Vi ser redan möjligheterna

Globala uppvärmningen är ett hot säger många och kastar fram alla negativa effekter. – Men det många glömmer, och även våra politiker, är att vi redan har så pass många möjligheter nu till att vända hoten ryggen!
Det finns nu två mycket intressanta områden där vi dessutom kan förbättra lokal landsbygdutveckling som alltför länge har tröskats runt i utredningarnas våtmarker.

Eldrift och solceller

Elbilen, den ofta både kritiserade och även numer upphöjda enskilda pryl som diskuterats livligt senaste fem åren visar sig ha ett ESS många kritiker förbiser. Nämligen att elbilens batterier även kan användas som extra resurs i ett system som kallas Vheicle to Grid, eller ”V2G”, Wikipedia: länk här.

Detta har enormt positiva effekter på hela vårt samhälle, om vi bara förstår att elbilsbatterier kan vara batteribanker som – dessutom skulle kunna hjälpt alla strömavbrott senaste året i tex. Roslagen.
Det gäller bara att vända gammalt tänkande ut ur ”kartongen”.
Se fördelarna av att koppla sitt solcellstak till elbilen och dessutom kunna producera egen el till nätet i både flermailjfastigheter och villaområden. Belastningen för hela elnätet blir även det mindre då elbilen laddas till största delen vid bostaden under nattetid.

Sjöfart och elsäkerhet

Alla motordrivna fritidsbåtar kan dessutom enkelt konverteras till eldrift. Dessutom har nu en elbåt av Orust e-Boats konstruerats för den svenska marknaden – STRANA, där begagnade batteripack från elfordon kan återanvändas i tex en marina, där elbåtar kan utgöra reservkraft under uppläggningsperioderna även på vintern. Ute i skärgårdarna är det ju inte heller svårt se möjligheterna till reservkraft med andra ord.

Vår situation idag:

Strömavbrott längre än ett dygn strider mot ellagen. År utan kraftiga stormar och oväder är det relativt få som drabbas av så långa avbrott. Men när stormar som Per (2007), Dagmar (2011) och Ivar (2013) drar in över Sverige stiger siffrorna. I år har redan tiotusentals drabbats av flera dygn långa strömavbrott efter stormen Alfrida. Källa: Energimarknadsinspektionen

Elnäten har stora brister och förmodligen kan det vara så att klimatförändringarna ligger bakom många av avbrott vi har haft senaste året? Se SVT’s artikel här.

Länk till artikel på engelska som diskuterar möjligheterna

Svarta listan: 25 bolag ansvariga för en femtedel av utsläppen

De 25 största utsläppande bolagen står för en femtedel av de globala koldioxidutsläppen. Detta enligt en rapport som Di Hållbart Näringsliv har tagit del av.

“Vi pratar kanske för lite om de riktigt stora utsläppande företagen. Det är helt avgörande att få med dem i omställningen. Och nu verkar många av bolagen faktiskt se att klimatfrågan inte längre går att ignorera”, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet till Dagens Industri.

Granskningen visar att det blir vanligare att företag redovisar utsläppen från hela värdekedjan, scope 3, som inkluderar utsläppen såväl uppströms som nedströms. 2011 var det bara 15 procent av de 250 största utsläpparna som rapporterade scope 3, och 2017 har andelen stigit till 52 procent.

Vad är Scope 3? Läs gärna mer längst ned.

Johan Kuylenstierna säger till Dagens Industri att det är viktigt att näringslivet blir ännu bättre på att inkludera Scope 3 i sina klimatberäkningar för att komma till rätta med de utsläppsminskningar som krävs för att nå klimatmålen.

För företagens del finns det en risk att få negativ publicitet om de är öppna med sina scope 3-utsläpp, men Johan Kuylenstierna påpekar att företag som är transparenta snarare ska lyftas som förebilder.
“När man börjat räkna på scope 3 och även satt vetenskapligt baserade klimatmål, då har frågan ofta blivit mer integrerad på ledningsnivå och hos styrelse. Det är något som på ett positivt sätt kan påverka hur hela företaget arbetar med frågorna och hur man arbetar mot sina leverantörer och kunder”, säger Johan Kuylienstierna till Dagens Industri.

Här är de 25 största utsläpparna

  1. Coal India
  2. PJSC Gazprom
  3. Exxon Mobil Corporation
  4. Cummins Inc.
  5. Thyssenkrupp AG
  6. Rosneft OAO
  7. Royal Dutch Shell
  8. China Petroleum & Chemical Corporation
  9. China Shenhua Energy
  10. Rio Tinto
  11. Petrochina Company Limited
  12. BHP Billiton
  13. Petróleo Brasileiro SA – Petrobras
  14. Korea Electric Power Corp
  15. BP
  16. Total
  17. Valero Energy Corporation
  18. Chevron Corporation
  19. Toyota Motor Corporation
  20. Wistron Corp
  21. United Technologies Corporation
  22. Peabody Energy Corporation
  23. YTL Corp
  24. Phillips 66
  25. Volkswagen AG

GHG-protokollet som är den mest använda internationella redovisningsstandarden som används av regeringar, företag och organisationer. Man redovisar utsläppen i scope 1, 2 och 3 men vad ingår i de och varför gör man det?
Standarden används för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser. Enligt GHG-protokollet redovisar man genom att dela in utsläppen i olika scope (områden): scope 1, 2 och 3. Detta ger en tydlig bild av vilka utsläpp som är direkta (scope 1) eller indirekta (scope 2 och 3). I stora drag innehåller scopen följande:

Scope 1: Förbränning av fossila bränslen (bensin, olja och kol) för t.ex. tillverkning i egenägda fabriker eller utsläpp från egenägda eller leasade fordon/ maskiner.
Scope 2: Förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla.
Scope 3: Utsläpp från inköp av varor och tjänster t.ex. logistik, flygresor, taxi, hotellnätter och materialförbrukning.

https://www.aktuellhallbarhet.se/25-bolag-ansvarar-for-en-femtedel-av-de-globala-koldioxidutslappen/

GruppSol Solcellskväll Öjersjö 20 februari – Solceller & elbilar

Mycket stort intresse nu för både solceller och elbilar och detta kommer vi diskutera under GruppSols roadshow med temat ”solceller och elbilar”. 

Klicka för stor bild!

Under GruppSols seminarium med temat ”solceller och elbilar” nästa vecka i Öjersjö (20e feb) och i Mölnlycke (21e feb) kommer solceller och elbilar att diskuteras. 
– Vad gör GruppSol unikt
– Hur fungerar en solcellsanläggning
– Vilka solceller finns det på marknaden och vilka marknadsförs av GruppSol?
– Vilka växelriktare finns det på marknaden och vilka marknadsförs av GruppSol? 
– Vilka fördelar är det med ett hembatteri och hur kan detta optimera elbilsladdningen och minska husets effekttoppar? 
– PAYBACK kalkyler för solceller till en fastighet och solceller för att täcka en årlig körsträcka med elbilen. 

Till sommaren kommer jag, Toël Hartmann och Magnus Johansson och många flera köra våra Teslor på egenproducerad solel. Kör du din Tesla på fulel eller egenproducerad solel? 

SEMINARIUM OCH LÄNK TILL ANMÄLAN: 

Öjersjö 20 februari:
Länk till anmälan: https://www.eventbrite.com/e/gruppsol-solcellskvall-ojersjo-20-februari-solceller-elbilar-registrering-56245409534

BÅTBRANSCHEN TAR KLIMATANSVAR

Vad kan båtbranschens aktörer göra för att påverka havsmiljön? Massor, visar det sig. Och på Business Region Göteborgs och Svenskt Marintekniskt Forums seminarium på Båtmässan kunde de träffas, utbyta idéer och kunskap och hitta nya spännande samarbeten.

https://www.businessregiongoteborg.se/sv/kontext/batbranschen-tar-klimatansvar?fbclid=IwAR3VU1BEWxjjdaIYd5ryNiZApAZ5nJKBFGeobRNGP5jH-1Q_mv6dw0GBc3w

Sjöfarten ska gå på batterier, gas och segel!

Rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC, är glasklar. Ska vi ha någon chans att begränsa klimatförändringarna till under två grader måste alla branscher delta i omställningen bort från fossila bränslen. Sjöfarten står inför stora utmaningar på denna resa, men med rätt styrmedel kan den också vara en stor del av lösningen.

Därför tar branschorganisationen Svensk Sjöfart inom ramen för Fossilfritt Sverige nu fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft som visar hur nationell sjöfart kan bli fossilfri.

Riksdagen har beslutat att inrikes transporter ska minska utsläppen av växthusgaser med 70 procent till 2030. Ett utmanande men inte omöjligt mål att nå. Utmaningen är dubbel eftersom godstransporterna förväntas öka med 50% till 2030. Även om det kommer behövas fler lastbilstransporter måste en stor del av denna godstransportökning utgöras av tåg och sjöfart som har gott om tillgänglig kapacitet.

Sjöfarten kräver inte så mycket investeringar i ny infrastruktur eftersom hamnar, fartyg och farleder redan finns på plats. Problemet är att sjöfarten trots sina fördelar inte utnyttjas fullt ut.

Det finns dock en ljusning vid horisonten. Den nya godsstrategin visar på en hög politisk ambition, med bland annat ekobonus för sjöfartstrafik, som politiken nyligen tagit fram är ett bra steg på vägen. Det är viktigt för både klimatet och för den svenska konkurrenskraften.

Att transportera gods med sjöfart är energieffektivt. Globalt står sjöfarten för 90 procent av alla godstransporter och cirka 2 procent av de totala växthusgasutsläppen. Liksom flyget räknas den inte in i Parisavtalet och internationellt har klimatarbetet varit eftersatt. I våras enades FNs Sjöfartsorganisation IMO om målet att minska växthusgasutsläppen med minst 50 procent till 2050, vilket är otillräckligt men får räknas som en framgång med tanke på motståndet från stora länder som Brasilien, Saudi Arabien och USA.

Svenska rederier har sedan länge jobbat med miljö- och klimatfrågor och leder i dag utvecklingen i världen. Bara senaste året ser vi många helt nya fartyg som levereras som är anpassade för klimatsmarta lösningar såsom exempelvis batteridrift, gasdrift och till och med segel.

Svenska rederier har i dag ett 50-tal fartyg i beställning till ett ordervärde av cirka 25 miljarder kronor. Att fartygen ligger i den absoluta framkanten avseende hållbarhetsfrågorna kostar 5 miljarder extra. I våras såg vi också den första bunkringen av biodrivmedel i världen till ett Svensk Sjöfarts medlemsföretag.

Branschorganisationen Svensk Sjöfart har sedan 2015 en vision om noll utsläpp från 2050. För att kunna ställa om nationell sjöfart till år 2045 och därigenom visa vägen för den globala sjöfarten krävs ett antal nya åtgärder och därför tas nu en färdplan för fossilfri konkurrenskraft fram.

Lösningar kommer att vara bränslebyte till alternativa bränslen såsom biodrivmedel och el samt effektivare och mer fyllda fartyg. Utan en aktiv politik är en omställning inte möjlig. Därför presenterar vi här sju förslag som genomförda leder till politisk måluppfyllelse men som också ställer krav på politiskt breda överenskommelser:

Inrätta en koldioxidfond. Skapa incitament för transportköpare att välja gröna transporter. Utred exempelvis möjligheter att skapa en koldioxidfond, som helt eller delvis finansieras av näringen själv, för att stödja investeringar i teknik för att minska klimatpåverkan från sjöfarten.

Öka miljödifferentieringen i farledsavgifterna. Statens styrmedel och åtgärder som kan främja sjöfartens användning måste vara effektivare. Här är det uppenbart att Sjöfartsverkets utformning av den nya farledsavgiften, behöver differentieras mer för att bli mer klimat- och miljöstyrande och eventuellt behövs också nya pengar tillföras i systemet för att uppnå än större klimatnytta.

Avgiftsstrukturen, som också kommer påverka många hamnars avgiftssystem, måste differentieras så att fartyg som vill gå över till alternativa bränslen premieras.

Öka produktionen av inhemska förnybara drivmedel. Skapa en incitamentsstruktur som stimulerar produktion av förnybara drivmedel i Sverige där kvotplikten är en bra start.

Skattebefrielse av el. Inför skattebefrielse för landansluten el i hamn för fartyg med bruttodräktighet under 400 samt för laddning av batterier för eldrivna fartyg och för direktöverförd el till lindragna elfärjor.

Öka de statliga forsknings- och innovationsmedlen. Se till sjöfarten får ökade öronmärkta statliga medel för att tillgodose behovet av ett särskilt forsknings- och innovationsprogram för energieffektiv och fossilfri sjöfart.

Mängdrabatt på anlöp. För att få mer av godset att gå på sjön bör också marginalkostnaden för att anlöpa hamnar och hämta upp mer gods minska. Både hamnavgiften och farledsavgiften gör det i dag olönsamt att gå in hamnar om det till exempel ”bara” står 20 containrar i hamnen och väntar.

Därför bör det finnas en mängdrabatt så att fartygen bara betalar för de två första anlöpen och att det sedan är gratis vid ytterligare påfyllning av lasten.

För att skapa mer rättvisa villkor mellan de olika transportslagen bör isbrytning och lots vara en del av den statliga infrastrukturen på samma sätt som snöröjningen av vägar betalas av samhället. Denna kostnad bör tas av staten. Staten bör också ta ansvaret inte bara för det planerade inköpet utan också driften av nya isbrytare.

Sjöfartens färdplan för fossilfri konkurrenskraft är en av de färdplaner som följer på de nio färdplaner från andra branscher som lämnades över till regeringen i våras och är en viktig pusselbit för att andra branscher ska nå sina mål.

Ett mer optimerat transportsystem med ökad samverkan mellan lastbil, tåg och sjöfart där styrmedlen ger incitament till sänkta växthusgasutsläpp gynnar både svensk industri och klimatet. Med ett fungerande landslag för effektiva och fossilfria transporter kan Sverige bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige 

Rikard Engström, vd Svensk Sjöfart

https://www.di.se/debatt/sjofarten-ska-ga-pa-batterier-gas-och-segel/

Inbjudan: 10 mars 2019 i Sala! Seminarium med fikastund och samtal!

Nu bjuder vi in till en trevlig träff om solel och lite annat den 10 mars. Se bifogad inbjudan och program. Jag vill också påminna om medlemsavgiften som är höjd från 250 till 300 kr per år då kostnaden för tidningen gått upp med 50 kr. Vi sparar dyra portokostnader om vi slipper skicka inbetalningskort per post. Ni som vill bli företagsmedlem med de fördelar det medför skickar ett epost-meddelande så kommer istället årsavgiften (500 kr) på faktura.

Vi samordnar årsmötet 2019 med SERO och flera lokala energi- och specialföreningar. Den 5 och 6 maj går evenemanget av stapeln vid ETC Solbyn i Katrineholm. Kallelse och program kommer så småningom men skriv redan nu in datumen i kalendern. Programmet finns ute på vår egen och SERO:s hemsida. (www.vuef.se och www.sero.se).

Med vänlig hälsning!
Styrelsen för Västmanland Upplands Energiförening
Gunnar Öberg /ordf./

VUEF och Sala Heby Solelförening bjuder in till seminarium med fikastund och samtal! 

Program: Se även pdf-fil.

Vi finns på Facebook!
  • -Ordförande Kenneth Mårtensson Sala Heby Solelförening berättar om Solelföreningens fantastiska utveckling från starten för 10 år sedan till idag. 
  • -Jan Alriksson berättar om sin 7 kW solelanläggning som installerades 2013, hur den fungerat och levererat ekonomiskt. 
  • -Liviu Voine från Solkraft Direkt AB berättar om Västerås största solelprojekt i en bostadsrättsförening. 
  • -Gunnar Öberg, VUEF, berättar om aquaponik-projektet: Kombinerad småskalig fisk- och växthusodling. 

Tid: 10 mars 2019, kl 10.00 – 12.00 

Plats: SHE:s lokal på Fabriksgatan 14 i Sala 

Efter seminariet finns möjlighet till gemensam lunch och besök i Sala silvergruva med guidad visning. 

Anmälan till VUEF, Gunnar Öberg tel/sms 070-714 22 62 

E-post gunnaroberg@bredband2.com senast den 3:e mars 2019

VB Energi och Mälarenergi ingår samarbetsavtal

Västerbergslagens Energi( VB Energi) har sedan 2007 haft ett nära samarbete med Mälarenergi Vattenkraft gällande drift- och underhållstjänster. I och med en ny upphandling får bolaget fortsatt förtroende att sköta drift och underhåll på Mälarenergis vattenkraftverk som ligger i Ljusnarsbergsområdet. Detta slogs fast efter att Mälarenergi ansåg att VB Energi lämnat det bästa anbudet i den upphandling som nyligen genomförts.

Det nytecknade avtalet innefattar drift, underhåll och beredskap dygnet runt på de tio kraftverk, med tillhörande dammanläggningar, som Mälarenergi äger i Arbogaåns övre delar i Ljusnarsberg.

http://www.energinyheter.se/20190208/20886/vb-energi-och-malarenergi-ingar-samarbetsavtal

Globala uppvärmningen bromsas något, trots begränsade framsteg på klimatkonferensen i Katowice.

Trots politiska skiljaktigher där länder har olika uppfattningar vad som är rätt och fel, bedömare och olika intresseområden så vinner ändå förnyelsebara energikällaor allt större mark.

Enligt Schroders Climate Progress Dashboard har uppvärmning bromsats något -3.9 grader istället för 4.0 grader

Bortom den internationella politiken och diskussionerna sker nämligen en allt starkare utveckling mot allt bättre och effektivare hållbara industrier som går över till förbränningsfria processer. Dessutom ser allt fler företag värdet av cirkulära affärer och finner även att deras produkter och teknik går att ställa om för en helt ny typ av kunder där det är allt viktigare för kunden att erhålla hållbar teknik och produkt som är producerad klimatsmart.

Källa: https://www.schroders.com/en/media-relations/newsroom/all_news_releases/climate-progress-dashboard-update-pace-of-global-warming-slows-despite-limited-progress-of-cop-24/

Utställningar-seminarier och årsmöten den 5-6 maj 2019 i Katrineholm

Söndag den 5-6 maj kommer ett flertal organisationer inom områdena Energieffektivisering och Förnybar Energi att tillsammans arrangera utställningar, seminarier och andra aktiviteter.

Båda dagarna samarrangeras av Svensk Vindkraftförening, Elbil Sverige, Energirådgivarna, ETC-kullen, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, Västmanland-Upplands Energiförening, Södermanlands Energiförening, Dalarnas Energiförening mfl

Program Söndag 5 maj
Plats; Kullen Katrineholm och middag på Stadshotellet på kvällen 

10.00-16.00

  • Utställning elbilar-elfordon-laddutrustning- energilager
  • Utställare förnybar energi och energieffektivisering inom olika områden
  • Visning och guidade turer förnybar energi mm på Kullen
  • Utfrågning av utställare på scenen på Kullen
  • Lek och tipspromenader

12:00 – 17:30

  • 12.00 Lunch i serveringen på Kullen
  • 14.00 Visning av biokolpanna och presentation, Againity
  • 15.00 Kaffe i serveringen Kullen  
  • 13.00-17.30 Årsmöten SERO, Elbil Sverige, Västmanlands-Upplands Energiförening med flera organisationer på Kullen i konferens och möteshuset

18:15 – 19:00

  • 18.15 Tomas Kåberger underhåller och berättar om förnybar energi
  • 19.00 Middag på Stadshotellet i Katrineholm
PROGRAM måndag 6 MAJ
PLATS; STADSHOTELLET katrineholm

08:30 – 12:15

  • 08.30 Inledning, Göran Bryntse , SERO    
  • 08.35 Presentation, Absolicon
  • 09.00 Presentation, Roland Jonsson, Energirådgivarna
  • 09.30 Presentation, ”Elbilen i framtiden” Magnus Johansson, Elbil Sverige
  • 10.00 Paus, bensträckare
  • 10.15 Presentation, ”Landsting som spjutspets i upphandling av miljöfordon”, Charlotte Kullander-Hedbom, Region Värmland
  • 10.45 Kaffe
  • 11.15 Presentation, ”Hur jävligt blir ditt nya klimatliv” Johan Ehrenberg, ETC
  • 11.45 Framtida energipolitik, Anders Ygeman, Energiminister
  • 12.15 Lunch

13:15 – 16:00

  • 13.15 Presentation, ”Framtidsspaning” Cecilia Dahlman Eek, Vindkraftssamordnare Sydväst
  • 13.45 Presentation,” Nuläge, trender. aktuell statistik” Fredrik Dolff Noden för Vindbruk
  • 14.15 Presentation, ”EnBW satsar på den svenska marknaden” Torbjörn Sjölin, EnBW
  • 14.45 Utdelning miljöpriser
  • 15.00 Kaffe
  • 15.30 Presentation, ”Elmarknaden, huvudkomponenterna inom el och certifikat på kort och lång sikt ”Sten Lillienau, NEAS
  • 16.00 Avslutning

Vi reserverar oss för ev ändringar i programmet


Strana – ny elbåt lanserad på båtmässan

Elbåtar är dyra men Arne Lindström vill skapa möjlighet för fler som kanske har begränsad ekonomi, eller som bara behöver båt vid enstaka tillfällen.

Orust e-Boats lanserar Strana, en helt ny elbåt, under Båtmässan i Göteborg. 

Arne Lindström är VDOrust e-Boats och han har stora visioner för att på nytt sätta Orust på båtbyggarkartan.

Orust har en lång båtbyggartradition och vi vill att den ska leva vidare genom att utveckla och tillverka båtar med mindre miljöbelastningbåde vid tillverkning och under drift. Båtbranchen utvecklas och vi är en del i den utvecklingen, säger Arne.

Formgivning: http://www.mdteam.se

Strana är en vidareutveckling av Orust e-Boats första elbåt Starcut, som har genom gått tester under föregående sommar. Till skillnad från Starcut är Strana bättre lämpad som badbåt och det finns en badplattform som gör det enkelt att gå i och ur vattet från båten.

Strana, döpt efter Hälleviksstrand, hoppas Arne Lindström ska bli en ledstjärna för ett hållbart båtliv.

Elbåten drivs av två tysta elmotorer och båten manövreras enkelt med en joystick. Säten på båda sidor om styrpulpeten gör att både högerhänta och vänsterhänta lätt kan köra utan problem.

Skrovet är extremt lättdrivet och saknar planingströskel vilket gör att Strana inte lämnar något svall efter sig. Maxfarten är 15 knop och skalbara batterier ska ge en räckvidd på 30 – 60 sjömil. Skrovets längd är 6,5 meter och båten ska kunna ta 6-8 passagerare.

Elbåtar är dyra men Arne vill skapa möjlighet för fler som kanske har begränsad ekonomi eller som bara behöver båt vid enstaka tillfällen.

– Det kan handla om en båtpool där man enkelt ska kunna boka en elbåt, för några timmar eller ett par dagar, via en app. På så sätt kan fler nyttja samma båt och det blir mindre påverkan på både ekonomi och natur, säger Arne.

Någon färdig elbåt finns inte att visa upp på mässan men målet är att ha en båt i vattnet till sommaren. Under mässan kommer Arne visa upp sin båt som en vision och ta emot förbokningar. Elbåten är framtiden inom båtbranchen menar han.

Besök Orust e-Boats på Båtmässan 2-10/2, Tema Eldrift på plan 2, monter F04:18 eller Stranaboats.com för mer information eller förhandsbokning.