Bengts nya villablogg: Ta bort hämmande kravet nettokonsument för solcellsägare

Solceller hade inte blivit någon succé hos småhusägare om det inte vore för vissa politiska stödåtgärder. En av de viktigaste är att man som småhusägare inte behöver betala något inmatningsabonnemang för den överskottsel som matas in till nätet.

Jag författade 2005 rapporten ”Nätanslutning av småskaliga solcellssystem för elförsäljning. Elforsk report 05:30 (2005)”. Där påpekades att kostnaden för det inmatningsabonnemang (då 4 400 kr/år inklusive moms hos Mälarenergi) som behövs för att sälja överskottsel var så hög att det inte lönade sig att producera något för försäljning för en småhusägare, som idag svarar för den i särklass största andelen bland solcellsägarna. Det dröjde dock till april 2010 innan en ändring gjordes i Ellagen. Ändringen gjorde att mindre elproducenter inte behöver betala något inmatningsabonnemang om man har ett säkringsabonnemang som är högst 63A, inmatning till nätet har högst 43,5 kW effekt och om man är nettokonsument under ett kalenderår, det vill säga att man köper mer el än man säljer. Utan denna förändring hade vi sett mycket mindre solcellssystem på småhus idag, utan något större överskott för försäljning.

Säljer man mer el än man köper blir man en nettoproducent. Om man blir nettoproducent under ett år har nätbolaget rätt att ta ut en årlig avgift för inmatningsabonnemanget. Men det är inget krav att nätbolagen måste ta ut en avgift och det är inte alla nätbolag som gör det. Kolla därför med ditt nätbolag hur de gör och vad det i sådana fall kostar. Kostnaden för det årliga abonnemanget är vanligen så hög att det inte lönar sig för en småhusägare att bli nettoproducent om nätbolaget vill ha betalt för inmatningsabonnemanget.

Kravet om nettokonsument hindrar utvecklingen för solceller

Trenden är att småhusägare bygger större anläggningar än för några år sedan då solcellsanläggningar har blivit billigare och medvetenhet om solceller ökat. Man kan exempelvis vilja fylla sitt hustak för att få en snygg installation. Om man har en låg elanvändning är det troligt att man blir nettoproducent och man riskerar att få betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget. Valet kan då bli att man installerar en mindre anläggning och på så vis hindras utvecklingen för solceller.

Frågor om nettokonsument eller nettoproducent är en av de vanligaste som dyker upp på bloggen. Blev senast igår uppringd av en västeråsare som installerat solceller och som blivit nettoproducent. Vare sig det bolag han köpt solcellerna ifrån eller dess underleverantör hade upplyst honom om att Mälarenergi tar betalt för inmatningsabonnemanget när man blir nettoproducent. Hos Mälarenergi kostar abonnemanget 2025 kr/år. Men vissa nätbolag tar inte ut någon avgift. Enligt tidigare kommentarer från bloggläsare tog exempelvis E.ON bort avgiften den 1 januari 2019. Ellevio är ett annat nätbolag som inte tar ut någon avgift för inmatning.

Önskvärda ändringar

För att slippa kravet på en årlig avgift för inmatningsabonnemanget bör följande ändringar göras i Ellagen:

  • Ta bort kravet på nettokonsument.
  • Ändra säkringsgränsen från 63A till 100A.

Det presenterades en promemoria om ny Elmarknadslag i september 2017, där man föreslog att ta bort kravet på nettokonsument för att slippa betala inmatningsabonnemang. Promemorian har varit ute på remiss, men ingen proposition för riksdagsbeslut finns ännu. Så det lär dröja till minst 2021 innan den nya lagen skulle kunna träda i kraft. Man kan undra varför det tar sådan tid, med tanke på att det snart gått 2,5 år sedan promemorian släpptes? Det är dags att det blir verkstad nu…

”Om vi vill stödja att flera installerar solceller och bidrar till det svenska målet om 100% förnyelsebar elproduktion 2040, enigt Energiöverenskommelsen 2016, bör lagarna utformas för att stödja istället för att stjälpa”.

I den nya förslaget finns fortfarande gränsen 63 A för säkringsabonnemanget kvar. När det gäller skattereduktionen för överskottsel som matas in till nätet är gränsen däremot 100 A säkringsabonnemang i Inkomstskattelagen (67 kap., §27). Det vore önskvärt att ha samma gräns, 100 A, i både den nya Elmarknadslagen och i Inkomstskattelagen. Om vi vill stödja att flera installerar solceller och bidrar till det svenska målet om 100% förnyelsebar elproduktion 2040, enigt Energiöverenskommelsen 2016, bör lagarna utformas för att stödja istället för att stjälpa.

  • Ett temporärt alternativ i väntan på att den nya Elmarknadslagens förslag genomförs vore att alla nätbolag frivilligt låter bli att ta ut avgiften för inmatningsabonnemanget för se små elproducenterna, på det sätt som exempelvis E.ON och Ellevio har beslutat att göra.

Ellagen idag

ellagens kapitel 4, 10§ står idag

”En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.”

Förslag i promemoria 2017-09-22

regeringens promemoria från 22 september 2017 står under “Småskalig elproduktion” i kapitel 6:

” 22 §   En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen.”

Skillnaden mot dagens ellag är att man föreslår att stryka meningen om krav på att man är nettokonsument.

Under ”Skälen för förslaget” står på sidan 179-180 i promemorian:

”Att befria elanvändare med mikroproduktion från skyldigheten
att betala nätavgift för sin inmatning är ett sätt att göra det möjligt
för dessa elanvändare att på ett lönsamt sätt sälja sin överskottsel
(prop. 2009/10:51 s. 12 f.).   …

Kravet att elanvändaren ska vara nettoanvändare
Det är angeläget att allra minsta mikroproducenterna, dvs. de som
kan ha rätt att undantas från nätavgiften enligt 4 kap. 10 § tredje
stycket ellagen, får starka incitament att investera och producera i
förnybar el. Kravet att mikroproducenten ska vara nettoanvändare
kan avhålla nya producenter från att investera i mikroproduktionsanläggningar,
eftersom även mindre avgifter har betydelse för om
en sådan investering ska ske eller inte. Kravet kan även medföra att
befintliga mikroproducenter minskar sin produktion för att inte
vara tvungna att betala nätavgiften för inmatning.
Kravet att mikroproducenten måste vara nettoanvändare under
ett kalenderår innebär även en administrativ börda för nätföretagen,
som varje år kontrollerar om mikroproducenten har varit
nettoanvändare eller inte och fakturar elnätsavgiften i efterhand om
producenten inte har varit en nettoanvändare. Med hänsyn till att
det kan antas tillkomma elanvändare som producerar sin egen el
kan också de administrativa kostnaderna för företagen antas öka.
Med hänsyn till att kravet kan motverka etableringen av mikroproduktion
av el i Sverige, och med beaktande av den administrativa
bördan för nätföretagen, bör kravet att en elproducent ska vara
nettoanvändare av el för att kunna undantas från nätavgiften för inmatning
utgå.”

Via Bengts nya villablogg

Forskning visar: Då bör du köpa solpaneler

Forskarstudenten Nelson Sommerfeldt på KTH har utvecklat ett sätt att ta reda på om och när det ekonomiskt försvarbart att investera i solpaneler. Forskningsresultatet vänder sig i förlängningen till bostadsrättsföreningar och företag så väl som privatpersoner.

”Det är en hundraprocentig chans att investeringen kommer att återbetala sig”.

– Om vi som exempel tar ett hustak i sydlig riktning i centrala Sverige med solpaneler monterade som klarar av att tillgodose 50 procent av elbehovet så kan metoden räkna ut att det är en hundraprocentig chans att investeringen kommer att återbetala sig.

Nelson Sommerfeldt på KTH

– Metoden jag utvecklat är relevant för alla som äger en byggnad, är intresserad av solceller men som inte är experter på investeringar i energiteknik. Bland målgrupperna finns styrelser i bostadsrättsföreningar, hyresvärdar, villaägare och företag, berättar Nelson Sommerfeldt.

Ett nytt projekt har därför startats där KTH i samarbete med Beteendelabbet, en satsning som finansieras av Energimyndigheten, ska verka för detta.

Enligt Nelson Sommerfeldt kan hans sätt att utforska investeringsmöjligheterna i solpaneler bidra till att fler satsar på den förnyelsebara tekniken.

– Idag står solpaneler för en liten del av svensk energiproduktion, och det finns stor potential för öka den mängden rejält.

Länk till artikeln: https://www.solenerginyheter.se/20191218/1455/forskning-visar-da-bor-du-kopa-solpaneler/

Det finns två tekniker som kan hindra koldioxidutsläppen i atmosfären – och ge minusutsläpp

I bio-CCS avskiljs koldioxiden från övriga rökgaser vid värmekraftproduktion och eftersom de använda råvarorna är förnybara åstadkommer man – på sikt – minusutsläpp. Bild: Stockholm Exergi

EkonomiNä, det finns ingen enkel lösning på klimatfrågan – och gapet mellan vad vi faktiskt gör och borde göra har bara ökat. Men det finns två tekniker som kan hindra koldioxidutsläppen i atmosfären – och ge minusutsläpp. Den ena är biologisk och många hundra miljoner år gammal, den andra har använts åtminstone sedan 1950-talet och började nyligen testas i ny form i Stockholm.

Små framsteg men bara en bråkdel av det som krävs, det var utgången av ännu ett klimattoppmöte mellan världens beslutsfattare i december – denna gång i Madrid. Ett par veckor innan toppmötet landade en ny rapport från FN:s klimatpanel, IPCC, om hur stort gapet är mellan utsläppen och de uppsatta målen. Slutsatsen: det går åt fel håll och 2018 innebar nya rekordutsläpp av växthusgaser. För att nå det viktiga 1,5-gradersmålet krävs utsläppsminskningar på 55 procent till 2030 medan det krävs minskningar på 25 procent för att nå det mindre ambitiösa men fortfarande tuffa 2-gradersmålet.

Eftersom alla FN-rapporter bygger på sannolikheter, kan man lägga till att detta är scenarier med 66 procents sannolikhet. Med hänsyn till den statistiska felmarginalen kan den så kallade koldioxidbudgeten faktiskt redan vara förbrukad för att nå 1,5-gradersmålet. De rikaste länderna, G20-länderna, står för övrigt för nästan fyra femtedelar av alla utsläpp, med Kina som överlägset största utsläppsland och där USA släpper ut klart mest per invånare. 

Olika scenarier

Med dessa dystra slutsatser i bakhuvudet kan man undra om det alls är möjligt att trycka ned utsläppskurvorna och komma i närheten av de mål FN och världens politiker satt upp. Och svaret är i hög grad beroende på hur tydliga förändringar vi människor är beredda att göra – och i vilken takt.

Enligt det mest optimistiska scenariot så reduceras utsläppen kraftigt, energiförsörjningen effektiviseras också kraftigt och människor gör tydliga livsstilsförändringar.

– Många går till exempel över till att äta vegetariskt eller veganskt i detta scenario, säger Mathias Fridahl, lektor vid tema miljöförändring på Linköpings universitet.

– I detta scenario går det att nå Parisavtalets mål och skapa koldioxidminskning i atmosfären genom att också satsa på återskogning. Men det här handlar alltså om en jätteambitiös utsläppsminskning.

I de tre andra scenarierna – där ambitionsnivån är lägre och i linje med den utveckling vi faktiskt ser nu – krävs det än mer radikala åtgärder. Och från FN:s klimatpanels sida pekas två tydliga sätt ut som på en större skala aktivt kan bidra till mindre växthusgaser i atmosfären. Det handlar alltså om metoder för att binda mer koldioxid på Jorden än vad som släpps ut i atmosfären. Det ena är just träd- och växtplantering.

– Men det handlar om plantering på mycket stora ytor. Siffror varierar, men det kan handla om ytor större än Indien, säger Mathias Fridahl.

LÄS MER: Klimathjältar eller utsläppsskurkar – stora klyftor i näringslivet

LÄS MER: Studie: Börsbolagen för dåliga på klimatrapportering

Klimatforskaren Mathias Fridahl på Linköpings universitet konstaterar att för alla andra scenarier än det mest optimistiska kommer det att krävas tekniker för att reducera koldioxiden i atmosfären och åstadkomma minusutsläpp – att man aktivt plockar ur växthusgaser och binder dem på Jorden

Stora spann

Enligt FN:s klimatexperter behövs det ytterligare 0–6 miljoner kvadratkilometer jordbruksmark där det odlas energigrödor i kombination med en minskning med 2 miljoner kvadratkilometer upp till en ökning med 9,5 miljoner kvadratkilometer skog i världen. 

De här siffrorna kan verka väldigt förvirrande för vanligt folk och är också en orsak till att detaljer och fakta kring klimatförändringen och kring FN:s rapporter lätt missuppfattas. I det stora forskarlag som gör rapporterna tar man nämligen med alla faktorer i komplexa modeller som fångar såväl grundläggande fysik som styr klimatet, hur Jordens ekosystem fungerar och dessutom all mänsklig påverkan – minskar man till exempelvis kolkraft, oljeförbrukning och energieffektiviserar påverkar det hur mycket träd man måste plantera.

– Men oavsett vilket scenario som kommer att gälla så krävs det en massa klimatpolitik och många andra åtgärder för att nå dit, säger Mathias Fridahl.

Fakta: Koldioxidbudgeten

För att inte överstiga en uppvärmning av klimatet på 1,5 grader jämfört med förindustriell tid – före 1850 – vilket är viktigt på grund av risker för en skenande klimateffekt, så har FN:s klimatpanel kommit fram till hur mycket utsläppen kan vara mellan åren 1850 till 2100. 

Med en sannolikhet på 66 procent så behöver de mänskligt orsakade utsläppen i atmosfären stanna på max 2 620 gigaton (miljarder ton) koldioxid. Fram till 2018 hade vi förbrukat drygt 2 250 gigaton och med den utsläppstakt vi har är budgeten passerad inom mindre än tio år. Men med en felmarginal på 400 gigaton – det kan vara 400 gigaton mer, eller 400 mindre i budgeten, så kan vi redan passerat de 2 620 ton, men vi kan också ha fler år till vårt förfogande.

Från FN:s och forskares sida förespråkas försiktighetsprincipen – man ska undvika risken att hamna i en irreversibel klimatförändring. 

Bara för att förstå de ytor FN:s klimatpanel talar om när det gäller ytterligare 9,5 miljoner kvadratkilometer skog i världen så motsvarar det ungefär 21 gånger Sveriges yta i storlek. Enligt beräkningar från ett forskarlag i Schweiz finns det 17 miljoner kvadratkilometer trädlöst land på Jorden varav 12 miljoner skulle kunna användas till trädplantering. Så på pappret finns utrymme.

– Men det visar sig att mark som på pappret är öde inte alls är det, det finns massa informella ekonomier där människor bor och bedriver självförsörjningsjordbruk.

Juridiska och politiska hinder

Dessutom gäller det att utpekade länder ska vilja omvandla mark som inte tidigare haft skog – i varje fall inte på mycket länge – och det är av politiska, juridiska och flera andra skäl ett problem.

– Det finns också en oro ifall man skulle tillåta de här kolsänkorna i den internationella utsläppshandeln att man köper billiga trädplanteringar på andra håll och försöker strunta i reducera svåra utsläpp på hemmaplan. För att lyckas måste man göra både och. 

– En annan sak är att det tar tid innan träd växer och fångar in koldioxiden.

Men för alla andra scenarier än det mest optimistiska krävs det också ytterligare metoder för att fånga upp koldioxiden. Tekniken som går att genomföra på hyfsad tid och på global nivå enligt FN heter CCS, carbon capture storage – koldioxidavskiljning och lagring – och om det kombineras med användning av förnybara bränslen i processen åstadkommer man faktiskt minusutsläpp, man fångar upp mer koldioxid i en process än vad som släpps ut. Denna teknik kallas bio-CCS eller bioenergi-CCS (BECCS).

En som forskat mycket på CCS-teknik är Filip Johnsson, professor vid institutionen för energiteknik/rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.

– När det gäller CCS-teknik finns idag ett 20-tal större projekt där man avskiljer 500 000 koldioxid eller mer per år. Det är fruktansvärt lite, man skulle behöva mäta i miljarder ton. Och mycket av dagens CCS-teknik används för att kunna trycka ut mer olja, så det är ingen klimatåtgärd.

Mycket liten skala

Tittar man på bio-CCS, där man använder förnybara bränslen i kombination med koldioxiduppfångning, avskiljning och lagring så är de ännu färre – det handlar om någon enstaka. Men tekniken har en stor potential. Enligt Filip Johnsson skulle avskiljning från de 27 största utsläppskällorna, som både hanterar fossilt som förnybart material, kunna minska Sveriges samlade koldioxidutsläpp med mer än hälften.

En anledning till att man inte bara talar om bio-CCS, den teknik som kan ge så kallade minusutsläpp, utan också om CCS från fossila källor är att om man inte tror på det allra mest optimistiska scenariot för världen så kommer tekniken att behövas för att kompensera för verksamheter där det är svårt att få bort utsläppen. Ifall Kina inte kraftigt minskar användningen av kol och Saudiarabien inte slutar pumpa upp olja behövs åtgärder för att minska de fossila utsläpp som kraftigt driver på klimatförändringen.

I förrförra veckan invigdes också en ny anläggning för bio-CCS vid Värtaverket i Stockholm. Den drivs av Stockholm Exergi, ett samarbete mellan Fortum och Stockholms stad. Koldioxidavskiljningen vid anläggningen är mycket liten, men vikten av anläggningen märktes av att förutom energiminister Anders Ygemans (S) närvaro så var två av huvudförfattarna till FN:s klimatrapporter där.

– Tekniken med avskiljning är inte ny utan användes i Värtagasverket från 70-talet, men inte av klimatskäl. Och avskiljning har man hållit på med sedan 50-talet. Just nu handlar det om 700 kilo koldioxid om dagen i den här anläggningen, men potentialen är 800 000 ton koldioxid om året, det är lika mycket som trafiken i Stockholm släpper ut på ett år. Vårt mål är en fullskaleanläggning 2025, säger Fabien Levihn, forskningschef vid Stockholm Exergi och även forskare vid KTH. 

Investeringen i fullskaleanläggningen handlar om en till två miljarder kronor.

Norsk oljejätte driver

Den avskilda koldioxiden från anläggningen ska sedan transporteras med båt till Norge, där oljejätten Equinor – före detta Statoil – har ett projekt för att pumpa ned koldioxiden, som befinner sig i vätskeform, under havsbotten. Även här finns en stark koppling till de problem som orsakat klimatproblemen – förutom att det är ett oljebolag som hanterar lagringsfrågan är orsaken till undersökningen av havsbotten från början gjorts av helt andra skäl: för att hitta olja. Norges storting ska besluta om statliga investeringar i detta nästa år.

Ett av problemen med CCS är dock att de kräver stora investeringar och att dagens ekonomiska system inte skapar drivkrafter för minusutsläpp.

– Idag tjänar man inte på att åstadkomma minusutsläpp, det måste skapas incitament, konstaterar Filip Johnsson på Chalmers. 

Oavsett vad man gör kan trädplantering och CCS bara vara delåtgärder.

– Det är åtgärder utöver alla andra man behöver ta till. Det svenska 2045-målet om att nå netto noll-utsläpp handlar till minst 85 procent om utsläppsminskningar med olika tekniker och åtgärder, bland annat CCS, medan upp till 15 procent åstadkoms med bio-CCS, trädplantering och åtgärder i andra länder. 

Fakta: Klimattekniker

Bio-CCS och trädplantering (kolsänkor) är två åtgärder som skulle gå att införa i omfattande skala. Den förra kräver betydande investeringar där det finns en tröghet i att göra omfattande investeringar i ny teknik, den andra förutom de investeringar som krävs för växter och skog behöver markområden och tar dessutom tid för att nå effekt – till växterna har vuxit upp. En grundfråga för växtplantering är att sluta skövla skog och plantera där man tidigare huggit ned – inte bara plantera på ny mark.

Andra tekniker är direkt koldioxidinfångning från atmosfären, direct air capture (DAC). På grund av att koldioxiden i atmosfären är i mycket lägre koncentration jämfört med från skorstensrök, så kostar det mer att samla upp den – det kostar minst 5 000 kronor per insamlat ton jämfört med 1 000 kronor per insamlat ton koldioxid för CCS.

Ytterligare en metod är att använda biokol, där man använder en kolmila – en traditionell process där kol framställs med hög temperatur i en syrefri miljö, så kallad torrdestillation. Kolet kan lagras i marken under lång tid och skapar bättre jordmån för växter.

Källor: IPCC:s specialrapport om 1,5-gradersmålet, Mathias Fridahl och Filip Johnsson.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) medger momsavdrag för solcellsanläggning

Via Price Waterhouse Sverige: En ny dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) slår fast att momsavdragsförbudet för stadigvarande bostad inte omfattar en bostadsrättsförenings förvärv av solcellsanläggning. Föreningen medges avdragsrätt för moms i den utsträckning som förvärvet är hänförligt till föreningens momspliktiga försäljning av överskottsel.

Den som bedriver momspliktig verksamhet har som utgångspunkt rätt att dra av ingående moms på sina kostnader, så att momsen inte belastar verksamheten. Det finns dock ett allmänt avdragsförbud som innebär att moms på kostnader som avser stadigvarande bostad inte får dras av, även om det förekommer momspliktiga intäkter.

Det mål som HFD har avgjort avser en bostadsrättsförening som har ett trettiotal flerfamiljshus med närmare 550 lägenheter. Föreningen installerade solceller på en majoritet av husen under 2012-2014 och yrkade momsavdrag på installationskostnaderna med totalt 1,89 miljoner kronor. Beloppet motsvarade enligt föreningen två tredjedelar av momsen på kostnaderna för solcellsanläggningen. Bakgrunden till att avdrag yrkades med två tredjedelar var att nämnda andel av den producerade elen såldes, med moms, till elhandlare. Den resterande tredjedelen av elen förbrukades i de egna fastigheterna.

Skatteverket nekade momsavdrag med motiveringen att solcellsanläggningen levererar el till byggnader som i sin helhet är utformade och används som stadigvarande bostäder samt att anläggningen är en integrerad del av elsystemet i byggnaderna och därmed inte avskild från de stadigvarande bostäderna.

HFD ansåg att det förhållandet att den el som solcellsanläggningen producerar till viss del används i byggnader som utgör stadigvarande bostad inte innebär att anläggningen som sådan ska anses vara en del av stadigvarande bostad. Av detta följer att den moms som hänför sig till förvärvet av en sådan anläggning får dras av i den utsträckning som anläggningen används i en momspliktig verksamhet. HFD medgav därför föreningen avdrag med två tredjedelar av momsen på installationskostnaderna.

Kommentar

HFD:s dom klargör att avdragsförbudet för stadigvarande bostad inte är tillämpligt på solcellsanläggningar, även om de installeras på bostadshus. Domen klargör också att avdragsrätt för moms föreligger för investeringar i solcellsanläggningar i den utsträckning som anläggningen används i en momspliktig verksamhet. Denna avgörande dom går i linje med den kammarrättsdom som vi skrivit om på Tax matters tidigare. Då hade två makar installerat solceller på en ekonomibyggnad och överskottselen, cirka 66 procent av den el som producerats, såldes till ett elhandelsbolag. Kammarrätten medgav i det målet avdrag på 66 procent av installationskostnaderna.

Domen innebär att HFD underkänner den restriktiva syn på momsavdragsrätten för solcellsanläggningar som Skatteverket tidigare har gett uttryck för. Skatteverket har meddelat att myndigheten kommer att se över tre ställningstaganden med anledning av HFD:s avgörande.

Notera:

Det innebär inte att en bostadsrättsförening automatiskt kan hoppa till solcellspaneler. Behoven kan vara vitt skilda men det är en klok investering som absolut lönar sig. Det är att komplettera befintlig anläggning eller ingå i nybyggnation. KTH har just gjort en studie på detta i ett antal jämförande kalkyler. http://media.vuef.se/2019/12/FULLTEXT01.pdf

https://blogg.pwc.se/taxmatters/momsavdrag-solcellsanlaggning?fbclid=IwAR3_SgyOXD-bfcm3SxYwQyq1UNbf6rK6Yew4yWaFS8pzowDV8viDDHJCSPQ

Trump om Vindkraft. Får mycket kritik efter förvirrat tal

USA’s President Donald Trump är på nytt i hetluften, om nu det kan sägas så, då personen Trump lyckas skapa rubriker så det räcker och sköljer över i media? Den här gången uttalar han sig som själv både kunnig och förvirrad kring vindkraft?

“You know, I know windmills very much. I have studied it better than anybody.”

President Donald J Trump 2019-12-22

Vi bör komma ihåg att han har hängivna följare, antagligen av okritisk lojalitet, snarare än sunt fönuft för all forskning talar för vindkraftens fördel. Vindkraft bidrar allt mer till flera länders energimix inklusive vårt land. För det handlar inte om att ersätta all energiförsörjning enbart med vindkraft.

Ej lämpligt för känsliga tittare?

Jo det finns nackdelar, en är mycket riktigt en aspekt han tar upp i sitt bisarra tal, och det är riskerna för fågelpopulation. OBS det har använts av vindkraft och klimat-skeptiker som ett sätt ge vindkraften sämre rykte, för faktum är att vindkraft kan ge flyttfåglar problem vid lokala enskilda platser. Men enligt undersökningar som gjorts, finner man att det dör mer fåglar av rovdjur och fågeljakt. I de flesta länder tas också numera hänsyn till naturvärden när väl vindkraft planeras.

Missa inte!:

https://www.sciencealert.com/the-president-said-a-lot-of-wild-stuff-about-windmills-here-are-some-actual-facts

https://thehill.com/homenews/administration/475701-trump-rails-against-windmills-i-never-understood-wind

https://futurism.com/donald-trump-doesnt-know-wind-power

Länkar till forskning och satsningar för Vindkraft / Naturvårdsverket:

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Forskning/

Greta: Vi har inte tid att lämna vetenskapen utanför

Greta Thunberg inledde sitt tal med att säga att hon, den här gången, inte tänkte använda sig av retoriska knep som ”our house is on fire” eller ”how dare you”.

OBS idag utnämndes Greta Thunberg till årets person! https://time.com/person-of-the-year-2019-greta-thunberg/

– Då är det de fraserna allt folk fokuserar på. De minns inte faktan. Vi har inte tid att lämna vetenskapen utanför, sa Greta Thunberg.

Stort fokus i talet låg på den globala koldioxidbudgeten. Greta Thunberg hänvisade till FN:s klimatpanels specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning där det står att om vi ska ha 65 procents chans att begränsa temperaturökningen till lägre än 1,5 grader hade vi, i januari 2018, 420 gigaton koloxid kvar i budgeten.

– De här siffrorna är inte någons åsikt eller politiska uppfattning. Det är den mest pålitliga vetenskap vi har i dag, sa Greta Thunberg.

Klimatmötet pågår i Madrid mellan 2 och 13 december. På mötet samlas en stor del av världens länder under parollen ”time for action”, dags att agera, för att fortsätta arbetet med att nå Parisavtalets mål som spikades för fyra år sen. Målen handlar om att kraftigt begränsa utsläppen av växthusgaser.

Mötet skulle först hållas i Santiago, Chile, men flyttades till Madrid på grund av politisk oro i Chile. Chile står fortfarande kvar som ordförandeland för mötet.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?artikel=7364867&programid=83

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7352730

https://www.svd.se/klimatforskare-en-patetisk-situation

Inbjudan: Vilka möjligheter har Västmanland för vindkraft?

Med nya högre vindkraftverk ökar potentialen samtidigt som det finns andra motstående intressen. Se Program, -pdf

Tid: 31 januari kl. 09.30 – 16.00 och 1 februari
kl. 09.30 – 15.00.

Sverige arbetar för målet 100 procent förnybar elproduktion år 2040. I Energimyndighetens scenarier
kommer vindkraft utgöra en stor del av framtidens
elproduktion, upp till 90 TWh per år. Vilka möjligheter
har Västmanland för vindkraft? Med nya högre vindkraftverk ökar potentialen samtidigt som
det finns andra motstående intressen.


Dag ett riktar sig till dig som kan komma att beröras
av vindkraft i arbetet eller föreningslivet. Energimyndigheten
berättar om vindkraftens roll för ett 100
procent förnybart elsystem. Potentialen för vindkraft i
Västmanland visas. Hinder mot vindkraft såsom naturvärden,
luftfart, samhällsplanering presenteras. VKS
Vindkraft AB berättar om vindkraftparken Målarberget
som byggs utanför Norberg. Frågor för näringsliv och
kompetensförsörjning besvaras. Tillståndsprocessen
och vindkraftens betydelse för stora it-bolag föredras.

Den andra dagen riktar sig till föreningar, företag,
entreprenörer och en intresserad allmänhet. Här
presenteras småskalig vindkraft, kollektivt ägande
av vindkraft, hur vindkraften kan integreras i vår
energiförsörjning, ny teknik, hybridsystem och energilagring
m.m. Västmanland Upplands Energiförening
arrangerar.
Alla är självklart välkomna båda dagarna!

Anmälan, klicka på länken:
Anmälan konferensdag 1 och 2
Endast anmälan konferensdag 1, fredag
Endast anmälan konferensdag 2, lördag
Alt, se www.sv.se – sök ”konferens vindkraft”.
Frågor:
Kontakta vindkraft@fa2030.se eller mobil
070-457 68 22 under normal kontorstid.

ENERGIMYNDIGHETEN: Svensk innovationskraft vägvisande i energiomställningen

Tävlingen Startup Energy Transition (2020-01-15) syftar till att lyfta fram innovativa energilösningar som kan bidra till den globala energiomställningen. Svensk innovationskraft står sig väl ur ett internationellt perspektiv och tidigare deltagare vittnar om att tävlingen har fungerat som en viktig språngbräda ut på nya marknader. Sista anmälningsdag är 15 januari 2020. 

Klimatkrisen ställer nya krav på att identifiera hållbara, innovativa energilösningar som snabbt kan göra stor nytta. Det är en av anledningarna till att 100 utvalda startups och unga företag från hela världen varje år gör upp om prispengar på upp till 10 000 euro i World Energy Councils och Denas tävling Startup Energy Transition.  

https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2019/svensk-innovationskraft-vagvisande-i-energiomstallningen/

INBJUDAN TILL STUDIEBESÖK!

Frösshammars gård i Arboga där vi får veta mer om vedeldning och se en stor täljstensugn. 

Ägaren Sune Kvist berättar om ugnen och om vedeldning med olika trädslag. 

Vi bjuds på fika ! 

Studiebesöket äger rum söndag 27/10 kl.14.00 

Klicka för länk

Frösshammars Gård ligger söder om Arboga och finns att hitta på Google Maps. 

Samåkning ordnas från Enköping, Västerås och Köping. 

Anmälan senast 22/10 och eventuella önskemål om samåkning från Enköping eller Västerås till Gunnar Öberg tel./sms 0707142262 eller gunnaroberg@bredband2.com. 

För samåkning från Köping kontakta Nils Larsson tel. 0705429795 

Välkomna! 

Med soliga hälsningar styrelsen i Västmanland Upplands Energiförening, www.vuef.se