En ny digital checklista på verksamt.se gör det enklare för dig som vill starta vattenbruk och odla fisk, kräftor, räkor, musslor, ostron eller alger. Genom att svara på några frågor så får du veta vilka uppgifter du ska lämna och vilka tillstånd du behöver söka för att komma igång.
Vattenbruk är en regeltung bransch med många lagar och förordnar att förhålla sig till som företagare och tillståndsprocesserna tar ofta lång tid.
Genom att du som blivande vattenbrukare svarar på några frågor om din verksamhet, till exempel vad och hur mycket som ska odlas, så får du på bara några minuter veta
vilka tillstånd du behöver söka
vilka uppgifter du ska lämna till din kommun, länsstyrelsen och olika myndigheter såsom Jordbruksverket och Livsmedelsverket.
Den personliga checklistan gör att du som blivande vattenbrukare får all information samlad på ett enda ställe och kan vara trygg med att du inte missar några viktiga uppgifter eller tillstånd. Att allt finns samlat på ett enda ställe gör dessutom att du inte behöver leta efter information på flera olika myndigheters webbplatser.
KATRINEHOLM Katrineholm blir centrum för förnyelsebar energi. ”Stora elbilsdagen” på ETC solpark är en mässa med fokus på framtiden.
Energiföreningar och elbilstillverkare samlas för årsmöten, föreläsningar och utställningar 5-6 maj. På söndagen är Egen el-kullen öppen för allmänheten och det erbjuds aktiviteter, utställningar och guidade visningar om förnyelsebar energi. Utställare av fordon och laddutrustning deltar också i en utfrågning.
Bild: Björn Larsson Rosvall/TT | 6 maj kommer energiminister Anders Ygeman (S) till stadshotellet och pratar om framtidens energipolitik.
På måndagen kommer energiminister Anders Ygeman (S) till stadshotellet och pratar om framtidens energipolitik, vindkraftsamordnare Cecilia Dahlman Eek framtidsspanar och Johan Ehrenberg presenterar ”Hur jävligt blir ditt nya klimatliv”. Ytterligare föredragshållare ska berätta om elbilar, ge energirådgivning och visa färsk statistik. https://vuef.se/utstallningar-seminarier-och-arsmoten-den-5-6-maj-2019-i-katrineholm/
Succen fortsätter även i år med ännu mer elbilar och elfordon, laddutrustning etc. Arrangör är Elektrikern AB med Jimmy som mässgeneral. Evenemanget lockar otroligt många besökare och i år är vi i Västmanland Upplands Energiföreing återigen på plats med – två dragplåster! En Model S P75 D och en sprillans ny Tesla Model 3 Performance!
Gunnar Öberg och Håkan Öqvist är på plats med lite överraskningar och goda råd. Dessutom kommer nybildade Unga Klimathjältar var på plats med Ida Telldén som presenterar sitt program!
Om evenemanget: EL-bilar & Hybrid-bilar, flertalet fabrikanter. EL-motorcyklar, landsväg, Custom, terräng. EL-cyklar, custom, mountainbikes & standardcyklar. EL-mopeder, 2, 3, 4-hjuliga modeller. EL-Mopedbilar. Eldrivna traktorer, grävmaskiner, båtar. Ja, vem vet vad som finns för spännande fordon att se på plats. Utställar-listan är ej bokad med säkerhet ännu, men vi utlovar en intressant & trevlig dag.
Mer som kommer finnas på plats är : Laddutrustning: Rådgivning Solceller: Producera el till ditt el-fordon. Myndigheter: Västerås Stad, VUEF.se, mm. Och självklart även Mat, Dryck & Fika.
GRATIS ENTRÉ!!
Självklart erbjuds det gratis laddning för el-bilar.
P-avgift tas ut av den lokala Idrottsklubben Dingtuna GIF.
Dagen efter, den 28April arrangeras även på samma plats: ”Mat & Hantverksmarknad”, se Dingtuna Kvarn.
Plast är ett fantastiskt material och samtidigt ett av våra största miljöproblem. När plasten vi älskar hamnar i naturen blir den ett hot mot både människor och djur. Hur kan det komma sig att mänskligheten ännu inte hittat någon lösning på problemet? Tysk dokumentär från 2018.
Det blir en stor och lärorik energi- och elbilsdag tillsammans med Båda dagarna samarrangeras av Svensk Vindkraftförening, Elbil Sverige, Energirådgivarna, ETC-kullen, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, Västmanland-Upplands Energiförening, Södermanlands Energiförening, Dalarnas Energiförening mfl
Tornet som bombarderas med solstrålar från solkraftverkets speglar är den högsta konstruktionen i Afrika, 243 meter hög. Foto: SR MASEN Hör inslaget här, eller ladda ned det!
I Marocko pågår en energirevolution. En rekordsnabb utbyggnad av förnybar energi gör att landet som ett av få i världen har en god chans att nå FN:s klimatmål om maximalt 1,5 graders uppvärmning.
Vi finns på Facebook!
I Ouarzazade lyser solen mer än 320 dagar om året. Här finns världens största solkraftsanläggning. Satsningen på förnybar energi gör den marockanska ekonomin mer motståndskraftig eftersom beroendet av importerad olja minskar. Det finns planer på att förvandla Marocko till en energileverantör både för afrikanska grannländer, men också för Europa.
I programmet hörs: Mustapha Sellam, platschef solkraftanläggningen Noor i Marocko, Obaid Amrane, styrelseledamot i företaget Masen i Marocko, Badr Ikken, generaldirektör för forskningscentret Iresen i Marocko, Johan Lilliestam, forskarassistent inom förnybar energipolitik vid Zürich tekniskt högskola ETZ.
Konservativa nostalgiker gör bort sig med kärnkraft
Observera att detta är ett debattinlägg och inte nödvändigtvis speglar eller påverkar Vuef’s opolitiska och objektiva profil.
Andelen fossil elproduktion och andelen kärnkraft minskar i världen, medan förnybar energi står för allt större del av världens el.
När energikommissionen för ett par år sedan räddade de stora elbolagen ur en ekonomisk kris genom att ta bort effektskatten på kärnkraft och sänka fastighetsskatten på vattenkraften fanns också ambitionen att skapa långsiktigt stabila politiska förutsättningar för energisektorn.
De partier som ville skydda de gamla energibolagens intressen fick omedelbart god utdelning och i gengäld fick de som ville se en modernisering och förbättrad konkurrens igenom långsiktiga mål om 100 procent förnybar elproduktion om några decennier.
Egentligen var detta bara en upprepning av ett lätt igenkänt mönster i den svenska energipolitiken. De som är smarta ser till att få omedelbara fördelar i utbyte mot långsiktiga utfästelser som kan ändras flera gånger innan de ska förverkligas.
Vi finns på Facebook!
Riksdagsbeslutet efter folkomröstningen om kärnkraft 1980 var ett exempel: Kärnkraften skulle avvecklas om några decennier, med först skulle den byggas ut så att svenskarna fick mest kärnkraft i världen. Naiva, godhjärtade politiker som litar på sina politikerkollegor, går med på detta och tror att de vunnit något.
Tidigare har det tagit många år innan de smartare velat ändra de långsiktiga åtagandena. Nu har det gått snabbt. Kristdemokraterna och Moderaterna har nu lämnat det man avtalat, och istället anslutit sig till Sverigedemokraternas kärnkraftsbejakande linje och vill ge kärnkraften ytterligare stöd.
Samtidigt finns det en bred insikt i industrin och i finansbranschen om att den härligt snabba utvecklingen av vindkraft, solel och batteriteknik radikalt har ändrat förutsättningarna för världens industriella och ekonomiska utveckling. Problemen med ändliga energiresurser, riskerna för ohanterliga klimatförändringar, kärnvapenspridning och upprepade reaktorhaverier som på 1900-talet såg ut att begränsa världens möjligheter, går nu att undvika.
Andelen fossil elproduktion och andelen kärnkraft minskar i världen, medan förnybar energi står för allt större del av världens el. Sol- eller vindel ger den billigaste nya elen i nästan hela världen och behöver inte längre subventioner. På flera håll i USA rapporteras att ny sol- och vindel kan konkurrera ut existerande kol- och kärnkraftverk.
Vid International renewable energy agencys årsmöte presenterade en kommission under ledning av Islands tidigare president rapporten ”A New World” som beskrev hur den nya energitekniken förändrat den geopolitiska maktstrukturen. Vinnare är länder som tidigare varit importörer av fossila bränslen och uran, och som nu kan klara sig med billig förnybar el. Förlorare är Ryssland och andra som levt på export av fossila bränslen och uran.
För de allra flesta i världen är det nu en kapplöpning där det gäller att bygga upp kunskap och industriell förmåga att både tillverka och använda solceller, vindkraftverk och batterier. Det gäller att snabbt bevara industriell konkurrenskraft genom att också använda denna billiga, förnybara el för att elektrifiera transporter och ersätta fossila bränslen i industriella processer med el eller med vätgas eller andra bränslen producerade från förnybar el.
Det industrikonservativa block som nu bildats i Sverige vill motverka denna industriella utveckling. Det liknar den industrinostalgiska populism som Donald Trump använde när han gick till val på att rädda amerikansk kolindustri. Men retoriken ställdes sedan mot den ekonomiska verkligheten.
Sedan Trump tillträdde har kolindustrin minskat i USA. Under 2018 stängdes enligt senaste uppgifterna mer än 15 000 MW kolkraftverk i USA, mer än något tidigare år. Där stängdes också en kärnreaktor och året innan avbröts två reaktorbyggen som redan kostat nästan 100 miljarder kronor.
Ett industrikonservativt block i Sverige skulle knappast kunna sätta sig över dessa ekonomiska trender i Sverige. Men de skulle kunna spilla mycket av samhällets resurser på att försöka hindra att ny teknik konkurrerar ut gammal, när man istället borde satsa på att svensk industri ska lära sig använda den nya.
Även politiskt kan Moderaternas och Kristdemokraternas beslut att frångå kompromissen som energiöverenskommelsen innebar få helt andra konsekvenser. När effektskatten på kärnkraften avskaffades blev det åter uppenbart att reaktorerna subventioneras genom att man inte behöver kunna betala ersättning till de som drabbas vid en stor reaktorolycka. När reaktorerna byggdes på 1900-talet fanns teoretiska beräkningar om att härdsmältor skulle inträffa en gång på 100 000 reaktorår eller ännu mer sällan. Nu visar verklig erfarenhet att vi efter knappt 20 000 reaktorår sett cirka tio reaktorer stängas efter härdsmältor varav åtminstone fyra lett till stora utsläpp och kostnader.
Det motiverar att man ålägger reaktorägarna fullt ansvar och att de ska bevisa att de har kapacitet att betala de tusentals miljarder som en olycka kan kosta. Det skulle kräva både försäkringar och att man använde katastrofobligationer. Om det fortfarande skulle gå att driva reaktorer vidare om man täckte sina riskkostnader vet man inte i förväg.
750 miljoner av vårändringsbudgeten på 4,5 miljarder kronor går till klimatåtgärder på lokal nivå. Det blir även besparingar och höjda skatter.
Regeringen föreslår satsningar för 4,5 miljarder kronor för 2019 i vårändringsbudgeten. Av dem läggs 750 miljoner på det så kallade klimatklivet för åtgärder på området på lokal nivå.
Regeringen satsar ytterligare 100 miljoner kronor om året på miljöåtgärder för den svenska industrin.
Vi finns på Facebook!
Det är en del av vårbudgeten som presenteras i dag och innebär en förstärkning av det så kallade industriklivet.
Industrin står i dag för cirka en tredjedel av utsläppen och målet är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till 2045, säger finansminister Magdalena Andersson.
– Vi satsar 100 miljoner kronor på att industrin ska kunna ställa om för att minska sina utsläpp. Och det är viktigt för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga och ligga före, så att vi sen också kan exportera smart svensk grön teknologi till resten av världen, säger hon.
I vårändringsbudgeten lägger regeringen alltså ytterligare 100 miljoner kronor på det så kallade industriklivet.
Dessutom återställer regeringen Energimyndighetens möjlighet att gå in med satsningar i stora fleråriga projekt på sammanlagt 1,8 miljarder.
