Eller får man något för pengarna? Hittade denna artikel i Båtliv. Men frågan är om den ”vanlige” båtägaren ens har råd med den? Priset kommer att ligga på 2-3 miljoner kronor nämligen beroende på tillval. Då finns det konkurrenter redan som ligger på vettigare nivå. En egen elkonvertering/ombyggnad behöver heller inte ligga så högt i kostnad?
VUEF finns också på Facebook
Elbåtstillverkaren X Shore lanserar en ny båtmodell. Den svenska tillverkaren av högpresterande, 100 procent elektriska elbåtar uppger själva att de lanserar marknadens modernaste elbåtar.
Pressmeddelande:
X Shore ligger i framkant med teknik, hållbarhet och design med den nya båtmodellen Eelex 6500, som lanseras på världens största båtmässa, boot Düsseldorf i Tyskland, den 19–27 januari, 2019.
Två båtmodeller redo för beställning – en milstolpe för X Shore
Eelex 6500 är en 6,5 m öppen elmotorbåt, som lanseras globalt i Düsseldorf, 19 januari 2019. Eelex kommer att finnas i två modeller, 6,5 m och 8 m. De är en vidareutveckling på X Shores första prototyp, 8000 Smögen Edition, som lanserades som prototyp i mars 2018. Eelex-modellerna har ökad prestanda samt mer hållbara material och står ut som en av de mest tekniskt avancerade elbåtarna i den marina industrin, med skarp design och respekt för miljön.
Framtidens leveranser är fossilfria och har inga utsläpp. Nu satsar Scania på självkörande lastbilar – och ”elvägar” längs stora motorleder. – Det tror vi definitivt kommer finnas på plats i stor skala till 2030, säger Åsa Pettersson, Head of Public & Sustainability Affairs hos Scania Group.https://www.di.se/brandstudio/ericsson/nya-malet-lastbilar-ska-fa-egna-elvagar/
Så fungerar elvägar
Tung trafik är svår att elektrifiera, då den kräver mycket energi samtidigt som batterierna tar vikt och plats av lasten. Batteristorleken måste dimensioneras för att maximera lastutrymme och vikt, och det finns sällan tid att stå stilla för att ladda. Elväg är ett sätt att ladda batterierna under färd på lämpliga sträckor längs högtrafikeradetransportstråk.
Ovanför vägbanan finns luftledningar som förser fordonet med el. Eftersom det, till skillnad från järnvägen, inte finns en räls att mata tillbaka elen genom krävs dubbla elledningar. Luftledningen är lågspänd likström som hos trådbussar och spårvagnar. En lastbil med elektrisk drivlina förses med en enkel påbyggnad bakom hytten där en strömavtagare – pantograf – ansluts till fordonets elsystem. I projektet ElvägE16 används standardlastbilar med hybriddrift, d v s möjligheten att köra både på el- och/eller dieselmotor.
På pantografen sitter en sensor som känner av om det finns en ledning av rätt typ ovanför fordonet. Pantografen kan ansluta i full fart, och matar då ner ström till bilens batteri och elmotor för att ladda lastbilens batteri och driva elmotorn. Lastbilen kan oberoende av elvägen köras utanför elvägen på batteri, diesel eller – i framtiden – andra drivkällor, t ex bränslecell/vätgas. Lastbilen fungerar i allt väsentligt som en helt vanlig lastbil. Att t ex byta fil, även i höga hastigheter, är inga problem. Skillnaden är att lastbilen kan drivas tyst och utsläppsfritt på el, och att den kan ladda batterierna även under färd. http://www.regiongavleborg.se/regional-utveckling/samhallsplanering-och-infrastruktur/elvag/
VUEF finns också på Facebook
Så ställer transportbranschen om
Elektrifiering Lastbilar åker på ”elvägar”. Små eldrivna transporter i städerna.
Uppkoppling Förbättra fyllnadsgraden i varje transport, bättre samordning inom transportsystemet.
Automatisering Framtidens lastbilar ska bli självkörande.
Högst 100 gram per vecka av rött kött, det motsvarar ungefär en hamburgare per vecka, istället som för en genomsnittlig svensk nu, en hamburgare om dagen, säger klimatexperten Johan Rockström.
Mindre kött och mer grönt krävs för att rädda klimatet, enligt en ny rapport. I The Lancet. Samtidigt ska hela jordens befolkning kunna få näringsrik mat.
Boende i Herrgårdsängen, Västerås, har kunnat få upp till 50 000 kronor i energibonus tillbaka på köpeskillingen om de byggt energieffektivt och på så sätt kunnat spara mycket energi.
Ungefär en mil utanför centrala Västerås ligger Herrgårdsängen i Gäddeholm, ett småhusområde med lågenergihus. Västerås stad har tagit fram ett koncept för energiberäkning som innebär att alla aktörer redovisar och utvärderar på samma sätt. Det nya i verktyget har varit att husleverantörerna på ett nytt sätt kunnat beräkna byggnadens energianvändning och energiförluster. På så sätt har husbyggarna kunnat se vilka delar i byggnaden som ger störst värmeförluster.
Isen på Antarktis smälter i dag sex gånger snabbare än för 40 år sedan, visar ny forskning som presenteras i den amerikanska vetenskapstidsskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, rapporterar AFP.
Studien visar också att även områden på östra Antarktis som tidigare har betraktats som ”immuna” mot avsmältning har börjat påverkas. Avsmältningen har fått havsytan att stiga 1,4 centimeter sedan 1979.
– I takt med att istäcket på Antarktis smälter kan vi räkna med höjningar av havsytan med flera meter de kommande århundradena, säger Eric Rignot, en av forskarna bakom rapporten.
Välkommen att lyssna på Biljana Persson, VD för Kungsleden. Du får svar på frågan, är Kungsleden en bra investering för den som vill kombinera hållbar utveckling med bra ekonomi?
Tid: 24 januari 2019, kl 13.30 – 15.00 Plats: Aros Congress Center – Västerås
Biljana tar med oss på en historisk resa, en berättelse om hur hon styrt upp Kungsleden till att bli ett av Sveriges framgångsrikaste fastighetsbolag som satsar stenhårt på hållbarhet.
Anmälan till VUEF, Gunnar Öberg sms 070-714 22 62 E-post gunnaroberg@bredband2.com
För en fastighetsägare som Kungsleden har energiförbrukning ett stort fokus bland förvaltare, tekniska förvaltare och vår miljöorganisation.
Med en stor fastighetsportfölj i beståndet gör energiförbrukningen ett stort avtryck på både miljö och resultaträkning. Att minska detta avtryck medför fördelar för samhället i stort och för företagets resultat.
Ett projekt som nyligen genomförts är installationen av en stor solcellsanläggning på fastigheten Älvsborg 178:8 i Göteborg. Solceller monteras på fasaden i form av solavskärmning vilket gör att inomhustemperaturen hålls nere och därmed minskar behovet av kylning i lokalen samtidigt som solens energi tas tillvara. Installationen omfattar 42 kW och beräknas generera 38 000 kWh per år vilket kan likställas med vad sju lägenheter gör av med. Återbetalningstiden beräknas till cirka åtta år.
SmartLight
Kungsleden har genomfört tre stora klimatprojekt på fastigheter i Västerås. Projekten har använt nya tekniklösningar som svar på förvaltarnas och kundernas behov.
Som ett led i vårt arbete att få ner energiförbrukningen i våra fastigheter har vi installerat in produkten SmartLight på en av våra fastigheter i Västerås. SmartLight är en ”ljuskub” innehållande prismor som förstärker det naturliga dagsljuset och på detta sätt minskar behovet av elektrisk belysning på dagen.
Prismorna är så pass effektiva att behovet av elektriskt ljus i princip är obefintligt på dagen oavsett väderlek.
Andhra Pradesh är en delstat som hörts i mer negativa än positiva nyheter men nu är det andra bullar som gäller! Nu satsas på 5 gigawatt med solen och vinden som kan sägas är gratis energi inom de närmaste 5 åren.
Att göra takrenoveringar med solceller till ett självklart val för fastighetsägare är målet när RISE med partners nu startar solcells-projektet EST. Tillsammans med fastighetsmarknaden fördjupar EST tidigare forskningsresultat och förankrar dessa resultat i reella byggprojekt. Ekonomi och effektivitet ligger i fokus när fyra byggnader ska renoveras med solceller.
Optimerad takrenovering för effektiva solcellstak
Projektet har fått namnet EST som står för ”Optimerad takrenovering för Effektiva SolcellsTak”, och kostnadsoptimering och effektivitet är just vad det handlar om. Flera intressanta lösningar för takintegrerad solel är på väg ut på marknaden, men de har hittills visat sig vara antingen alltför kostsamma eller inte fullt ut kvalitetssäkrade. Det är här projektet EST vill göra skillnad.
Ett samarbete med fastighetsmarknaden och akademin Genom EST går RISE vidare med partners, erfarenheter och kunskap om bland annat prefabricerade solcellstak från tidigare projekt. Det nya med EST är att man nu försöker omsätta idéerna i praktik när ett antal flerbostadshus och lokalbyggnader ska få sina tak renoverade.
I projektet deltar fyra fastighetsägare: Einar Mattsson, AB Bostäder Borås, Gårdstensbostäder och Lokalförvaltningen i Göteborgs Stad. I samarbete med dem och deras konsulter kommer projektets forskare från RISE, Chalmers och Högskolan Dalarna att genomlysa och analysera planeringsprocessen, ekonomin och ett antal nya tekniska möjligheter för samordnad takrenovering och installation av solceller.
– Den tillgängliga solenergipotentialen utnyttjas ofta dåligt när man renoverar tak eftersom ytan bryts upp av rör och andra objekt på taket, säger David Larsson på Solkompaniet, en av initiativtagarna till projektet.
Ett annat problem är att den klimatnytta som solcellerna ger, inte räknas med fullt ut när man beräknar byggnadens energiprestanda enligt Boverkets riktlinjer. Projektet kommer därför också att adressera de begränsningar som ligger i den här typen av regleringar och styrmedel.
Takrenovering och solceller hör ihop Syftet är att ta fram ny kunskap, inspirera och initiera demonstration av nya effektivare bygg- och installationslösningar. – Projektets långsiktiga mål är att lösa upp de frågetecken som finns kring kostnad och kvalitet, så att merparten av morgondagens takrenoveringar landar i heltäckande, snygga och effektiva solcellstak, menar Peter Kovács, projektledare på RISE.
Om projektet EST, som får finansiering av Energimyndigheten genom forskningsprogrammet E2B2, pågår till och med 2020. Energimyndighetens fastighetsnätverk BeBo och BELOK samt det nationella renoveringscentret kommer alla att bidra till att vägleda projektet för att sedan kunna dra nytta av resultaten.
Kontaktpersoner Peter Kovacs, projektledare och solenergiexpert, 070-6524802 peter.kovacs@ri.se Carolina Dolff, biträdande projektledare, 010-5165795 carolina.dolff@ri.se
2018 slutade med den största elproduktionen från solen någonsin och blev det tredje bästa vindkraft-året. Danmark tar en titt på det energiår som passerade.
Från 768 GWh till 961 GWh för hela 2018. Maj, juni och juli gav 40 % mer solsken än året innan.
