Vetenskapen ger lösningar till lägre elkostnader

PowerCircle: Forskning ger stöd åt mer efterfrågeflexibilitet

En ökad efterfrågeflexibilitet kan underlätta för regioner med kapacitetsbrist i elnäten. Forskare vid Uppsala universitet menar att prissignaler som pekar kunderna i rätt riktning kan frambringa outnyttjad flexibilitet, även när de ekonomiska incitamenten att vara flexibel är små. Trots det är det idag mycket få nätägare som har infört smarta nättariffer eller erbjuder sina kunder vägledning i hur de kan vara flexibla.

https://www.mynewsdesk.com/se/power-circle-ab/news/forskning-ger-stoed-aat-mer-efterfraageflexibilitet-383673?utm_campaign=send_list

Allt fler regioner runt om i Sverige upplever att elnäten inte riktigt räcker till för den samhällsutveckling som pågår. Att bygga nya elledningar tar lång tid, varför många nätägare ser sig om efter andra lösningar som kan göra att omställningen till ett mer elektrifierat samhälle inte stannar upp. Efterfrågeflexibilitet är en snabb och billig lösning som skulle kunna frigöra plats och bidra till ett mer effektivt utnyttjande av nätet.

Uppsala Smart Energy Research group (USER), som leds av Cajsa Bartusch vid Uppsala universitet, har studerat effekten av olika styrmedel för efterfrågeflexibilitet under många år tillsammans med proaktiva elnätsbolag, teknik- och tjänsteföretag. Forskningen visar att styrsignaler för flexibilitet, såsom tidsvarierande effekttariffer och feedback, kan förmå kunder att ändra hur och när de använder el och därmed bidra till att frigöra kapacitet i elnätet. Trots detta är det endast en handfull elnätsbolag som har implementerat någon form av styrmedel för flexibilitet bland hushållskunder.

–  Många i branschen verkar ha uppfattningen att hushållskunder är ovilliga att vara flexibla i sin elanvändning, ofta med hänvisning till att det ekonomiska incitamentet att vara flexibel är för litet. Denna uppfattning tycks ofta grunda sig i personlig åsikt eller undersökningar där människor ombetts ta ställning till hypotetiska situationer och omständigheter. Våra studier av styrmedel som tillämpats i verkligheten visar på andra slutsatser, säger Isak Öhrlund, doktorand vid avdelningen för industriell teknik på Uppsala universitet.

Den multidisciplinära forskargruppen menar att vi måste studera verkliga implementeringar av styrmedel för att förstå hur och varför (eller varför inte) människor svarar på dem. Sådana studier, vilka uppgår till hundratals världen över, visar inte bara att prissignaler fungerar, utan också att priset i sig inte är avgörande. Människor läser in mer än kronor och ören i en prissignal. Den säger något om vad som är rätt och fel, bra och dåligt, förväntat, normalt etc. Utformningen och kommunikationen av en prissignal är därför minst lika viktig som själva prisnivån. 

För att ett styrmedel ska vara ändamålsenligt behöver kunderna veta vad de kan göra, varför och hur. Att prata kostnadsbesparingar när dessa är låga eller när kunderna drivs av andra motiv kan få motsatt effekt. Budskapet behöver också upprepas. Om knappt hälften av kunderna känner till att de har en tidsdifferentierad effekttariff, vilket visat sig vara fallet i flertalet studier som forskargruppen genomfört, kan vi förstås inte förvänta oss full effekt.

– Jag ser en stor potential i den flexibilitet som ligger outnyttjad hos kunderna. Både för att använda näten mer resurseffektivt och för att möjliggöra mer variabel elproduktion. Men idag saknar kunderna ofta förutsättningar att vara flexibla. Här behöver vi i branschen bli bättre på att ge kunderna tydliga signaler och rätt kunskap, säger Johanna Lakso, VD på Power Circle.

Att automatiskt styra uppvärmning, kylning, varmvatten, med mera på ett sätt som inte påverkar komforten hos kunderna har det pratats om mycket de senaste åren. Flera studier har pekat på att den teoretiska potentialen är omkring 25 procent. Även direkt laststyrning kräver styrsignaler och kundernas engagemang. Den nya tekniken måste finansieras, installeras och accepteras av kunderna. Men forskargruppen i Uppsala tycker inte att vi ska begränsa oss till bara den flexibilitet som är helt personoberoende.

– Jag upplever att det finns en slags teknikoptimistisk ”allt eller inget”-mentalitet där direkt laststyrning är universallösningen som gör övriga styrmedel överflödiga. Man tycks glömma att effekttoppar ofta utgörs av mänskliga aktiviteter som inte kan styras rakt av. Ska vi realisera flexibilitetspotentialen krävs flera kompletterande lösningar och en ökad medvetenhet kring dessa. Att implementera tidsdifferentierade och effektbaserade elnätstariffer är en lågt hängande frukt, säger Isak Öhrlund.

Power Circle vill bidra i utvecklingen av mer efterfrågeflexibilitet. Under det närmaste året planeras ett exjobb som undersöker möjliga elnätstariffer som främjar flexibilitet. Dessutom samarrangeras mötesplatsen SamspEL Arena med projektet CoordiNet den 5 december 2019. CoordiNet arbetar med att demonstrerar lokala flexibilitetsmarknader. Ytterligare en styrsignal för flexibilitet.

Danska forskare tar fram global solenergimodel

Solceller är världens snabbast framväxande förnybara energikälla och i ett framtida hållbart energisystem är det därför nödvändigt att känna till solcellernas prestanda – både lokalt, regionalt och globalt. Danska forskare vid Aarhus universitet har nu tagit fram modell för solenergipotentialen över hela världen och all data är fritt tillgänglig för alla som vill använda den.

Foto: Aarhus Universitet

http://www.solenerginyheter.se/20190703/1337/danska-forskare-tar-fram-global-solenergimodell

SVD DEBATT: ”Våra hav är i kris – de behöver ett Parisavtal”

Det viktigaste avtalet någonsin för att skydda våra hav förhandlas just nu fram inom FN. Sveriges regering, med en miljöminister som tidigare skrivit böcker om krisen i våra hav och en utrikesminister med ett starkt miljöengagemang, borde vara en stark röst för att avtalet blir så bra som möjligt. Men hittills har Sveriges position varit förvånansvärt återhållsam, skriver Frode Pleym och Frida Bengtsson, Greenpeace.

Överfiske och plastföroreningar är två av hoten mot havsmiljöerna. Foto: Emilio Morenatti/AP, Jennifer Lavers/AP
Vi finns på Facebook!
Vi finns på Facebook!

På måndagen den 25 mars börjar nästa förhandlingsrunda för ett kommande FN-avtal –”ett Parisavtal för haven” – som ska skydda livet i havet genom att stänga stora luckor i dagens regelverk. Till skillnad från andra progressiva länder har Sverige varit passivt och blygsamt i sina ambitioner för att nå ett bra resultat i dessa förhandlingar. Detta måste förändras.

Läs mer i länken: https://www.svd.se/vara-hav-ar-i-kris–de-behover-ett-parisavtal/i/senaste


MDH får tre miljoner för forskning om förnybar energi

Via en icke låst artikel ser vi denna nyhet i Vlt.se

Det finns flera mål med forskningen, ett av dessa är att minska användningen av fossila bränslen till förmån för förnybara energikällor. Detta område är enligt högskolan extra viktigt att forska på eftersom världens energianvändning ökar och jordens resurser håller på att ta slut.

– Genom det här projektet vill vi skapa ny kunskap om hur man kan sammanlänka olika energisystem på ett så effektivt sätt som möjligt. Det huvudsakliga syftet är att skapa en fördjupad förståelse kring de synergier och beröringspunkter som finns mellan el-, värme-, kyl- och gasnät, för att kunna minska användningen av fossila bränslen och ersätta med förnybar energi, säger Jinyue Yan, professor i energiteknik vid MDH och projektledare för projektet, i pressmeddelandet.

Med förnybara energikällor är dock utmaningarna många, bland annat finns fysiska begränsningar inom produktionen av solenergi och vindkraft, produktionen kan vara oregelbunden och det finns en skillnad mellan utbud och efterfrågan. För att kunna öka produktionstakten och samtidigt säkra att driften av systemen är stabil och säker ska nu forskargruppen fokusera på området.

Projektet pågår till december 2021 och har beviljats medel från Vetenskapsrådet. Det kommer även att stödjas av bland andra ABB och Chalmers.

https://www.vlt.se/artikel/vasteras-kommun/hogskola-far-tre-miljoner-for-forskning-om-fornybar-energi

Johan Rockström: Så ska vi äta för klimatet

Högst 100 gram per vecka av rött kött, det motsvarar ungefär en hamburgare per vecka, istället som för en genomsnittlig svensk nu, en hamburgare om dagen, säger klimatexperten Johan Rockström. 

Mindre kött och mer grönt krävs för att rädda klimatet, enligt en ny rapport. I The Lancet.
Samtidigt ska hela jordens befolkning kunna få näringsrik mat.

Lyssna eller läs mer i länken nedan.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7133733

”Immuna” områden på Antarktis har börjat smälta

Isen på Antarktis smälter i dag sex gånger snabbare än för 40 år sedan, visar ny forskning som presenteras i den amerikanska vetenskapstidsskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, rapporterar AFP.

Studien visar också att även områden på östra Antarktis som tidigare har betraktats som ”immuna” mot avsmältning har börjat påverkas. Avsmältningen har fått havsytan att stiga 1,4 centimeter sedan 1979.

– I takt med att istäcket på Antarktis smälter kan vi räkna med höjningar av havsytan med flera meter de kommande århundradena, säger Eric Rignot, en av forskarna bakom rapporten.

https://omni.se/immuna-omraden-pa-antarktis-har-borjat-smalta/a/ngoV9a

24 miljoner jobb kan skapas om klimatavtalet följs

En snabb omställning till ”rena” energislag skulle inte radera ut alla arbetstillfällen som President Trump envist har påstått. Men enligt en studie: Does climate action destroy jobs? – Är dennes farhågor ogrundade, speciellt om man ser det över en längre tidsperiod.

“Our findings show that if we take action to limit climate change, we will have more jobs by 2030 than by not doing anything,” said Guillermo Montt, author of the study and a senior economist in the research department of the International Labor Office, a special UN agency that focuses on labor issues. “More jobs will be created than those that are lost, so the economy and countries as a whole stand to gain.”

https://www.cnbc.com/2017/10/24/us-to-add-11-point-5-million-jobs-in-next-decade-due-to-health-care-bls.html

Solceller: Tunnfilmssolceller med minimalt koldioxidavtryck

En ny studie som beställts av solenergiföretaget Midsummer visar att företagets egenutvecklade flexibla tunnfilmssolceller är mycket miljövänligare än andra produktionsprocesser för solmoduler, t ex kiselmoduler.

Den nyligen genomförda studien av Swerea IVF visar tydligt att Midsummers flexibla tunnfilmssolceller har mycket lägre koldioxidutsläppsekvivalenter än nästan alla andra förnybara energikällor. Jämfört med produktionen av kiselmoduler, kan Midsummers snabba produktionsprocess med sputtering för tunnfilmssolceller resultera i en global uppvärmningspotential (GWP) på endast 1/10 av kiselmodulerna.

– Eftersom solenergianläggningar nu sprids globalt kommer det att bli ett ökat fokus på dess koldioxidavtryck och energiåterbetalning, säger Sven Lindström, VD för Midsummer.

För att tillverka energikrävande kiselplattor är glas- och aluminiumramar med smutsig kolkraft inte miljövänligt nog. PV-leverantörer kommer i allt högre grad att bedöma klimateffekten av sina produktionsprocesser. Här har Midsummer en klar fördel med sina extremt små koldioxidavtryck. Vår tillverkningsprocess är mycket energieffektiv och vi använder inte kisel, glas eller aluminiumramar.
En annan anledning till det låga koldioxidavtrycket är det extremt tunna ljusabsorberande CIGS-skiktet. Midsummer använder mindre än 1um (1 mikrometer, 0,001 mm) CIGS-material i sin produktionsprocess, vilket möjliggör inte bara en snabb produktionsprocess utan också låg energiförbrukning.

Syftet med Swerea IVFs livscykelanalys (LCA) -studie var att förstå miljöpåverkan av Midsummers produktionsmetod för flexibla CIGS-solceller i ett livscykelperspektiv. Resultaten visade mycket lägre koldioxidutsläpp jämfört inte bara med liknande moduler av kisel men också med annan tunnfilmsteknik.

Midsummers flexibla CIGS-solceller består inte av några glas- eller aluminiummaterial, vilket minskar materialkonsumtionen betydligt.
Studien har granskats och godkänts av ett svenskt oberoende tredjepartsinstitut, Miljögiraff AB.

Publicerad i Elinor.se av Göte Fagerfjäll http://www.elinor.se/tunnfilmssolceller-med-minimalt-koldioxidavtryck.html/

Video-klipp från konferensen Framtidens Elsystem 15/11 -18

Några video-klipp från konferensen Framtidens Elsystem 15/11 -18, arrangerat av Power Circle  där några av de mest spännande resultaten just nu från projekt i det svenska elsystemet presenterades – såväl kommersiella som akademiska.

Med Framtidens elsystem vill Power Circle höja kunskapen i branschen genom att lyfta fram konkreta exempel på teknik och lösningar som bidrar till att framtidssäkra elsystemet. Dessutom bjöds på framtidsspaning och information om pågående projekt.

Bebyggelsens energisystem, forskning vid Uppsala Universitet

Framtidens elsystem är också programkonferens för forsknings- och innovationsprogrammet SamspEL som samlar Energimyndighetens insatser på elsystemområdet. Konferensen arrangeras av Power Circle på uppdrag av Energimyndigheten, tillsammans med Forum för smarta elnät.

Batterilager för lokaler

Medverkande: Anna Wolf – sakkunnig energisystem & smarta elnät Power Circle, Susanne Karlsson – Enhetschef hållbar el Energimyndigheten och Marielle Lahti – projektledare Forum för smarta elnät

Kontraproduktiv debatt om elbilar

Per Ribbing
styrelseledamot i Klimaktion
pappa till Ebba, Gustaf & Elise

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 36, 7 september 2018

Med anledning av den i mina ögon mycket kontraproduktiva debatten om elbilar vill jag bidra med ett vetenskapligt publicerat perspektiv som förhoppningsvis ger nya insikter.

Innan vi kommer till den vetenskap som många av er känner till som ”Det Naturliga Steget”, men som i vetenskaplig litteratur nu heter FSSD – ”Framework for Strategic Sustainable Development” – så vill jag skriva kort om vad den vilsna och förvirrade debatten om elbilar leder till.

När goda miljövänner sprider den helt felaktiga myten att det är ”miljövänligt” att behålla sin gamla fossilbil och inte köpa en ny elbil händer det saker. Folk påverkas. Nyligen var jag med om att en miljöpartist kom till ett möte i Miljöpartiet i en ny fossilbil, med argumentet att elbilar är ”dåliga”. Uppochnervända världen. Det är inte en del av lösningen att fortsätta köra sin gamla fossilbil. Den ska bort.

En fullt relevant invändning mot att köpa elbil är att man låter pengarna som skulle gått till elbilen gå till något annat som minskar ens oljeberoende – något ännu mer effektivt. Det är precis så FSSD funkar förresten. Men vi använder inte FSSD. Vi lägger inte pengarna på något annat. Folk som inte köper elbil kör sin gamla fossilbil och känner sig ”miljövänliga”. Det är fel och kontraproduktivt.

Alla vill vi skapa ett hållbart samhälle till våra barn och barnbarn, eftersom icke hållbarhet leder till ett samhälle där jordens livsuppehållande system har knäckts och naturresurserna för våra barn helt enkelt sinat eller förstörts. Civilisationen går under. Dit vill vi inte.

Tänk om vi kunde definiera de processer som hotar att utrota mänskligheten – och sedan sätta ett ”INTE” framför – då skulle vi få ett ramverk inom vilket vi vet att vi måste hålla oss och vårt samhälle. Det jobbet är redan gjort, här i Sverige. Och det är publicerat i flera internationella vetenskapliga tidskrifter. Nu senast i en hel volym av Journal for Cleaner Production, vol 140, januari 2017.

Hållbarhetsprinciperna (randvillkoren) för ett hållbart samhälle är följande:

I det hållbara samhället utsätts INTE naturen för systematisk:

  1. Koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (som till exempel ökande halter av koldioxid)
  2. Koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (som till exempel ökande halter gifter)
  3. Undanträngning med fysiska metoder (som till exempel ökande kalhuggning och utforskning)

I det hållbara samhället bidrar vi inte till att människor utsätts för strukturella hinder för:

  1. Hälsa
  2. Inflytande
  3. Kompetens
  4. Opartiskhet
  5. Meningsskapande.

Vi vet alltså vart vi ska och det är vetenskapligt väldefinierat. Egennyttan av att ligga i framkant är noga beskriven, dels i form av minskade utgifter och risker, men främst i form av ökad relevans på alltmer hållbarhetsdrivna marknader.

Så varför går det inte fortare och hur ser motståndet ut? Jo, det finns investeringar gjorda i de gamla ohållbara strukturerna, till exempel bilindustrin och oljeindustrin. När nu elbilarna börjar komma fram med allt längre räckvidder och priser som är resonabla utgör de ett reellt hot mot de gamla fossiltunga företagen. Då kommer motelden. ”Alt facts” heter det på nysvenska. Spridandet av falska nyheter och felaktiga ”fakta”.

  • Batterier måste trots påståenden om motsatsen inte alls tillverkas i fabriker som drivs med fossil-el.
  • Batterier måste inte heller tillverkas av metaller från gruvor där arbetsvillkoren är inhumana.
  • Batterier måste inte alls transporteras med hjälp av fossil energi.

Detta betyder inte att dagens batteriproduktion är hållbar, men vi vet att i det hållbara samhället har vi batterier som:

  • tillverkas i fabriker som drivs med solel och vindkraft (vilket sker redan i dag)
  • tillverkas av återvunna metaller i fabriker med hållbara arbetsvillkor (vilket Fairphone redan gör)
  • är lättare, laddas snabbare, har högre kapacitet och transporteras med hjälp av grön el.

Fossilbilarna måste bort. Då kan till exempel elbilen bli en ersättare och ännu bättre såklart om den delas på flera; en Delbil. Men vi löser inga problem genom att hålla kvar vid det gamla fossila. Elmotorns vida överlägsna energieffektivitet (> 90 procent) och den i dag självklara möjligheten att välja ren miljömärkt el att driva sin elbil med gör det hela till ett enkelt val: Det är elbilen vi ska satsa på – inte fossilbilen. Den är fossil i ”tanken” – och i tanken.

Elbilen kan bli ett draglok för satsningar på ny hållbar elproduktion, som vindkraft, solkraft, strömkraft och vågkraft. Flera laddstationer med solceller har redan byggts. Teslas Gigafactory drivs till 100 procent av solceller, och Northvolts fabriker kommer att drivas av 100 procent miljömärkt el och designas för att göra nya batterier av återvunna batterier. På detta sätt utvecklas samhället stegvis till ett samhälle där vi vill att våra barn och barnbarn ska få växa upp. Dit vill vi.

http://www.miljomagasinet.se/artiklar/180910-kontraproduktiv-debatt-om-elbilar.html