En artikel från CleanTecnicha sätter fingret på hela den globala utvecklingen och visar på olika åtgärder i en artikelserie.
En eventuell solcellspark skulle om C4-Energi får bestämma byggas utmed E22:an i Kristianstad. Och satsningen skulle då också innebär att Kristianstadsborna skulle kunna köpa eller hyra andelar i omställningen. Redan idag säljer C4 Energi nyckelfärdiga solcellsanläggningar till privatpersoner och företag i kommunen och är en av aktörerna i den omställning till förnybar energi som man idag står inför.
Det är fortfarande inte beslutat att parken ska byggas men C4 Energis politiskt tillsatta styrelse har gett företagets vd i uppdrag att utreda möjligheterna för byggnation.
– Den solcellspark som vi utreder möjligheterna för skulle kunna bli Sveriges största och det innebär att den skulle kunna producera miljövänlig solel motsvarande 800 villors elförbrukning på årsbasis, säger Göran Thessén vd för C4 Energi.
Artikel hämtad från http://www.lokaltidningen.se/nyheter/2018-12-12/-Sveriges-största-solcellspark-kan-bli-verklighet-i-Skåne-3727189.html
Den nyligen genomförda studien av Swerea IVF visar tydligt att Midsummers flexibla tunnfilmssolceller har mycket lägre koldioxidutsläppsekvivalenter än nästan alla andra förnybara energikällor. Jämfört med produktionen av kiselmoduler, kan Midsummers snabba produktionsprocess med sputtering för tunnfilmssolceller resultera i en global uppvärmningspotential (GWP) på endast 1/10 av kiselmodulerna.
– Eftersom solenergianläggningar nu sprids globalt kommer det att bli ett ökat fokus på dess koldioxidavtryck och energiåterbetalning, säger Sven Lindström, VD för Midsummer.
För att tillverka energikrävande kiselplattor är glas- och aluminiumramar med smutsig kolkraft inte miljövänligt nog. PV-leverantörer kommer i allt högre grad att bedöma klimateffekten av sina produktionsprocesser. Här har Midsummer en klar fördel med sina extremt små koldioxidavtryck. Vår tillverkningsprocess är mycket energieffektiv och vi använder inte kisel, glas eller aluminiumramar.
En annan anledning till det låga koldioxidavtrycket är det extremt tunna ljusabsorberande CIGS-skiktet. Midsummer använder mindre än 1um (1 mikrometer, 0,001 mm) CIGS-material i sin produktionsprocess, vilket möjliggör inte bara en snabb produktionsprocess utan också låg energiförbrukning.
Syftet med Swerea IVFs livscykelanalys (LCA) -studie var att förstå miljöpåverkan av Midsummers produktionsmetod för flexibla CIGS-solceller i ett livscykelperspektiv. Resultaten visade mycket lägre koldioxidutsläpp jämfört inte bara med liknande moduler av kisel men också med annan tunnfilmsteknik.
Midsummers flexibla CIGS-solceller består inte av några glas- eller aluminiummaterial, vilket minskar materialkonsumtionen betydligt.
Studien har granskats och godkänts av ett svenskt oberoende tredjepartsinstitut, Miljögiraff AB.
Publicerad i Elinor.se av Göte Fagerfjäll http://www.elinor.se/tunnfilmssolceller-med-minimalt-koldioxidavtryck.html/
För fossilfritt flyg finns två huvudalternativ. Biobränsle eller eldrift. Men biobränsle är cirka 3–4 gånger dyrare än flygfotogen.
– Med biobränsle skulle det bli upp till 50 procent dyrare att flyga. Dessutom räcker inte bioenergin till alla transportslag, sa Per Kågeson, Nature Associates, vid ett IVA-seminarium.
Eldrivna flygplan löser inte flygets samtliga problem med utsläpp. De nuvarande batterierna skulle göra de större planen så tunga att de knappast skulle orka mer än att lyfta från startbanan. På kortare avstånd, 50–100 mil, kan i en inte allt för avlägsen framtid eldrivna plan vara realistiska.
Anders Forslund på Chalmers leder det Vinnovastödda projektet ”Elektrisk lufttransport i Sverige”. Målet är att kartlägga svenska behov och svensk kompetens och att ta fram ett prototypplan.
– Stora satsningar pågår på många håll i världen. Olika typer av flygande farkoster utvecklas. Prototyper finns för både små och större plan. Airbus är ett exempel på företag som är engagerade, sa Anders Forslund, som menade att det är fel att jämföra elflyg med traditionella plan.
– Elflyg är ett helt nytt transportslag. Planen har inga utsläpp. De bullrar inte så mycket och kostnaden för energi sjunker.
Dessutom är de mindre komplicerade att bygga, bland annat eftersom motorerna behöver färre rörliga delar.
De blir helt enkelt billigare att tillverka än dagens jetdrivna plan.
Trots att elplan kommer att vara långsammare än jetplan, anser Anders Forslund att de kan blåsa liv i små, ofta kommunala och olönsamma flygplatser. Utrustningen på dessa behöver inte vara så komplicerad och start- och landningsbanorna kan vara kortare.
– Vi siktar på att ha en fullskalig prototyp i luften under våren 2021. Den ska vi flyga fjärrstyrt. Sen tar det minst fem år innan det finns ett passagerarplan.
I Sverige finns, påpekar Anders Forslund, den industriella kompetensen för att gå i land med detta.
Även Swedavia, som driver de statligt ägda flygplatserna, ser en elektrifierad framtid.
– Elflyget kommer, men det medför utmaningar. Hur ska exempelvis batterierna laddas? sa Henrik Littorin, Swedavia.
Han ansåg att det är bäst att börja med små flygfält. Därifrån skulle elplan kunna trafikera de större.
– Vi måste elektrifiera allt som går. Därför behövs ett skarpt mål från politiskt håll. Men jag är säker på att det kommer att gå reguljärt elflyg mellan Stockholm och Göteborg långt innan det bli möjligt att kliva på ett höghastighetståg, sa han.
Se även artikeln här: https://www.iva.se/publicerat/elflygen-pa-vag-mot-startbanorna/
