggtidning:Ett av VUEF’s oberoende stödjande företag har samarbete med NILAR AB i Gävle. Nu lanserar NILAR en ny produkt!
Nilar lanserar ett batterilager för att möta den växande efterfrågan från villamarknaden. Den nya lösningen, som är framtagen för villaägare som söker efter en ekonomisk och kompakt lösning med unika säkerhetsfördelar, drivs av 6 kWh med Nilar Hydrid® batterier.
Enligt Mattias Hansson på GruppSol ”Deras senaste hybrid-batteri kan man byta vätska på och då öka antalet laddcykler. Detta för att minska degradering på batterierna. Se även denna länkade artikel i Dagens Industri.
Det moderna hushållet blir alltmer hållbart och självförsörjande, med ökad användning av solenergi och införskaffande av elbilar. Det nya 6 kWh Nilar Energy Compact (EC) Home Box möjliggör lagring av överskott av solenergi som kan användas när efterfrågan är hög eller när som det behövs.
Detta gör det möjligt för husägare att öka självförsörjningen av energi, reducera effekttoppar i energikonsumtionen och minimera elnätskostnader. Nilars EC Home Box är ett återvinningsbart energilager som är producerat med 100 procent förnyelsebar energi i Sverige och är framtaget för att hålla i mer än 20 år.
Energilagret erbjuder alla fördelar med Nilar Hydrid® batterier i en ny kompakt och elegant design. Med vattenbaserad och flamsäker elektrolyt erbjuder Nilar Hydrid® batterier unika säkerhetsfördelar jämfört med andra alternativ på marknaden.
Det nya energilagret har redan integrerats i kompletta hemmalagringslösningar av energilagerleverantörerna Enequi AB och Ferroamp Elektronik AB. Dessa ”powered by Nilar” system kan enkelt integreras med solpaneler och använder inbyggda kontroll-algoritmer med smart mjukvara för att ge villaägaren en ekonomisk, miljövänlig och säker lösning för dagens energibehov.
– Det är fantastiskt att se Nilar EC Home Box i drift i människors hem, säger Jan Lundquist, Head of Sales & Marketing på Nilar. Vi räknar med att se fler integratörer som erbjuder Nilar EC Home Box i sitt sortiment inom kort.
GRUPPSOL AB har erfarenhet av NILAR AB’s batterielösningar och är oberoende vilket gör att de kan ge bästa råd för installation. Se även deras Facebookgrupp.
SMHI har nära homogena mätserier av globalstrålning sedan 1983. Sedan mitten av 1980-talet och fram till omkring 2005-2006 ökade den årliga globalstrålningen med nära 8 % i Sverige. Liknande tendens ser man i stora delar av Europa. Högtrycksblockeringar över Skandinavien gav mycket soligt väder under framförallt maj och juli 2018 vilket bäddade för topprekord av globalstrålning över Sverige.
De skall monteras utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial
De skall följa byggnadens form
De får inte monteras på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla
De får inte monteras inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret.
Solfångare och solcellspaneler som är fristående på marken behöver inte bygglov.
Investeringstödet är fortfarande 20% av den totala investeringskostnaden. Det är ännu oklart vad som gäller efter årskiftet, men all tyder på att bidraget finns att ansöka 2020. Batterilagringsbidraget är 60.000 kr och förlängt till 31 januari 2020.
Västmanland Upplands Energiförening har goda kontakter och erfarenheter av våra stödjande företag – med både solcellsföretag, energimätning och installationer.
Solceller hade inte blivit någon succé hos småhusägare om det inte vore för vissa politiska stödåtgärder. En av de viktigaste är att man som småhusägare inte behöver betala något inmatningsabonnemang för den överskottsel som matas in till nätet.
Jag författade 2005 rapporten ”Nätanslutning av småskaliga solcellssystem för elförsäljning. Elforsk report 05:30 (2005)”. Där påpekades att kostnaden för det inmatningsabonnemang (då 4 400 kr/år inklusive moms hos Mälarenergi) som behövs för att sälja överskottsel var så hög att det inte lönade sig att producera något för försäljning för en småhusägare, som idag svarar för den i särklass största andelen bland solcellsägarna. Det dröjde dock till april 2010 innan en ändring gjordes i Ellagen. Ändringen gjorde att mindre elproducenter inte behöver betala något inmatningsabonnemang om man har ett säkringsabonnemang som är högst 63A, inmatning till nätet har högst 43,5 kW effekt och om man är nettokonsument under ett kalenderår, det vill säga att man köper mer el än man säljer. Utan denna förändring hade vi sett mycket mindre solcellssystem på småhus idag, utan något större överskott för försäljning.
Säljer man mer el än man köper blir man en nettoproducent. Om man blir nettoproducent under ett år har nätbolaget rätt att ta ut en årlig avgift för inmatningsabonnemanget. Men det är inget krav att nätbolagen måste ta ut en avgift och det är inte alla nätbolag som gör det. Kolla därför med ditt nätbolag hur de gör och vad det i sådana fall kostar. Kostnaden för det årliga abonnemanget är vanligen så hög att det inte lönar sig för en småhusägare att bli nettoproducent om nätbolaget vill ha betalt för inmatningsabonnemanget.
Kravet om nettokonsument hindrar utvecklingen för solceller
Trenden är att småhusägare bygger större anläggningar än för några år sedan då solcellsanläggningar har blivit billigare och medvetenhet om solceller ökat. Man kan exempelvis vilja fylla sitt hustak för att få en snygg installation. Om man har en låg elanvändning är det troligt att man blir nettoproducent och man riskerar att få betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget. Valet kan då bli att man installerar en mindre anläggning och på så vis hindras utvecklingen för solceller.
Frågor om nettokonsument eller nettoproducent är en av de vanligaste som dyker upp på bloggen. Blev senast igår uppringd av en västeråsare som installerat solceller och som blivit nettoproducent. Vare sig det bolag han köpt solcellerna ifrån eller dess underleverantör hade upplyst honom om att Mälarenergi tar betalt för inmatningsabonnemanget när man blir nettoproducent. Hos Mälarenergi kostar abonnemanget 2025 kr/år. Men vissa nätbolag tar inte ut någon avgift. Enligt tidigare kommentarer från bloggläsare tog exempelvis E.ON bort avgiften den 1 januari 2019. Ellevio är ett annat nätbolag som inte tar ut någon avgift för inmatning.
Önskvärda ändringar
För att slippa kravet på en årlig avgift för inmatningsabonnemanget bör följande ändringar göras i Ellagen:
Ta bort kravet på nettokonsument.
Ändra säkringsgränsen från 63A till 100A.
Det presenterades en promemoria om ny Elmarknadslag i september 2017, där man föreslog att ta bort kravet på nettokonsument för att slippa betala inmatningsabonnemang. Promemorian har varit ute på remiss, men ingen proposition för riksdagsbeslut finns ännu. Så det lär dröja till minst 2021 innan den nya lagen skulle kunna träda i kraft. Man kan undra varför det tar sådan tid, med tanke på att det snart gått 2,5 år sedan promemorian släpptes? Det är dags att det blir verkstad nu…
”Om vi vill stödja att flera installerar solceller och bidrar till det svenska målet om 100% förnyelsebar elproduktion 2040, enigt Energiöverenskommelsen 2016, bör lagarna utformas för att stödja istället för att stjälpa”.
I den nya förslaget finns fortfarande gränsen 63 A för säkringsabonnemanget kvar. När det gäller skattereduktionen för överskottsel som matas in till nätet är gränsen däremot 100 A säkringsabonnemang i Inkomstskattelagen (67 kap., §27). Det vore önskvärt att ha samma gräns, 100 A, i både den nya Elmarknadslagen och i Inkomstskattelagen. Om vi vill stödja att flera installerar solceller och bidrar till det svenska målet om 100% förnyelsebar elproduktion 2040, enigt Energiöverenskommelsen 2016, bör lagarna utformas för att stödja istället för att stjälpa.
Ett temporärt alternativ i väntan på att den nya Elmarknadslagens förslag genomförs vore att alla nätbolag frivilligt låter bli att ta ut avgiften för inmatningsabonnemanget för se små elproducenterna, på det sätt som exempelvis E.ON och Ellevio har beslutat att göra.
”En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.”
Förslag i promemoria 2017-09-22
I regeringens promemoria från 22 september 2017 står under “Småskalig elproduktion” i kapitel 6:
” 22 § En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen.”
Skillnaden mot dagens ellag är att man föreslår att stryka meningen om krav på att man är nettokonsument.
Under ”Skälen för förslaget” står på sidan 179-180 i promemorian:
”Att befria elanvändare med mikroproduktion från skyldigheten att betala nätavgift för sin inmatning är ett sätt att göra det möjligt för dessa elanvändare att på ett lönsamt sätt sälja sin överskottsel (prop. 2009/10:51 s. 12 f.). …
Kravet att elanvändaren ska vara nettoanvändare Det är angeläget att allra minsta mikroproducenterna, dvs. de som kan ha rätt att undantas från nätavgiften enligt 4 kap. 10 § tredje stycket ellagen, får starka incitament att investera och producera i förnybar el. Kravet att mikroproducenten ska vara nettoanvändare kan avhålla nya producenter från att investera i mikroproduktionsanläggningar, eftersom även mindre avgifter har betydelse för om en sådan investering ska ske eller inte. Kravet kan även medföra att befintliga mikroproducenter minskar sin produktion för att inte vara tvungna att betala nätavgiften för inmatning. Kravet att mikroproducenten måste vara nettoanvändare under ett kalenderår innebär även en administrativ börda för nätföretagen, som varje år kontrollerar om mikroproducenten har varit nettoanvändare eller inte och fakturar elnätsavgiften i efterhand om producenten inte har varit en nettoanvändare. Med hänsyn till att det kan antas tillkomma elanvändare som producerar sin egen el kan också de administrativa kostnaderna för företagen antas öka. Med hänsyn till att kravet kan motverka etableringen av mikroproduktion av el i Sverige, och med beaktande av den administrativa bördan för nätföretagen, bör kravet att en elproducent ska vara nettoanvändare av el för att kunna undantas från nätavgiften för inmatning utgå.”
Forskarstudenten Nelson Sommerfeldt på KTH har utvecklat ett sätt att ta reda på om och när det ekonomiskt försvarbart att investera i solpaneler. Forskningsresultatet vänder sig i förlängningen till bostadsrättsföreningar och företag så väl som privatpersoner.
”Det är en hundraprocentig chans att investeringen kommer att återbetala sig”.
– Om vi som exempel tar ett hustak i sydlig riktning i centrala Sverige med solpaneler monterade som klarar av att tillgodose 50 procent av elbehovet så kan metoden räkna ut att det är en hundraprocentig chans att investeringen kommer att återbetala sig.
Nelson Sommerfeldt på KTH
– Metoden jag utvecklat är relevant för alla som äger en byggnad, är intresserad av solceller men som inte är experter på investeringar i energiteknik. Bland målgrupperna finns styrelser i bostadsrättsföreningar, hyresvärdar, villaägare och företag, berättar Nelson Sommerfeldt.
Ett nytt projekt har därför startats där KTH i samarbete med Beteendelabbet, en satsning som finansieras av Energimyndigheten, ska verka för detta.
Enligt Nelson Sommerfeldt kan hans sätt att utforska investeringsmöjligheterna i solpaneler bidra till att fler satsar på den förnyelsebara tekniken.
– Idag står solpaneler för en liten del av svensk energiproduktion, och det finns stor potential för öka den mängden rejält.
Via Price Waterhouse Sverige: En ny dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) slår fast att momsavdragsförbudet för stadigvarande bostad inte omfattar en bostadsrättsförenings förvärv av solcellsanläggning. Föreningen medges avdragsrätt för moms i den utsträckning som förvärvet är hänförligt till föreningens momspliktiga försäljning av överskottsel.
Den som bedriver momspliktig verksamhet har som utgångspunkt rätt att dra av ingående moms på sina kostnader, så att momsen inte belastar verksamheten. Det finns dock ett allmänt avdragsförbud som innebär att moms på kostnader som avser stadigvarande bostad inte får dras av, även om det förekommer momspliktiga intäkter.
Det mål som HFD har avgjort avser en bostadsrättsförening som har ett trettiotal flerfamiljshus med närmare 550 lägenheter. Föreningen installerade solceller på en majoritet av husen under 2012-2014 och yrkade momsavdrag på installationskostnaderna med totalt 1,89 miljoner kronor. Beloppet motsvarade enligt föreningen två tredjedelar av momsen på kostnaderna för solcellsanläggningen. Bakgrunden till att avdrag yrkades med två tredjedelar var att nämnda andel av den producerade elen såldes, med moms, till elhandlare. Den resterande tredjedelen av elen förbrukades i de egna fastigheterna.
Skatteverket nekade momsavdrag med motiveringen att solcellsanläggningen levererar el till byggnader som i sin helhet är utformade och används som stadigvarande bostäder samt att anläggningen är en integrerad del av elsystemet i byggnaderna och därmed inte avskild från de stadigvarande bostäderna.
HFD ansåg att det förhållandet att den el som solcellsanläggningen producerar till viss del används i byggnader som utgör stadigvarande bostad inte innebär att anläggningen som sådan ska anses vara en del av stadigvarande bostad. Av detta följer att den moms som hänför sig till förvärvet av en sådan anläggning får dras av i den utsträckning som anläggningen används i en momspliktig verksamhet. HFD medgav därför föreningen avdrag med två tredjedelar av momsen på installationskostnaderna.
Kommentar
HFD:s dom klargör att avdragsförbudet för stadigvarande bostad inte är tillämpligt på solcellsanläggningar, även om de installeras på bostadshus. Domen klargör också att avdragsrätt för moms föreligger för investeringar i solcellsanläggningar i den utsträckning som anläggningen används i en momspliktig verksamhet. Denna avgörande dom går i linje med den kammarrättsdom som vi skrivit om på Tax matters tidigare. Då hade två makar installerat solceller på en ekonomibyggnad och överskottselen, cirka 66 procent av den el som producerats, såldes till ett elhandelsbolag. Kammarrätten medgav i det målet avdrag på 66 procent av installationskostnaderna.
Domen innebär att HFD underkänner den restriktiva syn på momsavdragsrätten för solcellsanläggningar som Skatteverket tidigare har gett uttryck för. Skatteverket har meddelat att myndigheten kommer att se över tre ställningstaganden med anledning av HFD:s avgörande.
Notera:
Det innebär inte att en bostadsrättsförening automatiskt kan hoppa till solcellspaneler. Behoven kan vara vitt skilda men det är en klok investering som absolut lönar sig. Det är att komplettera befintlig anläggning eller ingå i nybyggnation. KTH har just gjort en studie på detta i ett antal jämförande kalkyler. http://media.vuef.se/2019/12/FULLTEXT01.pdf
