Välkommen till en eftermiddag om slutförvaring av kärnavfall! – Arrangemanget börjar med lunch.
Program: Göran Bryntse, teknisk doktor, inleder med avfallsproblematiken och klimatpåverkan. Christopher Leygraf, professor i korrosionsvetenskap, KTH, föredrar om risker med slutförvaring i kopparkapslar. Herbert Henkel, geofysiker, föredrar sin syn på slutförvaring. Vi räknar även med att Strålsäkerhetsmyndigheten medverkar.
Moderator: Eric Söderberg, Nestor AB. Datum/Tid: 1 december kl. 13.00 – 16.00, lunch 12.00 – 12.50 Plats: Studieförbundet Vuxenskolan Västmanland – Lysgränd 1, 721 30 Västerås Kostnad: Seminariet är kostnadsfritt
Anmälan: Registrera dig i Studieförbundet Vuxenskolan, sista anmälningsdag, 28/11. Ange om specialkost önskas. Anmälan gör du i denna länk. Det är möjligt att delta digitalt. Ange om du deltar digitalt i rutan ”Lämna ett meddelande här…” på anmälningssidan.
För er som inte har möjlighet att delta på plats eller inte får plats kan följa seminariet på Zoom. Seminariet startar kl. 13 men länken öppnas tidigare. Använd följande länk: https://us06web.zoom.us/j/83791516905
Tyskland kommer att lämna kärnenergi-produktionen 2022, men länder som Kina, Ryssland och Japan kommer att fortsätta förlita sig på kärnkraften. Kärnenergins roll i kraftproduktionen och klimatet i framtiden undersöktes av en kommission av experter från den Tyska teknikhögskolan ”Acatech”. Tyska Vetenskapsakademin: https://en.acatech.de
I den nu publicerade rapporten „Energiesysteme der Zukunft“ (ESYS)) där man drar den slutsatsen att kärnenergiknappast kommer att vara konkurrenskraftig i framtiden jämfört med el från förnybara källor.
Förespråkare hänvisar till den nästan koldioxidfria och därmed klimatvänliga kraftproduktionen, kritiker betonar riskerna med kärnkraftverk och de nära oberäkningsbaraevighetskostnaderna för lagring av kärnavfall. Men huvudorsaken till att kärnkraftsproduktionens andel minskar är tydliga.
Energibranschen har för länge sedan avstått kärnkraft i länder med liberaliserade elmarknader. Under många år har knappt några nya kärnkraftverk byggts där, pågående byggnation har avbrutits eller gamla anläggningar stängts av på grund av ineffektivitet. Detta gäller till exempel USA.
Energiföretagen hade seminarium i Almedalen, bland annat diskuterades ”kunden”
ALMEDALEN – Hur stor kundflexibilitet är realistiskt att räkna med i vårt nya energisystem?
Många, kanske framför allt från politiskt håll, pratar om ökad flexibilitet och aktiva användare som en nyckel till att skapa balans i ett energisystem med allt mindre planerbar elproduktion och en samtidig kraftig ökning av elbehovet. I EU pratar man om att ”kunden ska vara hjärtat i energisystemet”, men vad menas med det och hur ska det gå till?
Anna Werner från Villaägarna sa att detta med att tänka energieffektivt är en naturlig del av att vara villaägare. Och att även om det finns en del entusiaster som installerar solceller och köper elbil så väntar de flesta på ”nästa steg”. Man vill helt enkelt vara säker på vad det är som gäller innan man fattar avgörande beslut.
Industrins kundrepresentant, Helén Axelsson från Jernhusen, berättade att delar av svensk industri är väldigt elintensiv, de använder redan idag 40 TWh el per år, och självklart är man redan en mycket aktiv kund. Hon frågade också retoriskt om det var industrins och kundernas ansvar att säkerställa att elsystemet fungerar, eller samhällets ansvar att säkerställa att vi fortsatt har en konkurrenskraftig industri som kan förlita sig på stabil tillgång på el?
Marc Hoffmann, vd Eon Sverige, var väldigt tydlig med att det är branschens ansvar att göra det enkelt för kunden att göra hållbara val genom smarta och automatiserade lösningar. Pernilla Winnhed, vd på Energiföretagen, höll med om det positiva med aktiva kunder och att det är viktigt att få fram ny teknik och nya modeller, men betonade också att det måste ske på en marknad. Det ska vara lika villkor för alla aktörer så att inte en sorts aktör – till exempel aggregatorer, undantas från krav eller avgifter och på så sätt snedvrider marknaden.
Från politiskt håll rådde ganska stor enighet. Malin Fijen Pacsay från Miljöpartiet sa att nyckelord var enkelhet och digitalisering och menade att vi är vana vid relativt låga elpriser i Sverige och en jämn tillgång till el. Kanske behöver vi öppna upp för ny prissättning där vi betalar mycket mer vid effekttoppar.
Vid seminariet deltog: Anna Werner, Villaägarna; Helén Axelsson, Jernhusen; Jonas Tannerstad, Örebrobostäder; Marc Hoffmann, Eon; Niclas Siholm, Sigholm Tech; Pernilla Winnhed, Energiföretagen; Malin Fijen Pacsay (MP); Mattias Bäckström-Johansson (SD), samt Rickard Nordin (C)
Centerpartiets energipolitiska talesperson Rickard Nordin hakade på och försäkrade att en del enkelhet kommer att komma med det ”nya gröna avdrag” som är en del av januariöverenskommelsen.
Mattias Bäckström-Johansson, Sverigedemokraterna, poängterade rättviseaspekten. Det vill säga att vi måste akta oss för att subventionera lösningar som solceller och elbilar för de kapitalstarka, som sedan ska betalas via elräkningen av hela kollektivet, och kanske framför allt av dem med minst plånbok.
Helén Axelssons avslutande budskap var en oro för att vi lutar oss tillbaka och säga att balansen i energisystemet ”fixar sig” med hjälp av lösningar vi kanske inte ens ser idag. Svensk industri måste kunna lita på det svenska elsystemet om den ska fortsätta investera i Sverige.
Det kommer att krävas helt nya sätt att tänka för att klara av framtidens leveranser av el i Sverige. En lösning för att allt ska fungera även under de kallaste vinterdagarna kan då vara att lagra el lokalt i bostadsområden.
– Jag tror att det är en viktig del i framtidens elsystem, säger enhetschefen Anna Jäderström på myndigheten Svenska kraftnät.
Dygnet runt övervakas den svenska elproduktionen från Svenska kraftnäts kontrollrum. Det måste hela tiden finnas en balans mellan hur mycket el som efterfrågas och hur mycket som tillverkas.
Elföretagen ser på olika sätt till att det fungerar, bland annat genom att importera och exportera el.
Men framförallt under riktigt kalla vinterdagar kan det bli problem att få fram tillräckligt mycket el. Är det då dessutom mörkt och vindstilla betyder det att produktionen av solel och vindkraft är låg.
Kärnkraft tas bort
Tidigare har det då gått att snabbt dra igång reservkraft. Men när till exempel kärnkraftsreaktorer och oljeeldade anläggningar tas bort av miljöskäl så minskar de möjligheterna. Läs mer i länken nedan.
Boende i Herrgårdsängen, Västerås, har kunnat få upp till 50 000 kronor i energibonus tillbaka på köpeskillingen om de byggt energieffektivt och på så sätt kunnat spara mycket energi.
Ungefär en mil utanför centrala Västerås ligger Herrgårdsängen i Gäddeholm, ett småhusområde med lågenergihus. Västerås stad har tagit fram ett koncept för energiberäkning som innebär att alla aktörer redovisar och utvärderar på samma sätt. Det nya i verktyget har varit att husleverantörerna på ett nytt sätt kunnat beräkna byggnadens energianvändning och energiförluster. På så sätt har husbyggarna kunnat se vilka delar i byggnaden som ger störst värmeförluster.
Solenergin konkurrerar ut oljan, kolet och kärnkraften, skriver Ingemar Andersson, konsult i förnyelsebar energi – i ett debattinlägg i Helsingborgs Dagblad
I de stora solelsparkerna i världen ligger nu priset under 20 öre per kWh. Inget talar för att priset nått sin bottennivå. De länder som har fossila tillgångar som gas, kol och olja kommer att få en bekymmersam omställning.
De internationella konflikthärdar som funnits kring kol och olja försvinner. Tidigare talade man om att oljan skulle ta slut. Nu är det inte särskilt troligt, istället kommer människor att sluta köpa fossila bränslen eftersom annat är billigare och det går i linje med ländernas omställning till en bättre miljö.
Just nu och förmodligen många år framåt är användning av kisel ledande när det gäller solceller. Sedan oljekrisen på 1970-talet har i princip varje universitet haft ambitiösa forskningsprogram för att hitta effektivare energilösningar. Nu berättar många universitet om forskningsrön som pekar på 10–30-procentig bättre effektivitet och 20–40 procent lägre pris jämfört med de solceller som finns idag.
Prisfallet är fantastiska nyheter för alla, men kanske framför allt för de två miljarder människor som inte har tillgång till elström överhuvudtaget. Till ett överkomligt pris förändrar elektriciteten deras vardag. De slipper gå flera mil för att hitta vatten, leta efter ved och ladda sina mobiler. Dieselaggregatens buller och utsläpp, fotogenlampans skadliga os, ersätts med ren, billig, förnybar energi. Det bästa bistånd västvärlden kan ge just nu är elektrifiering med hjälp av solen.
Kina stänger idag kolkraftverk i stor omfattning mest på grund av luftföroreningar, men samtidigt bygger landet nya kolkraftverk i andra områden. I många länder är kol den viktigaste energikällan, många människor har jobb i kolindustrin och politiker har svårt att ta beslut om avveckling av kolkraft. Men solenergins allt lägre pris kommer på sikt att tvinga alla kolförespråkare på knä.
Sverige är inte mörkt och kallt, här skulle solen kunna stå för 10-20 procent av elproduktionen. Men då behövs ett nytt skatteavdrag, bättre kunskap och enklare regler för att underlätta utbyggnaden.
Ingemar Andersson
Ingemar Andersson är konsult i förnyelsebar energi.
Via TT och Dagens Näringsliv: Kravet på bygglov för att sätta upp solceller ska slopas. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss som läggs fram på torsdagen. Enligt bostadsminister Peter Eriksson (MP) ska det till hösten räcka med att i efterhand anmäla till kommunen att solpaneler satts upp.
Det tror jag kommer att sätta ännu mer fart på den här branschen, säger han till TV4 Nyheterna.
En proposition om bygglovskravet läggs fram i vår, och regeringen räknar att det ska vara avskaffat den 1 augusti.
Via TT och