Sjöfarten ska gå på batterier, gas och segel!

Rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC, är glasklar. Ska vi ha någon chans att begränsa klimatförändringarna till under två grader måste alla branscher delta i omställningen bort från fossila bränslen. Sjöfarten står inför stora utmaningar på denna resa, men med rätt styrmedel kan den också vara en stor del av lösningen.

Därför tar branschorganisationen Svensk Sjöfart inom ramen för Fossilfritt Sverige nu fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft som visar hur nationell sjöfart kan bli fossilfri.

Riksdagen har beslutat att inrikes transporter ska minska utsläppen av växthusgaser med 70 procent till 2030. Ett utmanande men inte omöjligt mål att nå. Utmaningen är dubbel eftersom godstransporterna förväntas öka med 50% till 2030. Även om det kommer behövas fler lastbilstransporter måste en stor del av denna godstransportökning utgöras av tåg och sjöfart som har gott om tillgänglig kapacitet.

Sjöfarten kräver inte så mycket investeringar i ny infrastruktur eftersom hamnar, fartyg och farleder redan finns på plats. Problemet är att sjöfarten trots sina fördelar inte utnyttjas fullt ut.

Det finns dock en ljusning vid horisonten. Den nya godsstrategin visar på en hög politisk ambition, med bland annat ekobonus för sjöfartstrafik, som politiken nyligen tagit fram är ett bra steg på vägen. Det är viktigt för både klimatet och för den svenska konkurrenskraften.

Att transportera gods med sjöfart är energieffektivt. Globalt står sjöfarten för 90 procent av alla godstransporter och cirka 2 procent av de totala växthusgasutsläppen. Liksom flyget räknas den inte in i Parisavtalet och internationellt har klimatarbetet varit eftersatt. I våras enades FNs Sjöfartsorganisation IMO om målet att minska växthusgasutsläppen med minst 50 procent till 2050, vilket är otillräckligt men får räknas som en framgång med tanke på motståndet från stora länder som Brasilien, Saudi Arabien och USA.

Svenska rederier har sedan länge jobbat med miljö- och klimatfrågor och leder i dag utvecklingen i världen. Bara senaste året ser vi många helt nya fartyg som levereras som är anpassade för klimatsmarta lösningar såsom exempelvis batteridrift, gasdrift och till och med segel.

Svenska rederier har i dag ett 50-tal fartyg i beställning till ett ordervärde av cirka 25 miljarder kronor. Att fartygen ligger i den absoluta framkanten avseende hållbarhetsfrågorna kostar 5 miljarder extra. I våras såg vi också den första bunkringen av biodrivmedel i världen till ett Svensk Sjöfarts medlemsföretag.

Branschorganisationen Svensk Sjöfart har sedan 2015 en vision om noll utsläpp från 2050. För att kunna ställa om nationell sjöfart till år 2045 och därigenom visa vägen för den globala sjöfarten krävs ett antal nya åtgärder och därför tas nu en färdplan för fossilfri konkurrenskraft fram.

Lösningar kommer att vara bränslebyte till alternativa bränslen såsom biodrivmedel och el samt effektivare och mer fyllda fartyg. Utan en aktiv politik är en omställning inte möjlig. Därför presenterar vi här sju förslag som genomförda leder till politisk måluppfyllelse men som också ställer krav på politiskt breda överenskommelser:

Inrätta en koldioxidfond. Skapa incitament för transportköpare att välja gröna transporter. Utred exempelvis möjligheter att skapa en koldioxidfond, som helt eller delvis finansieras av näringen själv, för att stödja investeringar i teknik för att minska klimatpåverkan från sjöfarten.

Öka miljödifferentieringen i farledsavgifterna. Statens styrmedel och åtgärder som kan främja sjöfartens användning måste vara effektivare. Här är det uppenbart att Sjöfartsverkets utformning av den nya farledsavgiften, behöver differentieras mer för att bli mer klimat- och miljöstyrande och eventuellt behövs också nya pengar tillföras i systemet för att uppnå än större klimatnytta.

Avgiftsstrukturen, som också kommer påverka många hamnars avgiftssystem, måste differentieras så att fartyg som vill gå över till alternativa bränslen premieras.

Öka produktionen av inhemska förnybara drivmedel. Skapa en incitamentsstruktur som stimulerar produktion av förnybara drivmedel i Sverige där kvotplikten är en bra start.

Skattebefrielse av el. Inför skattebefrielse för landansluten el i hamn för fartyg med bruttodräktighet under 400 samt för laddning av batterier för eldrivna fartyg och för direktöverförd el till lindragna elfärjor.

Öka de statliga forsknings- och innovationsmedlen. Se till sjöfarten får ökade öronmärkta statliga medel för att tillgodose behovet av ett särskilt forsknings- och innovationsprogram för energieffektiv och fossilfri sjöfart.

Mängdrabatt på anlöp. För att få mer av godset att gå på sjön bör också marginalkostnaden för att anlöpa hamnar och hämta upp mer gods minska. Både hamnavgiften och farledsavgiften gör det i dag olönsamt att gå in hamnar om det till exempel ”bara” står 20 containrar i hamnen och väntar.

Därför bör det finnas en mängdrabatt så att fartygen bara betalar för de två första anlöpen och att det sedan är gratis vid ytterligare påfyllning av lasten.

För att skapa mer rättvisa villkor mellan de olika transportslagen bör isbrytning och lots vara en del av den statliga infrastrukturen på samma sätt som snöröjningen av vägar betalas av samhället. Denna kostnad bör tas av staten. Staten bör också ta ansvaret inte bara för det planerade inköpet utan också driften av nya isbrytare.

Sjöfartens färdplan för fossilfri konkurrenskraft är en av de färdplaner som följer på de nio färdplaner från andra branscher som lämnades över till regeringen i våras och är en viktig pusselbit för att andra branscher ska nå sina mål.

Ett mer optimerat transportsystem med ökad samverkan mellan lastbil, tåg och sjöfart där styrmedlen ger incitament till sänkta växthusgasutsläpp gynnar både svensk industri och klimatet. Med ett fungerande landslag för effektiva och fossilfria transporter kan Sverige bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige 

Rikard Engström, vd Svensk Sjöfart

https://www.di.se/debatt/sjofarten-ska-ga-pa-batterier-gas-och-segel/