Nytt Grönt avdrag på gång

Svensk Solenergis vd Anna Werner reder ut vad promemorian egentligen innebär om den klubbas igenom och börjar gälla nästa år.

Nu har regeringen äntligen och i enlighet med januariavtalet presenterat en promemoria som, om den blir lag, innebär att privatpersoner får ett avdrag direkt på fakturan istället för att behöva söka statligt investeringsstöd med 12–18 månaders kötid. Onekligen positivt för alla som behöver en knuff i ryggen för att våga investera. Och såklart efterlängtat för branschen.

Promemorian, Skattereduktion för installation av grön teknik, föreslår en ny skattereduktion för privatpersoner på 15 procent av arbets- och materialkostnaden för installation av solceller, samt 50 procent vid installation av lagringsmöjligheter för egenproducerad el och laddningspunkt för elfordon.

Skattereduktionen ska – om promemorians förslag blir verklighet – börja gälla redan efter årsskiftet.

Stödet blir betydligt säkrare för konsumenten än det nuvarande stödet som löper ut vid årsskiftet:

https://www.svensksolenergi.se/nyheter/nyheter-2020/groent-avdrag–snart-verklighet

Pengar till solcellsstöd på väg ta (slut)?

VIA DAGENS NYHETER: Kön för att få solcellsstöd har vuxit sig större än tillgängliga medel. Nu är stödets framtid under beredning i regeringskansliet.

I januari rapporterade Dagens Industri att årets solcellsstöd kunde vara slut om några veckor. Sedan dess har kön vuxit sig större än nuvarande tillgängliga medel för solcellsstödet, men det är svårt att säga exakt när det klirrar tomt i kassan.

– Söker man solcellsstödet i dag kan man få vänta mycket länge på att få sin ansökan prövad av länsstyrelsen, som i dagsläget endast kan besluta om en ansökan om det finns tillgängliga medel. Ju längre man väntar, desto mer ökar givetvis risken för att bli utan stöd

Christopher Frisk, handläggare på Energimyndigheten.

I teorin är pengarna slut men i praktiken finns det fortfarande en chans för nya sökande att få stöd, bland annat eftersom vissa som ansökt aldrig utnyttjar bidraget. Då kommer medel tillbaka och kan gå till nästa sökande. 

Anslaget för solcellsstöd ligger på mellan 740 och 800 miljoner kronor för 2020, beroende på hur mycket som går till energilagring för privatpersoner (max 60 miljoner kronor). Eftersom vissa som ansökt aldrig utnyttjar bidraget är det svårt att bedöma när det nuvarande anslaget kan ta slut. Över 20.000 väntar dock redan på ett beslut i en kö som varit i princip konstant sedan våren 2019.

I fjol ökade regeringen solcellsstödet två gånger om – med 300 miljoner kronor i vårändringsbudgeten och 500 miljoner kronor i höständringsbudgeten. Energimyndigheten gör emellertid bedömningen att behovet av solcellsstöd i dag är mindre än när det instiftades 2009. 

– Vi bedömer att marknaden är mycket mer mogen i dag och att ett investeringsstöd inte längre är så ändamålsenligt, säger Christopher Frisk. 

Branschföreningen Svensk Solenergi har länge motsatt sig solcellsbidraget, och vill, som Energimyndigheten, på sikt se en kontrollerad avveckling av det.

– Vi vill att man sänker bidraget etappvis med start nu, men att man underlättar för privatpersoner genom att gå över till ett högre ROT-avdrag som redan är ett inkört system. På så sätt skulle all den osäkerhet som finns med köerna kring det nuvarande stödet försvinna.

Anna Werner, vd på Svensk Solenergi. 

Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) är också inne på Svensk Solenergis spår. Han hänvisar till att solel i framtiden kommer att klara sig på marknaden utan stöd. Läs mer i länken nedan.

https://www.dn.se/ekonomi/pengar-till-solcellsstod-pa-vag-ta-slut/

EU vill satsa 1.000 miljarder på klimatomställning

På tisdagen lade EU-kommissionen fram sitt förslag till klimatfinansiering. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_20_17

Kommissionen hoppas att privata banker, investeringsfonder och privatkapital ska flockas till projekten.

”Det är en win-win situation för Europas privata sektor. Vi utvecklar lösningarna som alla andra i världen kommer att använda sedan”, sade en tjänsteman i kommissionen.

Extrastödet till regioner som klimatomställningen drabbar särskilt hårt är en del av kommissionens Gröna giv, som ska göra EU koldioxidneutralt till 2050. Alla 27 EU-länder ska få del av stödet, men fattiga länder med större behov av omställning ska få mer och till bättre villkor.

Målet är att även de svagaste, mest kolberoende regionerna ska klara omställningen.

Stödet ska riktas till att ställa om:

  • Stora och små industrianläggningar med omfattande utsläpp
  • Nedläggning av kolgruvor.

Finansieringen består av tre delar.

  1. En ”fond för rättvis övergång” (Just Transition Fund) ska med 7,5 miljarder euro från EU-budgeten generera 30-50 miljarder euro genom medfinansiering från EU-länderna. 
    Dessa pengar är bidrag och insatserna ska riktas mot stora behov, som regioner med betydande kolproduktion.
  2. InvestEU, EU:s investeringsplan som också har kallats Junckerplanen när Jean-Claude Juncker har varit ordförande för kommissionen 2014-2019.
  3. Offentliga lån, främst från Europeiska investeringsbanken. Räntesubventioner på 1,5 miljarder från EU-budgeten och lån från EIB på 10 miljarder euro väntas generera minst 100 miljarder euro i investeringar.

Med 1,8 miljarder euro i EU-pengar hoppas kommissionen mobilisera 45 miljarder euro till stor del från privata investerare för projekt som väntas bli lönsamma.

Bli medlem
Bli medlem

EU-länderna ska i maj varje år ansöka om stöd till projekt i regioner som uppfyller kriterierna och som ska kunna startas året därpå.

Mer detaljer här.

Källa DAGENS NYHETER